KARL JOHAN!!!!!

***

En kort promenad i den mest närbelägna skogen gav en alldeles utmärkt samling Karl Johan när I med Annika och barnen var ute. Helt maskfria, vita, fasta och fina. En del blev en alldeles utsökt soppa som nyss inmundigats.Rekommenderas!

*

*

*

***

DEN SKYDDADE SKOGEN

***

Sten har ju berättat att han sällan tar skogsbilder om det inte är regn eller åtminstone mulet. Idag var det definitivt mulet och hade regnat större delen av dagen, alltså tyckte jag det var lämpligt att göra en vända i skogen bakom oss, den som är naturskyddad och som alltså inte "underhålls" eller trimmas. Det är en ganska "stökig" skog, med mycket döda träd, stående eller fallna och alltså en hel del svamp på dom. Definitivt ingen finskog om jag så säger.

*

Förstora!

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

Tillbaka vid nerfarten till oss

*

***

MASSAVVERKNING

***

För en månad sen, kvällen efter det riktiga åsk- och regnvädret, gjorde jag en kvällstur i närlandskapet och fick ett antal fina landskapsbilder  där markerna ångade av fukten. Men jag såg också något annat som inte gjorde mig lika glad. På en av småvägarna i närheten (Larsbo - Vibberbo) hade man lagt upp timmer efter avverkning i närheten och det var inte lite timmer. Bilden visar bara en bråkdel av vad som där låg, jag har aldrig sett så stora timmerupplägg, dom sträckte sig kilometer efter kilometer och var säkert minst en halvmil långa. Det var sent på kvällen och jag fick inte någon riktig uppfattning om all avverkning skett direkt utefter vägen, min känsla är att det sträckte sig in i skogarna norrut från vägen. Men som sagt, jag har aldrig sett så mkt timmer lagrat nånsin. Och den här typen av massavverkning tror jag är helt ödesdiger, vare sig den sker här hemma, i Brasiliens urskogar eller i Indonesien. Storskalighet i sin sämsta form.

*

*

***

NATURSKYDDSOMRÅDET I KORSHEDEN

***

Alldeles bakom huset i Korsheden har vi en dalgång som är skyddad, ett naturskyddsområde. Det är inget stort område, en liten ravin kanske 500 meter lång. Vi går där ofta på mornarna I och jag och det är en speciell känsla därinne, som att vara i ett slags rum, lite mörkare än resten av skogen runt omkring. Eftersom området är ganska blött och naturen får sköta sig helt själv är det inte direkt vackert, åtminstone inte på det där "vanliga" sättet. Idag var kameran med men eftersom det var en vacker morgon var det svårfotograferat, skogsbilder när det är sol är inte lätt som Sten påpekat. Här kommer några bilder

*

Förstora!

När solen lyser på mossan blir det intensivt grönt

*

Eftersom det är blött blir det mycket mossa och även svamp på träden

*

Några riktigt stora fina granar finns

*

På en sidan finns ett parti med en mossbelupen klippvägg

*

Samma klippvägg

*

Mossa och lav

*

Många rester av träd som får ruttna där dom ligger

*

Nästan hemma igen

*

***

FAMILJEALBUMET - SVAMPPROMENADEN

***

Under helgen har vi haft besök av stockholmsfamiljen, åtminstone 3/4 av den. Alltså har vi varit fyra tjejer från sju till drygt sjuttio och så jag då - trevligt. Skogspromenader står nästan alltid på programmet och nu ville dom gärna ha lite trattisar med sig hem. Jag hade gått några dagar innan och kollat var det fanns, så mycket roligare att gå på svampplockning om man verkligen hittar svamp!

*

På väg ut, vi följer först den fina skogsvägen

*

Så in på den gamla körvägen, dags att börja kolla på sidorna

*

Trattisar måste man ju ställa in ögonen på för att se, bäst att titta lite noga först

*

En blick på morfar också

*

Men titta här då, här finns det!

*

Så fortsätter vi stigen

*

Titta, här finns ju massor!

*

Då blir man så här glad

*

Alla hjälper till med rensningen vid stora matbordet med vaxduk på, trattisar är ju lättrensade

*

Och visst, det blev en hel del, det här är inte allt!

*

***