MISSTAG I ÖREBRO

***

Sen flera år fotar jag nästan bara i RAW. Det passar mig - ofta behöver jag ändra vitbalans och en massa annat - då är det bra att ha fotat i RAW. Eftersom det (nästan) alltid är RAW kollar jag inte den inställningen. För prick en vecka sen var jag i Örebro och hade satt 85:an på A7S:en för att få lite Örebrobilder efter läkarbesöket. När jag kom ut snöade det intensivt, stora vita flingor, tätt, tätt. Det blir fint tänkte jag och skred till verket.

*

Först efter min lunchomelett (fastedag!) såg jag - inte RAW utan jpeg! Inte nog med det - sist jag körde jpeg var för att testa den där "leksakseffekten" Maud visat, så iom att RAW var inställt var också Illustration Low inställt. Nu har jag kikat på bilderna och jag kommer behålla en del!

*

Fortfarande är det en lek, inget jag tänker använda för  - vad ska jag kalla det - seriösa bilder? Men när jag tittar på bilderna och ser att jag gillar flera av dom börjar jag fundera varför. Och det dröjer inte länge förrän det blir uppenbart. Med den här avskalade stilen blir bildelementen väldigt tydliga,  jag ser vad som gör sig och vad som inte gör sig. Och dom här bilderna tog jag ju inte för att leka utan för att jag gillade motiven jag såg, det tycker jag märks även i det här enkla, lite förvrängda stilen också

*

Första bilden är från väntrummet, innan jag kommit in till läkaren

*

Så går jag ut och passerar entrén

*

Det första jag får syn på är det gamla paret men vill inte genera dom med kameran och väntar tills dom gått förbi, det får bli bakifrån istället

*

Straxt intill hämtar någon form av färdtjänst ett gäng ungdomar

*

Det är nu det börjar snöa och postkillen söker tak över huvudet medan han kollar adressen i mobilen

*

När jag ser Thai-restaurangen tänker jag att dom kanske blivit vana vid det här vädret men det skiljer sig nog från hemlandsvädret, om dom inte kommer från bergen i norra Thailand förstås

*

Cyklarna fick bli ett motiv för sig

*

Så gick förbi busstråket på brom framför slottet

*

Och tog mig in på hotellet. dom öppnar först 12 så jag fick vänta en stund

*

Men väl i matsalen en trappa ner (den billigare lunchmatsalen) kunde jag titta ut på samma bro jag nyss passerat

*

En av dom fina gamla gatlyktorna var alldeles utanför

*

Inte bara bilar utan cyklar och gående också

*

Så efter lunchen upptäckta jag misstaget och det blev RAW igen.

Först lite svängda linjer

*

Så helt raka linjer

*

Och jag passade på att gå in i samma entré där jag tagit en bild tidigare på dan och tog nu en i RAW

*

Jag måste ju säga - herregud vad tråkiga dom där sista tre blev!

***

PÅ VÄG

***

Häromkvällen stod jag där på Skavsta igen och väntade på en dotter påväg hem från Milano. Interiören fotade jag förra gången, alltså måste jag hitta ngt nytt. Denna gång var jag inte så tidigt ute, så rätt snart ställde jag mig där resenärerna kom fram. Och alla hade dom något i sikte, en väntande kompis, en kärlek, en taxi, en buss, en toa. Några kom hem, några hade just kommit fram, några kom för sjutttielfte gången, några för första. Och jag stod där med kameran och tänkte just det. Bredvid mig fanns ett bord i brösthöjd jag ställde kameran på, sådrog jag upp ISO lagom mycket, men inte för mycket, jag ville ha slutartider omkring halvsekunden. Sen stod jag där och knäppte den ena bilden efter den andra, det blev ca femtio bilder av den här typen. 

*

Och det är inte de enskilda personerna i sig jag ville ha på bild, det är mönstret, stilen, blickarna, sökandet, steget på väg mot....Därför passar suddigheten utmärkt och jag lämnar inte ut personerna för tydligt. Här kommer ett gäng - säkert lite tjatigt på ett sätt, flera "likadana", men upprepningen är poängen

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

Till sist kom också hon, dottern...

*

***

FÖRSTA CHAKRAT

***

Första chakrat - baschakrat. Handlar om överlevnad, hur väl grundade eller rotade vi är i tillvaron. Det tangerar trygghet men är ännu mer basic. Ett öppet första chakra är en förutsättning för trygghet men inte tillräckligt i sig själv. Känner vi att vi är del av hela tillvaron, att vi är med i den, att vi är en del av den? Och därmed delaktig av livet. Har med uppfattningen av det egna självet att göra - finns jag?

*

Det finns enkla sätt att öka närvarokänslan. Gå gärna barfota då och då. Inte bara på sommaren, trägolv eller stengolv hemma funkar väldigt bra. Är alltid barfota när jag  gör  fysiska meditationer.  Men självklart på sommaren också förstås. På sand, fuktigt gräs och klipphällar såklart. Att få lägga mig ner på en varm klipphäll med hela kroppen, gärna helnäck efter ett efter utedopp är inte bara en njutning, det sprider sig en otrolig trygghet i hela min kropp, en känsla som  fortplantar sig in i själen också. Hålla om ett träd är också fint.

*

*

Första chakrat finns vid basen av ryggraden, vid perineum, och associeras gärna med rött och jord

*

Ska man tro på sån´t där? 

Den frågan tycker jag är fel ställd. Ändå kan jag svara så här - Nej, jag tror inte att vi har något av vetenskapen oupptäckt mystiskt fysiskt centrum därnere vid perineum, eller där dom andra chakra finns. Den för mig relevanta frågan är: Är chakra en användbart begrepp när vi försöker göra klart för oss hur vi mår totalt sett, själsligt och kroppsligt, och hur vi kan lära oss att må bättre? På den frågan svarar jag obetingat ja.

*

Chakra betyder hjul  (livets hjul) och har tantriskt ursprung. Tantra, som dom flesta tror bara har med sex att göra, är mycket mycket mer och handlar om människans hela liv, fysiskt, psykiskt  och själsligt. Bara det är superintressant, eftersom dom tantriska filosofierna går väldigt långt tillbaka. Och chakra är områden i kroppen där (det känns som) vi har stor växelverkan mellan vårt fysiska jag och själ och/eller psyke. Att vårt psyke , hur vi mår, påverkar vår fysiska hälsa och att vår  fysiska hälsa i sin tur påverkar vårt psyke är det väl ingen som inte tror på idag? Och om jag tar ett exempel just med första chakrat inblandat - var känner vi fysiskt av en omedelbar rädsla för vårt liv? Jag menar inte nån mer vardaglig mental rädsla där vi hinner tänka, utan när nån uppenbarligen står i begrepp att ta livet av oss? Jo, ni vet, jag behöver inte gå in på detaljer. Men där finns en fysisk koppling till omedelbar rädsla för att vi ska dö. 

PÅ ANDRA SIDAN......

***

På andra sidan muren i gårdagens bild ligger Finspång slott, från andra halvan av 1600-talet. Jag har visat flera bilder på det tidigare men ingen kvällsbild, här kommer en

*

***

VECKANS BILD

***

Veckans bild på dagens lunchmöte var Bruksgatan i Finspång, tagen i oktober och visad här tidigare (tror jag)

*

***