CARCASSONNE?

***

Världen är en orolig plats. Har nog alltid varit. Det slår det mig när jag tittar på dom här bilderna. Inte ens här, i en småstad i sydfrankrike 1959, är det lugnt. Vi är fortfarande på bilsemester i Frankrike (jag har skrivit 1960 förut, men det måste vara 1959) och vi undviker dom stora städerna men stannar gärna i dom små. Jag är inte säker på var detta är men jag gissar på Carcassonne.

*

Här sitter vi - mamma, lillbrorsan Dag och jag - på ett hett småstadstorg. Mamma kollar i Guide Michelin som var hennes bibel på Frankrikeresorna. Vi verkar vara på väg mot Pyreneérna, åtminstone är det den delen hon läser i. Jag är 19 och måste ha gett pappa kameran eftersom bilden finns på min filmrulle.

*

Här händer det något, soldater finns där, men vad?

*

Fler soldater, en ångvält spärrar gatan. Lite spänt verkar det som. Faktum är att jag inte alls kommer ihåg situationen, det är prick 60 år sen. Men Algerietkrisen är inte löst och FLN var en orosfaktor också i Frankrike.

*

Det är av den här bilden jag gissar på Carcassonne, hela gamla stan är ju omgiven av befästningsverk, påbörjade redan under romartiden.

*

Mamma tar igen sig någonstans inne i befästningsbyggnaderna

*

Kanske nå´n har någon annan ide´om vad som orsakade pådraget?

***

ÅR 1959

***

Årtalet är 1959. Lillebror Dag står bredvid pappas nyinköpta Simca Vedette. Det är svårt att inte tänka på James Dean och Ung rebell. Först trodde jag det var pappa som sitter i bilen men när jag tittar närmare ser jag att det är morfar Andreas, född -72 (ja, 1872 alltså). Här är han alltså 87 och jag vet att jag brukade köra honom på "biltur" ibland, han bodde då hemma hos oss. Jag har körkort sen några månader och körde nog mer än gärna. Ni ser honom inte såklart, men jag behöver bara veta att han sitter i bilen för att komma ihåg vad han brukade prata om och hur han var. Tiden - som ju egentligen inte finns - är fascinerande. Morfar -  idag är han liksom från en annan värld. 1872, det är 143 år sen, och på nå´t sätt står jag genom honom ändå i direktkontakt med den tiden. Inga appar, inga mobiler, inga laptops, inte tv, inte radio. Inga flygplan, inga bilar. Inga pixlar heller. Knappt analoga foton (obs, jag säger knappt).  Bara allt det som är viktigt och som vi håller på att glömma bort - kärlek, glädje, frihet, kroppsarbete, kvällsvard, tacksamhet, förnöjsamhet - fanns i överflöd (särskilt arbete) och hela tiden. 

*

*

***