HÖSTDAGJÄMNING

***

Idag den 22 september är det höstdagjämning. Dag och natt är lika långa, men framöver är det mer natt än dag. Många tycker det är tråkigt när sommaren är slut men jag njuter av alla årstider. Kristallklara septemberdagar eller  dimmiga oktoberdagar har sin alldeles egen tjusning. För att inte tala om dom mörka kvällarna. Idag var en lugn fin septemberdag och det inbjöd till ett dopp i Bartjärn. För skojs skull tog jag med en badtermometer, den visade 13 C men det kändes mer. En kort simtur till flytbryggan blev det

*

*

*

Nu vntar jag på regn, gärna mycket regn, det är snustorrt i skogen!

***

SÖNDAG PÅ LANDET

***

Från  söndag eftermiddag utanför Regna

*

*

***

OBÄNDIG LIVSLUST

***

Samtidigt som bara några andetag skiljer oss från döden är livsviljan obändig hos allt levande. Livet i sig själv och viljan att leva vidare är kraft som bokstavligen kan försätta berg. Och det gäller både de enskilda individerna och i ännu högre grad arterna som grupp. Maskrosor tycks växa upp genom asfalten och det här trädet trodde jag för flera år sen var på väg att förtvina men bär frukt i år, friska, syrliga äpplen. Och det finns myriader av frön i varje blomma och myriader av ägg eller rom från många djur, alltid överlever några.

*

Vilken livsvilja och vilken överlevnadsinstinkt tänkte jag också efter att ha hört en av mina kompisar berätta om flyktingar hon haft boende hemma hos sig själv av och till under några år. En familj från Syrien. Dom hade lämnat Syrien och kriget för att ta sig till Sverige och fick betala dyrt med sina besparingar  för att en för dom okänd man skulle köra dom hit i sin minivan. Här blev dom efter flera dagar avsläppta mitt i natten på en landsväg. När det ljusnade visade sig "här" vara Polen som inte gör något för flyktingar utan allt för att bli av med dom och där internerades dom med barnen under ett halvår. När dom till sist skulle bussas ut ur Polen lyckades dom rymma och tog sig så småningom till en färja och vidare till Sverige. Här anmälde dom sig omgående till polisen för att söka uppehållstillstånd, men det blev nobben. Deras första-land som flyktingar var ju Polen (sic!), så dom skulle utvisas dit. Alltså fick hela familjen gå under jord och under fyra år har dom haft tillfälliga bostäder men hankat sig fram. Fyra år med barn utan fast bostad! Nu är det så att efter fyra år "preskriberas" det här med första-lands-begreppet så på dagen efter att fyra år gått stod dom åter hos polisen och sökte uppehållstillstånd. Och nu gick det minsann bra. Efter fyra år i landsflykt här, ett halvt års internering i Polen och dessförinnan ett krig i hemlandet och en flyktresa därifrån! Nu har dom lägenhet, barnen går i skolan, dom läser SFI och ska ha jobb. Människor med den drivkraften skulle jag gärna anställa.

*

*

***

KATSURAN - VACKRAST PÅ HÖSTEN

***

Frågan är om inte hösten i trädgården är vackrare än våren. Inte lika mycket blommor men alla löv! Än har inte färgmaximum nåtts men dag för dag kommer dom nu, färgerna. Katsuran har inte dom starkaste färgerna men vackert pastellfärgade, mest i gult

*

Klicka gärna en extra gång på bilderna!

Katsurans gula höstlöv med en aning inslag av rött

*

Dom flesta sitter kvar även om dom börjat falla

*

Vissa blad har tydligare inslag av rött. Och kolla skaften! Formen tydligt hjärtformad

*

Som pärlor på ett pärlband

*

På lite större avstånd

*

***

ÅLSJÖN

***

Finspång är en till ytan stor kommun med massor av sjöar. Idag blev det en tur mot nordöstra delen, Tyresfall och Ingmarstorp vid Ålsjön. Jag gillar att strosa runt på småvägarna i landskapet och hitta dom där vardagsvyerna

*

Förstoras helst - klicka!

Ålsjön

*

Strandparti vid Ålsjön

*

Ingmarstorp, en gård med anor från mitten av 1300-talet. Naturligtvis inte byggnaderna, men gården nämndes vid namn så långt tillbaka. Och vem vet, stenarna kan ha legat där då också, och både får och gärdsgård kan också ha funnits. Ju äldre jag blir, desto mer fascinerar mig dom långa tidperspektiven. Och jag tror inte vi människor förändrat oss så mycket, även om vi har en förskräcklig massa mer prylar nu. Då, för säg 700 år sen, var man också glad ibland, ledsen ibland, föddes, gifte sig, fick barn och blev gammal. Säkert badade man i Ålsjön också, och fiskade förstås. Men ingen tv på kvällarna utan bara en talgdank och kanske en brasa i en eldstad ibland.

*

***