JAG HOPPAR HÖGT.....

***

....när det knäpper i altanvirket utanför. - 17 C är längesen det var, jag njuter i fulla drag.  Ensam ett par dagar uppe i Korsheden, brasan har just brunnit ut och jag spelar min favoritmusik på hög nivå. Tankarna vandrar fritt och jag hör råbocken skälla därute. Jag kom upp vid halv tretiden, har skottat gångarna och det mesta av altanen och vittjat musfällan - det var ingen skogsmus precis, jag gissar på 12 cm. I drygt 50 år har vi varit här utan större problem, nu får jag kolla skalskyddet lite noggrannare fram i vår.   

*

Den ostörda egentiden minskar snabbt och trots att jag trott mig förstå att ta emot det som kommer har jag problem med just det.  Förhoppningsvis blir det lite sol dom närmaste dagarna, det har åtminstone prognoserna sagt. Resan upp tog närmare tre timmar, fin avkoppling var det. Snösträngarna gör att jag tog det rätt försiktigt. Bilden är från riksväg 68 mellan Lindesberg och det jag kallar Fagerstakrysset där jag svänger upp mot Ludvika och Söderbärke, inte så långt från Riddarhyttan som Bob B ibland kommenterar.

* 

*

***

RESERVEN

***

Där låg den reserven, kanske 10 - 15 meter från Spången, träbron utefter Saxevägen. Frågan är vems reserv det är. Eller, det är nog inte så viktigt. Den gjorde sig bra mot löven med aningen av frost på, lite grafisk känsla. Här kändes skärpan viktigt, snökornen skulle synas, gärna grässtråna också, åtminstone på det sätt jag tänkte bilden. Fast jag kände lite på att göra den på ett helt annat sätt också, utan skärpa och findetaljer men med markerade dagrar och skuggor, bara formerna liksom. Men nu valde jag den så här.

*

*

***

KORSHEDEN PÅ 19 MINUTER

***

Korsheden har ju fler ansikten än dom jag brukar visa upp. Här är ett. Tisdag eftermiddag den 5 januari 2021 vid pass 15.30. En snabb promenad på egen hand bort till badplatsen och tillbaka för att få en nypa luft. Oftast visar jag ju glittervatten och gröna ängar, fjärilar och barnbarn. Det är ju sånt jag vill prägla min egen input med, jag mår bra av sånt. Det betyder inte att jag inte ser annat, eller att jag inte tycker om andra sidor, jag gillar dom också. Dessutom kanske dom andra sidorna bidrar till en mer realistisk syn på vad landet egentligen är, landet i motsats till stan. Det mesta numera, på Fotosidan och annorstädes, har ju storstan som bias. Ju äldre jag blir, desto mer uppmärksam på just det blir jag. Och dom som talar mest om miljö och eko bor nästan alla i stan, lite konstigt är det. Nu är jag inte ute efter nått, och det är absolut inget påhopp på storstadsbor, men precis som bilderna är mer realistisk dokumentation av dagens Korsheden än sommarbilderna är det väl bra att vara mer rak i det skrivna också? Ha det gott och njut av läsfriden och lugnet!  

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

INTE ENS VINDARNA VET

***

Hur skulle jag kunna veta

när inte ens vindarna vet

och blommorna inte bryr sig 

alls om att fråga

*

Midsommarstången står kvar ovanför Bartjärn i Korsheden dec 2018

*

***

MÖRKERTID

***

"Det är svårt att föreställa sig hur mörkt det faktiskt var förr. Fram tills 1900-talet har man på våra breddgrader levt till största delen i mörker under vinterhalvåret. Det räcker med att titta ut  genom fönstret just nu när det känns som dagsljuset  knappt hinner gå från gryning till skymning. Tänk att då sitta i ett torp i början av 1800-talet där den enda ljuskällan  var glödbädden i den öppna spisen. Under stora delar av vinterhalvåret  befann man sig nästan i totalt mörker. När mörkret kom satt man ofta uppkrupen  i stugans stora rum. Man var van vid mörkret och många hade utvecklat en förmåga att genom känsel lappa kläder, tälja eller laga redskap. I den mörka stugan kunde man sitta tillsammans , arbeta och berätta historier. Man kan lätt föreställa sig att det inte var så väldigt roligt att sent på kvällen behöva lämna stugan för att besöka dasset på andra sidan gården efter historier om gastar, troll och tomtar." (Niklas Norlin & Ida Rådegård, Etnologer, Fokus Finspång nr 20, 2020)

*

Jag har många gånger tänkt i liknande banor. Inget badrum, inte rinnande vatten överhuvudtaget, ingen centralvärme, inget sjukhus i vår mening, inget.....Listan kan göras hur lång som helst. Dagens alla moderna utrustningar ska vi bara inte tala om. Före år 1900.  Det är 120 år sen. Morfar föddes 1872. Alltså två, eller tre, generationer tillbaka. Det är överblickbart. 

*

Jag tror det är ytterst få som vill byta ut dagens standard mot standarden som vanligt folk hade före år 1900. Ändå är diskussionerna här och i media av olika slag fulla av  förakt för vad människan står för, ovettsorden haglar på sina ställen och maktbegär och lurendrejeri sägs vara huvuddrivkrafter till där vi nu är med klimatproblem och miljöproblem av storlek. Samtidigt som dom flesta  av oss gärna vill ha lite högre lön, eller bättre pensioner, eller bättre sjukvård åtminstone. Själv tror jag det är  lusten att resa sig upp ur dåliga livsvillkor som varit den stora drivkraften. Och som fortfarande är den stora drivkraften  i fattigare delar av världen.  Därmed inte sagt att det inte finns maktbegär och lurendrejeri också. Och status- och standardhöjningsjakten har gått för långt, det instämmer jag också i.

*

Jag försöker inte bagatellisera klimat- och miljöproblemen, jag försöker ge lite tidsperspektiv på vad som faktiskt hänt på de senaste 120 åren. Det är mycket som hänt.  Och människan är inte  ond, precis som alla andra arter försöker hon utvidga sina revir så långt hon kan. Nu verkar hon varit så "framgångsrik" i just detta att hon måste börja begränsa sig själv. Det tror jag ingen annan art har gjort, såvitt jag förstår är vi unika där. Just nu sker ganska mycket inom både energiförsörjning och koldioxidutsläpp, inom matvanor och resande, inom jordbruk och havsbruk. Om det räcker och går fort nog, vet inte jag. Men vi försöker göra något . Och jag är övertygad om att fortsatt teknisk utveckling är en förutsättning. Att i verkligheten försöka backa tror jag inte alls på. Och såklart tror jag mer på att hitta lösningar än att stormskälla på andra.

*

Bilden är tagen utmed Saxevägen (Nohrstedtsvägen). Kanske borde jag ha klonat bort den ensamma glödlampan, den fanns inte heller för 120 år sen

*

***