DET HÄR MED PROMENADER......

***

Läste just ett gammalt  inlägg av överläkare Anders Hansen i Dagens Industri. Han konstaterade att FDA 2020 godkänt alzheimermedicinen Aduhelm trots att han säger att den har en ytterst blygsam demensförebyggande effekt. Godkännandet utlöste debatt då medicinen kostar 500 000 kronor per år och patient. I debatten, fortfarande enl Anders, nämndes inget om att det redan finns något som minskar risken för demens med upp till 30 a´40 procent - en halvtimmes daglig promenad. Så vi fortsätter våra promenader. Eftersom I nu är inne på femte året skulle vi gärna se en medicin som löser upp dom amyloida plack som är karakteristiska för sjukdomen. Dit har man ännu inte nått men förstår jag annan info rätt börjar man nu närma sig den möjligheten.

*

Våra gemensamma promenader är både nyttiga och trevliga men såklart inte idealiska för att leta nya motiv och nya vinklar. Framförallt saknar jag möjligheten att fota människor, I vill inte gärna vara motiv och trivs bäst på landet, inte i stan. Alltså tittar jag allt oftare i arkivet.  Här kommer nu i alla fall ett par färska promenadbilder, även om dom togs för ett par dagar sen innan senaste snön kommit.

*

*

*

***

MAKE-UP

***

Älvsjömässan 2014. Ser jag rätt på bandet är det Olympus som bjöd in till fotosession. Den mörka modellen var redan sminkad, jag följde hur den ljusa blev sminkad. Fascinerad av hur hon inte släppte mobilen ett ögonblick under sminkningen.  Själva fotosessionen följde jag aldrig, detta var  bara förberedelser så klart. Här passade 99:an med Zeiss-135:an perfekt

*

*

*

*

*

*

***

PROFILEN

***

Han satt på Storgatan i Ludvika och njöt av septembersolen. Storgatan var på min tid både genomfartsled och den stora affärsgatan, alltid mycket folk. Numera är den delvis omgjord till gågata. Så mycket folk är det inte ändå.

*

*

***

NATURKONST

***

Solen stod lågt i går på eftermiddagspromenaden. Det sneda ljuset tydliggjorda alla små mästerverk som fanns utefter dikeskanten som nattens blåst och snö format. Mjukt rundade former, små drivor med överhäng och så det varma ljuset, riktigt vackert. Det var nog inte mer än 5 cm nysnö men blåsten hade hjälpt till 

*

*

***

HAR NI GJORT NÅGOT ÅT KÖKET ÄN?

***

Jag studsade lite när jag fick frågan. I och jag satt i vardagsrumshörnan och drack en kopp kaffe. Kände hon inte igen mig? Det tog en sekund eller två innan jag kom ihåg att när yngsta dottern Annika var hemma för några dagar sen berättade hon om deras köksplaner. I stället för att fundera på om det lät konstigt förstod jag kopplingen, hon kom ihåg vad Annika berättat, det blev jag glad för. 

Det mesta fortsätter som det brukar. Såklart behöver hon mer hjälp allt eftersom. Det går åt mer tid att leta efter saker och plagg och jag lämnar ogärna I mer än typ en timme själv, hon blir orolig när jag inte är hemma. I går träffade jag för första gången några personer från kommunens anhörighetsstöd. Underbart bemötande! Första hembesöket, då både I och jag träffar en av dom, är nästa vecka.  Vi kommer att kunna få upp tio timmars avlastning per månad utan kostnad. Inte bara läkarbesök och sånt, vill jag åka på fototräff i Södertälje eller upp till Kvismaren är det helt i linje med syftet. Tanken är inte bara att jag ska få avlastning, det gäller I också. Hon kan behöva se någon annan än mig ibland......

Det är inte för att beklaga mig jag berättar. Min blogg och mina bilder handlar i huvudsak om livet som jag ser det från min utkiksplats. En del kanske vi har gemensamt, annat inte, men det är bara för er att välja om och hur ofta ni vill läsa/titta. 

*

*

***