STORSKRAKE SAXE

***

Egentligen satt jag därnere på träbron (Spången) utefter Saxevägen i eftermiddags  för att se om jag kunde få en skymt av rördrommen. Jag hörde den när jag gick därnere i går kväll och den upplät sporadiskt sitt karakteristiska läte också nu. Men jag hade inte suttit där så länge förrän jag fick sällskap av ett par grabbar som började fiska med sina kastspön så jag begrep att det var en fåvitsk tanke. Få fåglar är så skygga av sig som rördrommen har jag förstått. Men det blir fler tillfällen, det finns en bra bänk på bron så rätt klädd är det inget bekymmer ens för mig att sitta där ett par timmar. Och ensam i stillhet på bänken kanske det finns någon liten chans.

*

Ändå satt jag kvar där i närmare två timmar, tänkte alltid kan något dyka upp. Och visst gjorde det. En storskrake, hona antar jag, kom simmande med nio små dunbollar i släptåg. En satt på hennes rygg och honan och ungarna sam omkring i närheten av mig en bra stund. Jag fick för mig att det var samma unge som satt på hennes rygg hela tiden, säkert en halvtimme, och jag funderade på om det var den starkaste ungen som behöll platsen för sig själv eller om det möjligen var den svagaste ungen som verkligen behövde vilan och hjälpen? Det lär jag väl aldrig få veta men jag gissar att det är som vanligt i naturen, den starke som styr. Eftermiddagssolen låg på och det blåste rätt hårt så bilderna har lite hård och orolig karaktär. 

*

Här kommer dom, storskrakehonan med nio ungar

*

Ibland försökte fler komma upp på hennes rygg

*

Ungarna verkade trygga och gjorde små utflykter på egen hand

*

Några cyklister kom förbi och fick dom att vända igen

*

Snart kom dom tillbaka igen fast ungen på ryggen är blyg för fotografen

*

*

*

*

När dom kom nära strandkanten här satte ungarna iväg i ett fasligt tempo och for runt, dök och skvätte vatten så det stod härliga till. Dykträning och äta-träning antar jag?

*

Fin stund också utan att se något av rördrommen! Men nånstans härute i våtmarken står den och  - ja, vad säger man - tutar? Eller brölar?Den kan höras flera kilometer, så mycket vet jag

*

*

***

GÅRDEN

***

*

*

***

ÄLSKADE SAXEVÄG!

***

När jag/ vi är i Korsheden blir dom flesta promenader utefter det jag kallar Saxevägen, dvs Nohrstedtsvägen och Ösängsvägen, Jag har svårt att tänka mig vackrare eller mer omväxlande promenadvägar. Det passa mig också perfekt särskilt nu då jag måste ha plant underlag för att kunna gå. Ändå blir det tills vidare inte så långt, en halvmil fram och tillbaka i nuläget. Idag åker jag tillbaka till Finspång igen men här kommer en serie bilder från gårdagspromenaden. Vackert höstväder med blå himmel och sol, 5 C och lite blåsigt. Hårt ljus med starka kontraster. Bara några få kommentarer till några av bilderna.

*

Typiskt är blandningen av gamla gårdar och nyare, här i starten en av de gamla

*

*

*

*

*

*

*

Det blåser, inte så hårt men nog för lite vita gäss ute på Barken

*

*

*

*

*

*

Intressant att se hur djuren gärna ställer sig mot den solbelysta väggen

*

Nästan tillbaka, gänget som ser till att det blir ny elkabel ut till Kalvholmarna

*

I praktiken helt avlövat även om undantag finns

*

***

JUST NU ÄR DET RÖNNEN SOM GER FÄRG

***

Just nu är det rönnarna som för dom starkaste färgerna här uppe i Korsheden - Saxe.Dom små rönnbuskarna lyser som små eldslågor inne i resten av grönskan. Visst, både asp, björk och lönn har också fått höstfärger men än så länge nästan bara gult. Det röda finns hos rönnarna. Hur rött är olika träd för träd, lite beror det också på ljuset. Bildbehandlingen någorlunda lika och rätt försiktig

*

En av dom rödare rönnarna inne i hästhagen vid Saxe

*

Inte lika stark i färgen, ljuset är också mer genomlysande

*

***

FORTFARANDE.........BLÅKLOCKOR, NYCKELPIGOR OCH MINOLTA 85/1,4

***
....finns dom där, blommorna och insekterna. Att glädjas åt om vi vill. Och fortfarande är det ett sant nöje att sätta på min gamla Minolta-85:a på kameran, även om jag måste ha en adapter. 

*

Blåklockor med nyckelpiga. Vardå? Hur kan man fråga så dumt, utefter Saxevägen förstås.......

*

***