ÄLSKADE VÄG

***

Finare väg finns inte. En riktig grusväg som som passerar ängar och hagar, gårdar och sommarstugor, genom skog ibland och långa sträckor utefter Barken, den vackra sjön. Här är den rak, men för det mesta slingrar den sig fram. Och alla djur som alltid är ute - fåren, hästarna, korna och så Werner och Werner förstås, grisarna. Nej, finare väg finns inte. Vaddå partisk, det är jag aldrig. Den går jag i stort sett varje dag när jag är i Korsheden, min basmotion, 8 km. Och det är nog inte så många meter av den ni aldrig sett på bild. Inte är det sista gången jag visar bild därifrån heller....

*

*

Önskar er fina novemberdagar alla!

***

POSITIVT ÖVERRASKAD

***

Ja, jag är positivt överraskad att A7S:en och 55/1,8 går så bra ihop. Båda är ju bra grejor, inte för det, men kameran har bara 12 Mpix och att det funkar så bra till landskap överraskar åtminstone mig. Jo, jag vet, inte så bra när jag drar upp det till A2-kopior eller större, men ändå.

*

Här kommer ett par exempel, och ni kan aldrig gissa varifrån motiven är - Saxevägen, Korsheden, Dalarna! Jag tycker både lyster och skärpa är mer än ok.

Förstoras!

*

*

Har nu varit ensam häruppe sen i torsdags och alltså mycket tid för foto och bloggar, men i em bär det iväg hem till Finspång igen. Där finns en hel del annat att göra - också! Önskar alla fina septemberdagar, här har det varit en solig och fin förmiddag!

***

ÄNTLIGEN - EN RIKTIG PROMENAD

***

Ni vet redan, jag gillar den där lilla Saxevägen nere utefter Barken. Idag passade det perfekt. På måndag är det dags för Finspång igen, så det gäller att utnyttja tiden.

*

Idag är jag lite extra glad. För första gången på säkert ett par år har jag gått ett par timmar i skapligt tempo. Diskbråck och pmr har satt stopp, nu känns det riktigt fint. Fortfarande strålande väder gjorde Saxepromenaden till ett nöje. 

*

Precis där jag går ut står den här bilen parkerad, för gott verkar det so, trots att den ser ut att vara  i skapligt skick

*

En del av fälten har slagits för andra gången och lövträden börjar få en svag ton av gulbrunt

*

Det är en sån där härlig väg att gå, mestadels grusväg 

*

Här passerar jag Werner och Werner som bonden döpt dom till

*

En och annan tar upp sina båtar, åtminstone en kanadensare 

*

Där jag vänder går jag ner till sjön och njuter av dom fina färgerna i blåbärsriset

*

På vägen tillbaka stannar jag till vid det gamla uthuset och konstaterar att det börjar visa betydande sprickbildning. Här är det väl inte utmattningssprickor precis men konstaterar att sprickan går ut från fönsterhörnet precis som utmattningssprickorna på det gamla Cometplanet gjorde och orsakade några allvarliga flyghaverier innan man förstod det här med högfrekvensutmattning, Comet var väl det första passagerarplanet med jetmotorer.

*

Lite längre fram hittar jag en liten snok, kanske 15 cm, med väldigt tydliga gula fläckar. Den ligger mitt på  grusvägen  och föser den till sidan av vägen med foten. Bra, för länge dröjer det inte innan ett par bilar passerar.

*

Vägen följer ju Barkenstranden och några vasstrån som gör sig bra mot dom speglade sommarmolnen får avsluta bildserien 

*

***

SÖNDAG OCH SOLSKEN I SÖDERBÄRKE OCH SAXE

***

Innan jag nu straxt sätter mig i bilen för Finspång, några bilder från den härliga gårdagen. Redan när jag åkte in till Söderbärke på förmiddagen var det en strålande dag. Här kyrkan från bron inne i Söderbärke

*

Som vanligt går jag mest på Saxevägen, som bitvis följer Barken. Men det finns rofyllda vyer också åt andra hållet, inöver åkrarna som nu ligger som orörda snöfält och jag suger i mig solskenet så mycket jag bara kan för att kompensera för alla gråvädersdagar 

* 

Med så fina skoterspår uppkörda är det lätt att ta sig ut på sjön också

*

Här kommer en. Av någon anledning kommer jag att tänka på att härifrån södra Dalarna kan man ta sig med båt ända ut i Östersjön. Seglar man åt andra hållet är det däremot stopp här vid Barken, förbi Smedjebacken kommer man inte

*

Och fortfarande mitt på dagen ligger en lätt dimma över sjön

*

På Saxevägen hem kollar jag in björkdungarna som står i fin kontrast mot himlen och väntar på våren

*

Tack Korsheden för den här gången, jag är snart tillbaka!

Hej alla!

*** 

CLARA

***

Sol igår, helmulet idag. Höll sig ändå på rätt sida nollan, dvs under. Därmed ligger snön på träden kvar och vägarna slipper den där bruna sörjan. Och promenerat har jag gjort, alternativen är inte så många i Korsheden. Jag menar, alla ni i Sthlm, Göteborg och Malmö har ju lite att välja på - vill jag shoppa är möjligheterna oändliga, vill jag fika likaså, vill jag vara kulturell är mångfalden av muséer och utställningar stor, liksom av allt annat. Men lugn, jag är inte avundsjuk alls, jag har varit och hälsat på Clara, mysigt.

*

Clara bor som några av er vet på en gård, ett mysigt ställe, så här ser det ut, sjön ligger nedanför huset därborta, på andra sidan

*

Mysig tjej på sådär 300 kg enl "husse". Hon hör mig på långt håll, kommer fram för att prata lite, ok då, grymta lite, men framförallt för att kolla om jag har något ätbart med mig.  "

*

Jaså inte, ja då får det nog vara slutpratat för idag

*

Bonden passade på att visa mig senaste tillskottet i lagården, en fjällkokalv en vecka gammal. Ljuset var inte så bra och med "stora" kameran (99:an) går jag helst inte över ISO 800 så det blev 1/10 vilket inte jag fixar hålla still riktigt men det ser ändå lite sådär lagårdsmysigt ut tycker jag Mamman håller sig inte långt borta som ni ser och pappan står bakom mig och knuffas lite, dom flesta djuen går fritt inne i lagården och går ut när dom vill, dock inte den här lilla.

***