E4:an TILL DAGNYS

***

Ibland känns det mer som en fördel än nackdel att ha en bit att åka. I går morse var dimman tät när jag startade för att åka till Uppsala och Dagnys men den minskade alltefter som. Håll till godo!

*

Förstora gärna!

*

*

*

*

*

*

***

"DU HAR VÄL INTE TÄNKT SLÄNGA DOM DÄR?"

***

Det var I som såg mig när jag kom gående med den stora, tjocka pappersrullen under armen. Jag hade haft den liggande i ett par månader ovanpå en garderob men nu behövde jag plats till annat. Jo, jag var just på väg till återvinningsstationen med dom stora provtrycken med alla bilder till boken. "Men vi åker ju till Täby och är barnvakter imorgon, dom går säkert att använda". Alltså åkte rullen med till Täby istället. Gissa om dom blev populära när vi lekt färdigt med annat!

*

Förstora!

Först måste man ju titta på bilderna för att se vad det är, ut på golvet med dom, varje ark är jättestort

*

Kolla, vad gör dom, fiskar dom?

*

Många blad att hålla rätt på

*

Här är ju du Vilma, du får ligga här

*

Vad tycker du mormor?

*

Mormor I delar ut alldeles nya barnsaxar

*

Undrar vilken jag ska börja med?

*

Första bilden utklippt!

*

Båda i klipptagen

*

Precisionsklippning!

*

Så klistrades bilderna upp på stora pappskivor som I också tagit med men där tog foto-orken slut!

***

SELFIES - INTE MYCKET ATT GÖRA ÅT....

***

På väg upp i hissen till tandhygienisten blev det en selfie i spegeln. Hissar är gjorda för sånt, fråga Lena, Lena E alltså! Och den ena selfien gav den andra men utan spegel......

**

**

Hissbilden gav mig idén att det är dags för några selfies, det var länge sen nu. Korridorerna utanför tandis har fönstervägg på ena sidan, så där finns ljus. Men jag har ju fattat av de andra gubbsen att det ska vara mörka bilder, man syns inte så tydligt då. I mitt fall blir det bara värre, rynkorna och vecken blir extra tydliga liksom rakningen, för att inte tala om den lömska blicken....

**

Nej, lite mer ljus i mitt fall, och en bestämd och viljestark blick gör nog susen. Men va fasiken, ögonbrynen....I säger åt mig med jämna mellanrum om dom, men jag tror det har lite med revolt att göra, äntligen ska jag väl få göra som jag vill, inte som andra tycker, inte ens I....

**'

Hur blir det lite nerifrån då, snett nerifrån? Mja, allt syns fortfarande, dags att klippa mig. I erbjöd sig ofrågat (!) göra det i eftermiddag av någon anledning, så nu är jag fin igen, jag menar finare, lite.

**

Där i korridorerna utanför tandis finns också ett antal riktigt vackra gamla instrument från ett kraftverk uppsatta. Det, tänkte jag, blir en bra bakgrund till den gamla ingenjören

**

Så tittar jag igenom bilderna i kameran innan jag går. Som vanligt inte ett leende, sammanbiten och seriös. Det var då själva den, ett leende måste ju gå att få fram. Det gjorde det, men jag var så ovan att det blev alldeles oskarpt!

**

***

STILLA DAGAR

***

*

Förstoras!

*

***

FAVORITGEISHAN

***

Lite har jag rest genom åren, under en period var jag några gånger i Japan. Lärt lite om bugandet, om att aldrig låta någon tappa ansiktet, vid förhandling förstå att man aldrig säger nej och därför måste kolla ett par tre gånger i väsentliga frågor. Och så den gamla japanska kulturen med Ryokans (värdshus) där skorna måste tas av vid entren och varje rum kan ha både hustempel och en miniträdgård och badkar i cederträ, och de viktiga tehusen med teceremonier utvecklade under flera hundra år. Och med oerhört vackert och samtidigt traditionellt klädda geishor med hårt sminkade vita ansikten  men uppmärksamma på gästerna och utbildade i konversation under tiotals år 

*

Men min favoritgeisha finns på mycket, mycket närmare håll, nämligen i Täby som ni säkert redan gissat. Hur ska någon kunna motstå den charmen? Och konversationen har alltid omedelbarhetens och spontanitetens charm - och inte en sminkfläck någonstans, om vi bortser från mammas nu snart avskavda nagellack förstås 

*

***