DET LJUSNAR

***

Sen Hassan var tvungen att flytta till Göteborg blir det inte så ofta vi ses, men när vi var nere där för att hälsa på hos barn och barnbarn i början av månaden var han med ett tag. Han är nu klar med sin grundläggande svenska och har därför kunnat börja med yrkesutbildning. Fn läser han web-design, ett område han alltid varit intresserad av. Dom dagar han inte har kurs jobbar han på McDonalds och klarar sin egen försörjning. Svårast är bostad, han hyr studentbostäder i andra hand men får flytta rätt ofta. Här får delar av Göteborgsfamiljen kolla på någon av hans projektuppgifter i  mobilen. Som vanligt när vi träffas slås jag av hans sympatiska och lågmälda personlighet. Vi frågar också ganska mycket om Iran och han berättar gärna . 

*

*

***

HALLOWEEN

***

Så är både Halloween och Allhelgonahelgen över. Begreppen har en tendens att glida ihop eftersom dom ligger så nära i tiden men dom har ju helt olika bakgrund. Elias var såklart ute en stund på torsdagskvällen och samlade godis med hjälp av Bus-eller-godis-frågan, storasyster Hilda var bussig och följde med som "bodyguard" . I stället för mask blev han snyggt målad av Hilda. Vi är redan i november och hemresan från Göteborg, där vi tillbringat helgen, var halvmörk fastän det var mitt på dagen. Duggregn och dimma förhöjde novemberstämningen ytterligare.

*

En glad Elias. Och lite spännande är det ju......

*

***

GATUFOTO KANSKE?

***

Så mycket tror jag mig ha förstått - gatufoto måste inte vara tagna just på  gatan - men väl, eller åtminstone helst - i det offentliga rummet. Så en kaj borde kunna funka. Däremot funkar nog inte, i alla fall inte efter de striktare regler som förekommer, en massa promenerande människor utan särskilt fokus på en enskild person som man kan ägna djuplodande tankar kring  existerandet åt. Det här är nog vanliga, men säkert ganska välbärgade, människor som promenerar på Eriksbergskajen på juldagen. Lägenheterna därnere vid kajen är definitivt inte billiga.

*

Som vanligt har jag aldrig avsett att det skulle bli någon särskild typ av bilder, jag menar gatufotobilder tex. Det var strålande väder, typ plus 6, och det fanns mkt att fota därnere, jag har visat en serie förut. Och alldeles uppenbart, här var det motljuset som lockade mig till att ta just dom här bilderna. Så om jag nu skall välja vilken genre bilderna hör till blir det motljusgenren. Eller möjligtvis folklivsgenren. Fast dom är nog lite för välbärgade för det, tror att folkliv nog associeras mest med "allmogen". Så slutgiltigt måste dom här bilderna betecknas som tillhörande Motljusgenren.

*

Ironiskt? Jo, lite. Hoppas ingen ser det som elakt, men jag har otroligt svårt för det här med etiketter. För mig tar alla former av etiketter bort fokus på det väsentliga, bilden. I stället blir fokus på att undersöka och avgöra om bilden uppfyller kriterierna. Gör den det, kan man eventuellt gilla den. Uppfatta bara inte att jag är emot gatufotobilder, det är jag inte alls.Tvärtom, jag har flera gånger sagt att det vore roligt att ta mer bilder av gatulivet i städerna, särskilt storstäderna. Och självklart ser jag det inte heller som onödigt att mer översiktligt tala om genrer  så länge det inte kommer till detaljerade gränsdragningar - landskapsbilder, gatufoto, porträtt, familjebilder osv 

*

*

*

*

Önskar alla en god fortsättning på det nya året!

***

FLOWERS AND FURNITURE OCH LITE BILDPSYKOLOGI

***

Allt kan bli bilder. Allt har sin historia. Precis som var och en av oss. Alltså blir det olika bilder. Som vi sen tycker olika om.

*

Jag planerar i princip aldrig några bilder, alla bilder tillkommer på intuition eller känsla, vad man nu kallar det. Såklart blir jag aldrig riktigt bra på något. Alltså precis tvärtom mot vad Serkan Gunes säger i sin och Göran Segeholms bok I Huvudet på Serkan Gunes. Att jag gör tvärtom beror inte på att jag inte tror på vad Serkan säger, det beror på att jag har en annan historia än han.

*

Jag har ägnat huvuddelen av mitt liv åt att vara duktig, effektiv och rationell. Och det har funkat ganska så bra, på det jag gjorde då.  Men jag var över 60 innan jag begrep att om jag alltid låter förnuftet - mindet i min terminologi - råda, missar jag spontaniteten, livsglädjen och nuet. Nu har jag sen snart 20 år bytt prioritet mellan hjärta och förstånd, det var dags. Det är roligare. Väldigt mkt roligare än att vara förnuftig jämt. Och på många sätt har det hänt mer i mitt liv efter 60 än före. Så jag fortsätter att inte att planera mina bilder. Även om det inte är så effektivt.  

*

Flowers and furniture

*

***

ERIKSBERG JULDAGEN

***

Juldagarna har vi tillbringat i Göteborg tillsammans med barn och barnbarn, en fröjdefull jul helt enkelt, där samvaron varit det viktigaste. Lagom mycket mat och julklappar som verkligen uppskattades. Jag förstår inte riktigt julstressen som många talar om, inte köpstressen heller för den delen, vi gör och köper ju det vi själva bestämmer. Vad andra gör behöver jag inte bry mig om.  

*

Julfirandet har inneburit paus i bloggandet och det har känts skönt. Det känns för övrigt alltid bra att bryta vanor, det ger möjlighet till att fundera en smula över varför och hur vanorna kommit till. Om jag sen fortsätter med vad det nu är, så är det ofta med pånyttfödd  glädje och mer spontanitet.

*

På juldagen tittade solen fram och det blev en promenad med kameran nere vid Eriksbergshallen. Jag går genom Krokängsparken och kommer ut vid Blå Hallen och hotell 11. Sol som sagt och sex grader varmt, riktigt skönt. Och för en inlandsbo som jag är det fascinerande att se hur nära båtarna och sjölivet kommer kajen och och de stora byggnaderna. Mer än en gång har jag tänkt att Akers Brygge stått modell för nya Eriksberg. Mycket folk var ute och promenerade, säkert var det fler än jag som kände att en promenad satt bra efter julmaten.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***