OKÄND VÄRLD

***

Så kom både åskan och regnet och temperaturen rasade från 26 till 16 på en kvart. Ett par timmar senare lättade det och ljuset kom tillbaka. Den varma marken ångade av regnet och korna lät sig väl smaka av det saftiga gräset. 

*

*

***

DUMMA OCH TRÖGA?

***

Häromdagen skrev jag lite om bortglömda värden som långsamhet och vardaglighet. Går det att hitta bättre illustration än kor? Dom har tidigare inte hört till mina favoriter, jag har sett dom som tröga och lite dumma. Det där ändrade sig under några dagar förra sommaren när flera av korna på ängen nedanför oss kalvade framför våra ögon. En av kalvarna fick bonden dra ut med rep, han jobbade hårt i flera timmar, och kalven såg livlös ut under tiden. Ett antal timmar senare tog den sig på vingliga ben upp och diade små stunder innan den föll ihop igen. Men visst klarade den sig, livsviljan var uppenbar. Och korna som kalvat stod bredvid sina kalvar timme efter timme och slickade dom rena, puttade försiktigt på dom för att hjälpa dom upp på benen första gången, råmade gång på gång tyst och mjukt för att tala om här är jag, jag finns här......

*

Sanma reaktion har jag skam till sägandes haft med människor också. Kanske inte just att jag sett dom som tröga och dumma, men jag har haft åsikter, inte alltid så positiva. Utan att ha känt dom. Åsikter som säkert grundats i schablontänkande och förutfattade meningar. Och som jag några timmar eller dagar senare skamset fått omvärdera i grund, när vi lärt känna varandra en smula. Att tro att man är utan förutfattade meningar är nog säkraste sättet att styras av dom. Alla har vi ju våra egna erfarenheter. Och dom egna erfarenheterna formar våra förutfattade meningar.  Det är bara det att varje människa är unik, varje ny dag också för den delen.

*

 I alla fall glädjer jag mig åt att se korna nere på ängen igen. Dom går runt och betar, omväxlande ligger dom lugnt och idisslar. Och långsamheten och vardagligheten är uppenbar. Liksom tryggheten. På ängen finns massor med gräs och skogen finns runt omkring. Undrar om några är betäckta och skall kalva i år? Kanske fick han nog av slitet i fjol bonden, vi får se. Tycker mig se att det finns flera ungdjur i flocken.

*

En del av flocken

*

Uttrycksfullt

*

Kalv, men knappast precis nyfödd?

*

***

GÅRDEN - VIBBERBO

***

*

*

***

BARA GRÖNT (NÄSTAN) - RISINGELANDSKAP

***

Sen c:a 10 år testar jag medvetet dom flesta små vägar, stigar eller infarter jag ser och inte tidigare kollat, oavsett jag går, cyklar eller kör bil. Det förvånar mig fortfarande vad mkt nytt jag hittar, också i Finspång där jag i princip bott sen 1965. Igår tänkte jag mig ut på Ekön igen för att se hur långt växtligheten kommit, har inte varit där sen före påsk. Men precis före bron går det in en traktorväg till höger, den har jag hittills bara gått några steg på tidigare. Igår bestämde jag mig för att strunta i Ekön och i stället gå in där, och det ångrar jag inte. Området ligger precis väster om Dovern och söder om Ekön, före det smala sundet ner mot Glan. Först följde stigen en mindre våtmark, därefter kom jag in i ett vackert eklandskap med böljande kullar. Ekarna ser fortfarande nästan kala ut men är på väg. Det kommer bli fler besök där!

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

FYRA VYKORT FRÅN SÖDERBÄRKE - PLUS EN VARGHISTORIA

***

Fyra vykort från Söderbärke, alla tagna idag, det senaste för en halvtimme sen. I morgon kommer molnen och regnet och dom har varnat för nattfrost, möjligen aningen snö. Jag bestämde mig för att visa några klassiska bilder av Söderbärke, innan molnen och nattfrosten kommer. Lönnarna är fulla av humlor, lönnblommor ger mkt nektar, och ute på sjön hörde jag storlom som är vanlig här och är ganska säker på att jag hörde en storspovsdrill nånstans här också, på långt avstånd dock.

Häromdagen såg vi varg, dock några mil härifrån och i ett tråkigt sammanhang. På väg genom skogarna mot Riddarhyttan kommer en varg helt plötsligt från höger och korsar vägen  (väg 68) och blir påkörd av bilen förre den som låg före vår. Den tar sig över och in i skogen på vänster sida kraftigt linkande. Sannolikt med ett av bakbenen brutna, däremot verkade ryggraden klarat sig. Båda bilarna framför oss stannade så vi fortsatte, förutsättande att dom skulle vänta in polis eller jägare:

*

Prästgården här står tom just nu, man är utan fast kyrkoherde för tillfället. Helt ok tj-bostad annars, sjön ligger bakom

*

Kyrkan med Norra Barken upp mot Smedjebacken bakom

*

Går man ut på kyrkudden bakom kyrkan öppnar sig utsikten över järnbärarland

*

Norra Barken för bara en stund sen

*

Natti natti, i morgon är det maj, oavsett väder!

***