FACES

***

Så tittade hon upp ett ögonblick. Hon stod vid köksbordet hemma hos oss på Pirvägen och gjorde äppelpaj. Jag satt vid andra änden av bordet med 99:an och 135:an. Hon är ju van och bryr sig inte, om inte jag säger något. Jag hade satt mig vid fönsteränden så jag hade ljuset bakom mig, dessutom var lampan över bordet tänd så det gav lite extra ljus. På så nära håll och med 135:an och bl 2.0 blir inte ens hela ögonfransen skarp. Bilderna är inte skärpta eftersom det är porträtt. I övrigt 1/320 s  och ISO 800, 1 000 resp 1 250

*

Vilma tittar spontant upp från äppelkaksjobbet ett ögonblick

*

Koncentrerad, helt i sitt eget här och nu

*

Här har jag bett henne titta på mig

*

***

FINSPÅNG I KVÄLL

***

Så klarnade det upp igen i kväll, västerhimlen fick färg och dimman kom  smygande över fälten och över Doversund steg månen......

*

*

*

*

*

*

***

HÖSTGLÄDJE I RISINGE eller PHOTOGRAPHY BY WALKING AROUND

***

Säkert har ni hört talas om Management by walking around, en ledarstil med många fördelar. Själv håller jag mig numera mer till Photography by walking around.  Jag har en känsla av att den stilen ligger ganska nära både gatufoto och det bengan kallas snaps, det är bara det att jag går runt i naturen och inte i stan. Ingen planering, ingen strategi, jag fotar det som dyker upp och som intresserar  mig. 

*

Höstfärger hos lönnen ute vid S:ta Maria

*

Titta, prästkragar som fortfarande blommar tänkte jag först

*

När jag kom till nästa fält fanns det väldans många, inte prästkragar men väl kamomill eller baldersbrå kan jag tro. Ska lukta på dom nästa gång, jag ser på nätet att kamomill luktar aromatiskt, baldersbrå nästan inte alls.

*

Höstlöven får alltmera färg

*

Kanske det som gladde mig mest, fortfarande kan man hitta fina blåklocksbestånd, om än lite insnärjda i det höga gräset

*

Det fick bli två bilder på det ståndet

*

Aspen är på många sätt en favorit

*

Osäker på vilket träd dom hör löven hör till, här finns en aspstam till höger, lite sly av obestämd art till vänster och ett äppelträd alldeles bakom, ni ser förresten ett par äpplen

*

Avslutar med en lugn  landskapsbild

*

***

MITT LANDSKAP

***

När det gäller Dalarna är jag inte objektiv. Det är jag sällan förresten, liksom dom flesta är jag för det mesta subjektiv. Men Dalarna alltså, det är mitt landskap. Född i Falun, uppvuxen i Ludvika och sen 55 år numera flitig gäst i Korsheden och Söderbärke. På hemväg från Grangärde häromdagen åkte jag upp till parkeringen vid den gamla gruvan i Lekomberg för att visa I utsikten. I är också Ludvikatjej, men här hade hon  inte varit. Hon gillade det hon såg. Sjön heter Väsman, den stora ön uppe och till vänster/mitten av bilden heter Sollen. Till höger utanför bild ligger Brunnsvik, den gamla folkhögskolan, den som var arbetarrörelsens folkhögskola framför andra. Alf Ahlberg var rektor där när jag gick i plugget och han var känd som stark humanist och antinazist. En bra bit till vänster utanför bild ligger Ludvika, vid södra änden av sjön. 

*

*

***

UNGBJÖRK MED ZEISS-135:AN

***

Olika objektiv har olika karakteristika. Jag är inte särskilt intresserad av dom tekniska detaljerna, men visst finns det skillnader. Allt oftare tar jag fram 99:an på vilken Zeiss-135:an alltid sitter. Suverän till porträtt men förvånande ofta också till landskap. Just den här bilden har jag jobbat lite extra med, bla ett par omgångar Efex Color Pro, bla för att få yttre delarna av bilden svagt softade. Därför är det inte bara objektivet som gett bilden dess karaktär, jag gillade bilden direkt ur kameran också. Lite akvarellkänsla var väl tanken.

*

*

***