KVINNODAGEN

***

Agnes (Göteborgsfamiljen) får bli mitt bidrag på kvinnodagen. Här hade hon och pappa Stefan tittat in på Pirvägen i Finspång på väg hem till Göteborg efter att hon tävlat i ungdomsfinnkampen, Sthlm i september i höstas (vann 1500 m hinder). Hennes distanser är 800 och 1500 m samt 1500 och 3000 m hinder. Det är träna, träna och träna som gäller, i alla väder. Nu i helgen var hon uppe i Skellefteå på ungdoms SM inomhus, tvåa på 1500 F17 (slagen med 8/100). Hon fyller 17 om en månad.

*

*

***

SVARTVITT EL FÄRG? ANALOGT EL DIGITALT? DIA EL PAPPER?

***

En snabb tillbakablick säger mig att jag fotade analogt från 1952 till 2005, drygt 50 år. Digitalt sen 2005 blir 17 år, alltså 1/3 av den analoga tiden. Svartvitt gällde fram till mitten 70-talet, därefter dia till 1983 då det blev färgbilder på papper fram tills dess det blev digitalt, 2005 alltså. Ur betraktnings-mediesynpunkt kan jag summera så här - drygt 20 år svv pappersbilder, knappt 10 år färgdia, drygt 20 år färgpappersbilder och så nu senast knappt 20 år skärmbilder (för mig nästan bara färg). Dom svv negativen är ett nöje att plocka fram att skanna, titta på, göra nya bättre pappersbilder av för att ställa ut, ha på väggen eller lägga in i fotoböcker. Diabilderna är nästan värdelösa, tar aldrig fram dom för att titta på och har kanske gjort ett par skanningar av några. Pappersbilder i färg nästan lika illa, mkt svårare att skanna och få dom bra, dessutom har jag inte sparar alla negativ men barn och barnbarn tittar i pärmarna ibland. Dom digitala bilderna går jag med lätthet tillbaka till, gör ofta böcker av, delar på flera medier och får synpunkter och samtal som jag glädjer mig åt. Diabilderna hade jag gärna haft ogjorda och på svv film i stället, egentligen också pappersfärgbilderna. Vad tycker ni?

*

Finspångs fjärrvärmeverk från vägen straxt utanför Risinge kyrkogård

*

***

SPANAREN

***

*

Det finns ett radioprogram som heter Spanarna. Tre personer som på fredagseftermiddagarna kåserar om vilka nya trender de upptäckt under veckan. Det var längesen jag lyssnade men kunde  vara roligt. Här kommer en egen dagens spaning.

*

Kan det vara så att fotovärlden håller på att delas upp i två halvor?  

Det är inte svårt att förstå att gatufoto är inne. Allt större del av jordens befolkning finns i storstäder och det är ju storstäderna som är jaktmarken för gatufoto. I princip går det att ta gatufoton också i mindre samhällen, men min erfarenhet är att människors förståelse för mer eller mindre nyfikna gatufotografer är mindre ju mindre samhällena är.

Samtidigt söker sig många fotografer mot den orörda naturen, vildmarkerna där få människor sätter sin fot. Gärna isbjörnar i Arktis, men också dom stora orörda skogarna. Djurfotografer och fågelfotografer söker också  platser så långt från städer och samhällen som möjligt.

Två diametralt olika trender. Och det blir liksom tomt i mitten, jag saknar bilderna från landsbygden. Landsbygden och vardagslivet, det är ju där vi möts, människorna och naturen, människorna och djuren. 

*

Jag gör vad jag kan med bilder från Korsheden och Saxe. Att det blir bilder från Saxe idag beror på att min pc år på service (nya minnesdiskar och nytt operativsystem). Jag får alltså hålla mig till min Mac och den har sin huvuduppgift när jag är i Korsheden, därav bilderna. Dom är från nån av dom sista dagarna i oktober. Bra ljus, mulet och mjukt. 

*

*

*

*

*

*

***

BILDER EINER AUSSTELLUNG

***

Mässor är tacksamma att fota på. Massor med människor som alla har uppmärksamheten på prylarna, ingen bryr sig om dom som fotar. Fö står många och kikar genom kamerorna även om dom inte fotar. Bilderna är från Älvsjömässan 2014, precis som modellbilderna jag visade för några dagar sen. En bekant tror jag, är det inte Stephan till höger på bild nr 2?

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

GISSA VEM SOM ÄR GLAD....

***

Det finns inget som gör I gladare än när barnen kommer hem. I går eftermiddag var det Stefan som kom, kvar tills i morgon. Såklart var han med på förmiddagens promenad .

*

*

***