LOKSTALLET SMEDJEBACKEN

***

För oss är det ju lite svårt att föreställa sig Sverige utan ett rikstäckande nät av asfalterade vägar, trafikerat av en flotta av lastbilar, där såväl 30-tons-laster som 30 gramslaster levereras dagen därpå. Så var det inte för 150 år sen, då gällde det att utnyttja naturliga transportleder så långt det gick. Sjövägen kunde man med hjälp av grävda kanaler (Strömsholms Kanal) och slussar ta sig från Östersjön och Stockholm ända upp till Smedjebacken, men där var det stopp.  1859 färdigställdes därför en järnväg mellan Smedjebacken och Ludvika och därigenom fick alla gruvor och hyttor i Ludvikatrakten möjlighet att transportera sina produkter till Stockholm på ett mycket snabbare sätt än tidigare. Som ni ser av sista bilden byggdes lokstallet i Smedjebacken 1874 och sträckan trafikerades av två lok, Ludvika och Smedjebacken. Lokstallet renoverades förtjänstfullt  1986 och är idag ett mycket vackert hus, där också den vackra slaggstenen som varit det ursprungliga materialet fint kommer fram. 

*

*

*

*

*

***

WONDERS OF NATURE

***

This temptation of the mind to reduce every wonder, every mystery, to a question, is basically fear-oriented. We are afraid, afraid of the tremendousness of life, of this incredible existence. Don't reduce the tremendously valuable capacity  of wondering to questions. 

Osho

*

Citronfjäril och gräs i Korsheden

*

***

SOMMARMORGON I KORSHEDEN

***

En vanlig måndag morgon kan också ha guld i mund. Hjärtat blir lätt när jag tittar på sommarmolnen, nu lite senare har vi tagit morgondoppet. Ensamma vid badplatsen näckade vi förstås och kunde soltorka på bryggan. Det känns också som vi vant oss vid det varma vädret, det känns inte alls så jobbigt som i början av sommaren.  Baden hjälper till, om vi börjar känna oss slöa och en smula ankomna blir det ett nytt dopp.  Rekord i fredags då yngsta dottern var hemma, då blev det fyra gånger, normalt är det två eller tre. Vattnet är varmt och jag har slutat mäta temperaturen men gissar på 22-23 C.

*

Korsheden 05.37 i morse

*

***

STORLOM, MÅNGA STORLOMMAR

***

Aldrig hade jag trott att jag skulle få se så många lommar tillsamman. Jag har sett av Facebook-kommentarer att det förekommer. I går kväll fick jag se med egna ögon. Som vanligt gjorde I och jag en tur uppefter västra stranden på norra Barken och på samma sträcka som tidigare låg dom. Där har jag sett 10-15 som max, idag låg en grupp på 30 lommar. Långtelet var med men inte konvertern. 

*

Här kommer ett litet gäng bilder. Jätteroligt att förstå att dom ofta finns här, samtidigt som det på ett sätt blir tråkiga bilder. Dom ligger alltså alldeles utanför västra stranden och därför i skugga av skogen på den sidan. Ljuset blir tråkigt när inte solljuset är med. Så småningom drog dom sig lite längre ut mot sjön och fick den sista gnuttan solljus, då blir det mer liv i bilderna. Ändå visar jag gärna bilderna, jag tror det är ovanligt att se så många tillsammans. Alla har jag inte på någon bild här men närmare  25 av dom kom nog med på en bild. Undrar om dom ligger kvar där under natten, kanske skulle jag göra en morgontur för en gång skull?

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

DU LASSE, LASSE LITEN.....

***

....världen är så stor

*

Precis i solnedgången kom dom simmande, måsungen med sin mamma, där ute vid Kyrkudden i Söderbärke. Med lite viljeansträngning tog den sig upp på en av stenarna i vattenbrynet. Där stod den länge, utan att ens kliva upp så underlaget blev lite jämnare. Måsmamman låg kvar i vattnet några meter ut och höll vakt. Förundrat tittade den på världen, den stora.

* 

*

***