DON'T SWIM - FLOAT

***

Ibland när jag bloggar kommer jag på mig själv att ha försökt göra eller leta efter något som inte är jag. Att leta efter något extraordinärt, något som är lite spännande eller åtminstone ovanligt. Eller något som är riktigt vackert, helst på ett lite ovanligt sätt då så det inta bara blir en solnedgång eller blomma. Eller att göra en riktigt bra komposition och därefter en lika bra bildbehandling så det ser proffsigt ut. Det är säkert bara jag som gör så, och jag gillar det inte. Ungefär sådär att alla ska vara unga, vältränade och smarta, så utan skavanker det bara går. Har man någon för andra synlig skavank finns ju både plastikkirurger och PT:ar. Det gäller att göra intryck på andra.  Alltså ska man ligga i och göra sitt bästa för att bli som man ska

*

Det är lite lustigt för egentligen börjar jag allt oftare känna att det som är både roligast och på ett sätt lättast är att känna efter vad jag vill, själv. Eller vill är nog inget bra uttryck, mera bara känna efter  Vad känner jag därinne i mig själv, vad har jag i mig ju, just nu? Är jag glad eller ledsen? Känner jag mig stark eller kanske osäker? Eller tom rädd kanske? 

*

Men för det mesta är jag på gott humör och har gott om tillit. Och då finns ingen anledning att leta efter annat än det jag har runt omkring. Idag var en sån dag. Och istället för att gå på fototur kände jag att jag ville gå en av de alldeles vanliga promenaderna, med kamera, gärna fota men inte för att fota.

Istället tänkte jag - varför inte helt enkelt dokumentera varför jag gillar den här promenaden och vad jag ser.

*

Ett av skälen är att jag inte behöver åka någonstans, jag börjar hemma. Och Finspång är en liten ort och har sina begränsningar, men det är vackert. Efter femtio meter typ ser jag ner över sjön och tänker att jag inte badat än och vi är långt inne i juni, hög tid.

*

Bara lite längre fram lägger jag märke till brunnslocken som har fin lyster i motljuset

*

Dom flesta brunnslock är rutiga, det är inte detta, det är extra fint. Undrar vad text och siffror betyder?

*

Alldeles bredvid på den lilla villavägen noterar jag att lupinerna börjat komma

*

Så kommer jag fram till genomfartsleden, 51:an, som fortfarande går rakt genom Finspång där bla östgötatrafiken kör sina bussar.

*

Och här neråt samhällets centrum

*

Straxt därefter passerar jag det här huset, allmänt Metallen kallad. I det här huset hade jag ett kontor, typ 1975, Gränges hyrde in sig medan man byggde ny kontorsbyggnad

*

Så kommer jag ner till den gamla banvallen, där den smalspåriga järnvägen tidigare gick. Idag omgjort till ett fint promenadstråk

*

Den går i en liten dalgång och är väldigt lummig och grön och i dalgången rinner en bäck som just  här går genom en trädgård som finns i början av promenadstråket

*

Här finns massor av fåglar och grönskan intensiv

*

Efter knappt en kilometer kommer jag fram till en gammal bro och  resterna av ett hus, egentligen bara stenarna huset vilade på

*

Härifrån går ett motionsspår som jag ofta sprang innan ryggen sa stopp

*

Området kallas ekbacken....

*

Bäcken är här bitvis lite bredare

*

Och jag tangerar Mäselnleden

*

Efter att ha gått motionsspåret en liten bit går jag upp på den gamla banvallen igen och går åt andra hållet, här där ekarna skuggar denna vackra junidag

*

Stannar gör jag lite då och då bara för att beundra lövmassorna som har både varierande färgtoner och former. Hur kan ett vanligt område med lövsly och vilda småträd vara så vackert?

*

För att inte gå samma väg tillbaka viker jag av från järnvägsbanken...

*

...och kommer först in på en skogsväg och därefter en stig där "vägrenarna" går mot högsommarutseende

*

Så passerar jag skogspartiet som inte är större än ängar och lövträd lyser igenom

*

Och efter en timme drygt passerar jag 51:an igen, denna gång vid norra utfarten (mot Örebro)

*

Och två minuter senare är jag på mammas gata igen, dvs Pirvägen , och vårt hus liger därframme, skymt bakom björken därnere vid bortre lyktstolpen

*

Suss gott!

***

CAFÉBILDER - FÅGELSÅNGEN IDAG

***

Något vanligt nationaldagsfirande blev det inte idag. Jag har missat dom senaste månadernas Dagnymöten så jag hade bestämt mig för att åka dit, och så blev det också. När klockan började närma sig elva trodde jag att jag skulle bli ensam där, så jag fördrev första halvtimmen med att fota några av dom andra cafégästerna

*

Här fanns dom som satt och tecknade i blyerts, dom som satt och skrev frenetiskt och naturligtvis alla dom som sysslade med sina mobiler

*

*

En av skrivarna

*

Men se, här kommer ett par som vill sitta vid mitt bord, Göran och Peter. Ingen har jag träffat förut, trevligt

*

Peter i närbild...

*

...och Göran

*

Fler blev vi alltså inte, inalles tre personer. Men Peter, Göran och jag hade ett par synnerligen trevliga timmar.

Och Peter lånade min kamera en stund, med alldeles utmärkt resultat! Inte bara tekniskt bra utan en glad Björn (jag brukar vara glad men det syns liksom inte. Här syns det, tack Peter!)

*

Dom här får komma med igen, för minens skull

*

Och så den lilla tjejen som satt eller stod och tecknade nästan så länge vi var där. Hon sparkade av sig ena skon för att vara bekväm

*

Och den här killen inte bara ägnade sig åt mobilen....

*

...han tecknade också

*

Fin dag, jag hann med en del annat också, återkommer till det!

Hoppas ni haft en fin nationaldag!

***

2 MINUTERS REN NJUTNING

***

Varsågoda - 2 minuter kondenserad sommar

*

För alla er som inte vet hur det låter och hur det ser ut om man just nu går ut och ställer sig under en blommande bukettapel. Dra upp ljudet hör ni alla humlorna - det är typ 90 % humlor. Ni ser dom fö också.

*

Jag har nuförtiden inte så långt tålamod med tekniska saker, livet är fullt av roligare och viktigare saker än det tekniska, grabbade bara tag i min A7S med 24-70/4 på, ställde mig under trädet och filmade handhållet. Lite vingligt och så där, inte ens skarpt, men det gör inget, det är mängden och rikedomen av blommor överallt och alla humlor och surret och den blå himlen därbakom som räknas.

*

*

***

TACK, GRATTIS OCH LYCKA TILL PREMLEENA! OCH KRAM FÖRSTÅS!

*** 

Premleenas bokrelease

LIFE VISION

*

Upplandsgatan 36, var är det? Såklart, här är det, folk ända ut till gatan

*

När då? I eftermiddags såklart. Och vi var många som var där. Säkert ända inte bara jag som har fina minnen - Dörröppnaren nov 2001, jag tänkte åka hem 3:e dagen, hur mycket dumheter som helst ska jag väl inte behöva stå ut med? Men 4:e dagen började jag begripa att Premleena talade om mitt hjärta, min längtan och min rädsla. Och istället för att åka hem anmälde jag mig till Training for Life och började två månader senare. På den vägen är det. Och längtan blir bara större och livet bara rikare. TACK LENA!

*

Klockan hann väl knappt bli fem innan vi började strömma till och varma, glada Premleena fanns där i mitten förstås

*

Ni vet ju, men inte dom på Fotosidan - jag menar hur mycket kramar det finns här i världen, i alla fall när Premleena är med

*

Inte bara kramar, leenden och skratt såklart också

*

Självklart fanns Vedam där

*

Det börjar bli trångt, det kommer fler hela tiden

*

Så småningom är det dags för Premleena att säga lite om hur boken kom till

*

Fortsatt mingel förstås

*

Och dags att skriva i böckerna vi köpt

*

Bland dom första är Palle förstås

*

Behövs inga ord för det här....

*

....eller det här....

*

....eller det här

*

Lite skrivkramp kanske ikväll?

*

Än är inte kön slut

*

TACK, GRATTIS OCH LYCKA TILLPREMLEENA! OCH KRAM FÖRSTÅS!

*

***

LUDVIKA - FORTSATTA LÖRDAGSNÖJEN

***

Som sagt, efter besöket i limon var det dags att dra vidare, promenad i friska regnet, förlåt luften, var det ju. Alltså vidare utefter gamla kära Storgatan (undrar hur många repor jag gjort på den då när det begav sig?), vidare över järnvägsviadukten

*

Såklart glömde jag att kolla kamerainställningarna innan jag gick vidare så kameran säger fortfarande ISO 51200 enl metadata.  Den hade utan vidare klarat av en Shinkansen eller ett TGV i 300 el 400 km/h (jag menar med 1/6400 s och bl 9,0) men nu blev det ett motorvagnståg från Tågkompaniet , i säg 50 knyck.

*

Och ungefär samma inställning vid järnvägsövergången in mot ABB där det gamla Ludvika huvudkontorets litet ut .....

*

...i jämförelse med   det alldeles nya

*

Eftersom  jag tidigare tagit några bilder på de häftiga järnvägsvagnarna som fraktar de tyngsta transformatorerna kommer här en bild på motsvarande landsvägsfordon(nu har jag normala ISO igen).

Det fortsätter regna ch jag är ganska blöt om benen vid det här laget, ni kan ju se hur det ser ut på marken

*

Så fortsätter jag runt och vad ser jag - ett tivoli! Kanon väder för ett tivolibesök, det är säkert mist 7 C!

*

Lite gråa är färgerna eller är det bara inbillning?

*

Och det finns folk, men jag tror dom arbetar på tivolit båda. Också här försöker jag inleda ett samtal men dom bara skakar på huvudena och verkar inte förstå något och vädret lockar inte till långa förklaringar

*

På vär upp mot bron över järnvägsstationen får jag lite utsikt över området och jag  slås av motsatsen mellan det högtiderna ABB, världsberömt för sin högspänningsteknik, och det klassiska tivolit i granna färger. Det finns alltså marknad för båda! Lite hoppfullt känns det.

*

Innan jag går över bron snackar jag lite med ordningsvakterna som söker skydd för regnet under taket.

*

Ludvika har inte bara högspänning, det ÄR spännande också!

***