Khalad Photography Blog
DOM HELIGA KORNA
***
Ja, dom heliga korna ja. Det är väl bara där i Indien dom finns? Eller? Som vanligt beror det ju på vad vi lägger in i orden, jag tänker ju inte bara på kreaturen, boskapen. Dom jag tänker på finns lite här och där. Särskilt här skulle jag vilja säga. Här hemma är det för det mesta en åsikt som gäller. Eller två då, man kan vara för eller emot. Så fort någon tyckt till om något får hen en stämpel i pannan. Antagligen är det för att underlätta för alla bröder och medsystrar så dom slipper tänka till själva. Sorteringen är klar liksom.
*
Exempel? Det går att börja nästan överallt. Ta demokratin tex Varför diskuteras aldrig vilka begränsningar den har? För det har den väl? Och varför diskuteras inte uppenbara brott mot vår demokrati mer? Jag tror lika mkt på demokrati som politiskt system som dom flesta av er skulle jag tro. Ändå vill jag inte att vi röstar fram den ögonläkare som ska operera mig. Och jag är oändligt glad att inte mina lärare röstades fram. Och jag är väldigt tveksam till att Nordisk Fotoklubb verkligen röstar fram det bästa inom modern fotografi. Men det kanske ni tycker? Men det där handlar ju om kunskap och smak, det är något annat kanske? Jaha, hur är det tex med anslagspolitiken till universitet och högskolor då, det handlar mest om kunskap. Eller borde göra i alla fall, nu är det nog ganska mycket politik inblandad i alla styrelser och råd som anslår pengar, dom är huvudsakligen politiskt tillsatta. Och nåde den forskningsansökan som inte har ett genusperspektiv, vetenskaplig relevans räcker definitivt inte. Samtidigt ser jag hur många som ogillar valet av Trump, Erdogan, Putin eller Orban. Men dom är väl bra, dom är alla demokratiskt valda? Åt andra hållet förstår jag inte hur det kan finnas något som helst publikt stöd för aktivistaktioner som går utanför våra demokratiska regler och i många fall lagar, oavsett det gäller djurförsök, jakt, miljö, företagande eller kärnkraft. Varför är det ok att att agera odemokratiskt i vissa fall? Jo, jag vet, det är inte tillåtet, men det blir liksom inga mediedrev där. Nog går det att fundera också runt demokrati.
*
Ett annat och på sätt och vis mer aktuellt exempel än invandringen. Här om någonstans finns behov att diskutera och inte bara vara "för eller emot". Under 2016 och åren däromkring, när invandringen var som störst, var min uppfattning att vi ska ta emot så många det bara går, så många vi över huvud taget har råd till. Nu, några år senare, tycker jag mig förstå att vi kanske måste vara mer realistiska i bedömningen i "vad som går". Skolor knäar och har inte plats och tillräckligt med kompetenta lärare, vi har svårt med att hitta jobb, många invandrare lever till stor del utan sysselsättning och utan ett riktigt socialt nätverk i både år och decennier. Och att skjutningar och gängkriminalitet inte har ett samband här har jag svårt att tro. Men sambandet är inte att jag talar om invandrare, sambandet är arbetslöshet och frånvaro av integration. Vi har inte lust, ork eller vilja att ta hand om så många som vi tagit emot. Därför tycket jag det är att göra det lätt för sig att tala om enstaka individer, om det inhumana i att inte bry sig om varje enskild individ. Behoven är näst intill omättliga, hade vi öppna dörrar vid gränserna tror jag situationen snabbt skulle bli ohållbar. Och därmed är vi tvungna att ha regler och begränsningar. Att ta enskilda individer som blir stoppade eller "återutvisade" som exempel på att regering och riksdag inte bryr sig och att vi har en inhuman invandringspolitik är inte fair, då ser man inte hela bilden och tycker sig dessutom veta bättre än den demokratiskt valda regeringen och riksdagen. För egen del tycker jag att just invandringspolitiken är ett moraliskt dilemma. Jag skulle fortfarande vilja ha åsikten att vi ska ta mot så många det bara går, men jag inser att realiteten är att "så många det går" inte är så många jag skulle önska att det vore. Frågan är - vilka uppoffringar är jag faktiskt villig att göra? Och vilka är du villig att göra? I botten har alla moraliska frågor bara starkt personliga svar. För knappt 75 år sen tog mina föräldrar, som så många andra, emot ett finskt krigsbarn för några år. Det är krig i Syrien, Jemen och på många andra ställen nu. Vad borde jag göra nu?
*
Korshedskor
*
***
OKÄND VÄRLD
***
Så kom både åskan och regnet och temperaturen rasade från 26 till 16 på en kvart. Ett par timmar senare lättade det och ljuset kom tillbaka. Den varma marken ångade av regnet och korna lät sig väl smaka av det saftiga gräset.
*
*
***
DUMMA OCH TRÖGA?
***
Häromdagen skrev jag lite om bortglömda värden som långsamhet och vardaglighet. Går det att hitta bättre illustration än kor? Dom har tidigare inte hört till mina favoriter, jag har sett dom som tröga och lite dumma. Det där ändrade sig under några dagar förra sommaren när flera av korna på ängen nedanför oss kalvade framför våra ögon. En av kalvarna fick bonden dra ut med rep, han jobbade hårt i flera timmar, och kalven såg livlös ut under tiden. Ett antal timmar senare tog den sig på vingliga ben upp och diade små stunder innan den föll ihop igen. Men visst klarade den sig, livsviljan var uppenbar. Och korna som kalvat stod bredvid sina kalvar timme efter timme och slickade dom rena, puttade försiktigt på dom för att hjälpa dom upp på benen första gången, råmade gång på gång tyst och mjukt för att tala om här är jag, jag finns här......
*
Sanma reaktion har jag skam till sägandes haft med människor också. Kanske inte just att jag sett dom som tröga och dumma, men jag har haft åsikter, inte alltid så positiva. Utan att ha känt dom. Åsikter som säkert grundats i schablontänkande och förutfattade meningar. Och som jag några timmar eller dagar senare skamset fått omvärdera i grund, när vi lärt känna varandra en smula. Att tro att man är utan förutfattade meningar är nog säkraste sättet att styras av dom. Alla har vi ju våra egna erfarenheter. Och dom egna erfarenheterna formar våra förutfattade meningar. Det är bara det att varje människa är unik, varje ny dag också för den delen.
*
I alla fall glädjer jag mig åt att se korna nere på ängen igen. Dom går runt och betar, omväxlande ligger dom lugnt och idisslar. Och långsamheten och vardagligheten är uppenbar. Liksom tryggheten. På ängen finns massor med gräs och skogen finns runt omkring. Undrar om några är betäckta och skall kalva i år? Kanske fick han nog av slitet i fjol bonden, vi får se. Tycker mig se att det finns flera ungdjur i flocken.
*
En del av flocken
*
Uttrycksfullt
*
Kalv, men knappast precis nyfödd?
*
***
ETT NYTT LIV - DOM FÖRSTA 24 TIMMARNA
***
Vi har ju kor på ängen alldeles nedanför oss i Korsheden. I ärlighetens namn har jag inte varit så väldigt intresserad, men sista dygnet har fått mig att ändra uppfattning. I däremot brukar hålla bra koll på vad de företar sig. Alldeles framför våra ögon kunde vi följa en nyfödd kalvs första dygn.
*
Nyfödd och väl omhändertagen.mamman till höger
*
Lårt mig ta det från början. Vi hade just kommit tillbaka från ett dopp i Bartjärn när I noterar att en av korna uppför sig lite ovanligt och hade något framför sig i gräset. En kalv visade det sig vara.
Ko-mamman med kalven framför sig i gräset (17.58)
*
Dom andra djuren kom snabbt fram och nosade och undersökte
*
Och på darrande ben ett kort ögonblick
*
Men mest liggande stilla med mamman intill
*
Väl omhändertagen
*
På närmare håll
*
Ett nytt försök att stå på egna ben
*
Dom allra flesta försök de första timmarna slutade med den här positionen
*
Mamman puffar, uppmanar med mjuka, lågmälda råmanden och slickar allt rent
*
Stöd och närhet
*
Och slickar och slickar
*
Nyfikna kommer och kollar (19.22)
*
Alla försök leder inte till resultat, vila behövs ofta
*
Fler besökare
*
Nytt försök
*
Ger sig inte i första taget
*
Men det gick inte den här gången heller
*
Men så helt plötsligt....titta, jag står!
*
Stå går med nöd och näppe, men vaddå, ska jag gå också?
*
Jag står bra här, mamma kan slicka ändå
*
Nu kommer hon ju bättre åt, vad skönt
*
Hela vägen runt
*
Lite friskt gräs hinner hon med
*
Och så andra sidan
*
Nu vilar jag mig ett tag
*
Upp på benen igen, och vad har mamma här, vad gott det luktar....
*
Smakar bra gör det också
*
Det gäller att komma åt (21.07)
*
På förmiddagen dagen därpå ser jag först bara kon (dag 2 - 11.58)
*
Men titta, där ligger kalven i gräset
*
Så där skulle jag vilja vakna mitt i gröngräset med solen lysande och värmande för fullt. Ser ut som hon kikar på mig
*
Men hur var det man gjorde nu då?
*
Det går inte, jag har glömt hur man gjorde, men vad gör mamma?
*
Mamman rullar huvudet i en jordgrop hon sparkat upp. Bra mot myggen, bromsen och knotten
*
Längre fram mot kvällen går det bra (dag 2 - 18.56)
*
Och snart är det full fart
*
Men bra att följa tätt efter mamma
*
Och senare på kvällen följer vi dom andra korna ner mot gården för första gången, redan ett dygn gammal. Men vaddå, hinder på vägen!
*
Med lite lirkande gick det att klara!
*
Och så bär det för första gången i livet på väg mot gården (dag 2 - 21.07)
*
***