HALLOWEEN

***

Så är både Halloween och Allhelgonahelgen över. Begreppen har en tendens att glida ihop eftersom dom ligger så nära i tiden men dom har ju helt olika bakgrund. Elias var såklart ute en stund på torsdagskvällen och samlade godis med hjälp av Bus-eller-godis-frågan, storasyster Hilda var bussig och följde med som "bodyguard" . I stället för mask blev han snyggt målad av Hilda. Vi är redan i november och hemresan från Göteborg, där vi tillbringat helgen, var halvmörk fastän det var mitt på dagen. Duggregn och dimma förhöjde novemberstämningen ytterligare.

*

En glad Elias. Och lite spännande är det ju......

*

***

GAMLA HJULSPÅR......

***

.....är svåra att undvika, åtminstone för mig. Det blir mest det gamla vanliga. Jag skyller på allt - för gammal, inget umgänge, slutat resa, Finspång och Korsheden är för små att gatufota i, här händer det inget, osv osv. Sanningen är ju att fantasin tryter och jag blivit en smula lat, diskbråck är en bra ursäkt. Tidigare tog jag ibland med mig kameran på Rotaryluncherna. Det har jag inte gjort på länge, vi har bytt lokal och den nya är för mörk, har nästan svarta väggar och fönster som ger omöjligt motljus - ni hör ju, ursäkter, ursäkter och ursäkter, den ena efter den andra. 

*

Nåväl, idag tog jag med mig kameran och nya vidvinkeln, den har ju många plus, ett är ljusstyrkan.  Medan jag var där bestämde jag mig för att inte försöka ta "bra bilder" utan lite mer av, ja inte ösa på bara kanske men i alla fall inte vara så noga. Ibland utan koll av sökare, ibland med.   Själv tyckte jag det var roligt, roligt också att ha lite andra bilder vid datorn, dessutom bestämde jag mig snabbt för svartvitt. Alla är konverterade till svv via Silver Efex och för 23 av dom 25 bilderna har jag kört enklaste varianten, normal, standard eller vad den heter och nästan utan efterkorrigeringar. Jag påstår inte att jag nu lärt mig något nytt, men det var kul att prova något nytt och med lite annorlunda förhållningssätt. Kanske kan det gå att klura ut något mer motiv med människor involverade? 

*

Det blev en liten serie som jag tänker mig berätta om mötesgång och förhoppningsvis ge lite av känslan. Vi brukar vara ungefär 20 personer , och numera är typ 70 % pensionärer. Vi äter lunch en halvtimme och har oftast ett föredrag med frågor på lika mkt . Både före, under och efter mötet finns tid för umgänge, att pratas vid. Vi är på en restaurang som har discokvällar där vi är på andra våningen och vi noterar närvaron, vill gärna ha 50-% närvaro hos medlemmarna. Just idag var det inget föredrag utan årsmöte men alltid några bilder att dra i projektorn. Rotary är religiöst och politiskt obundet, prästvigde Matti var där som gäst från Norrköping idag Manullt med 1/125 s på alla bilder och 1,6 eller 2 på bländare. Flytande ISO låg mellan 350 och 800 och nästa försök väljer jag nog ett par steg mindre bländare, ISO kan jag tillåta väsentligt högre utan problem med brus. Och som sagt, riktigt roligt!

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

UTEPLATSEN IGÅR ......

***

....fick vara, den lockade inte alls. Däremot är det hög tid att plocka in stolarna och bordet i boden, men det får bli manana, inte för att jag är lat (jo det är jag men inte därför), dom måste få rinna av och torka upp lite innan jag tar in dom och nu är det lite solsken på väg. På kvällen passade jag på att titta på en långfilm med titeln Miraklet i Lourdes som Gunnar S rekommenderade efter att ha läst min blogg från just Lourdes, den hittade jag på TriArt. Fint och inkännande filmat, en alldeles utmärkt film utan givna svar på de frågor som ställs.

*

*

***

HÄLLESTADSBRON

***

Precis där hemmasjön Bönnern rinner ut genom Finspångsån går Hällestadsbron över. Själva bron ser man knappt idag men det är en vacker gammal stenbro, snart 250 år, den invigdes 1776. Den finns typ 300 meter hemifrån och hur många gånger jag passerat den vet jag inte. Förr, när jag jobbade i Finspång, gick jag över den och så genom "verket", bla genom kopparvalsverket, för att komma till mitt kontor. En del av verkstadsbyggnaderna är lika gamla som bron.

*

Från Hällestadsbron upp mot Bönnern i går. Inget vattenflöde, så länge det inte är högvatten leds vattnet numera en annan väg till ett lokalt kraftverk

*

Branta sidor och mkt träd och sly gör att det är svårt att få en riktig vy över bron men här ser man i alla fall dom gamla brovalven. Andra sidan av bron är industriområde, där kommer jag inte in numera.

*

En del av dom riktigt gamla industribyggnaderna syns till höger i bild, liksom en del av den gamla muren av slaggstenstegel

*

***

EN LEVANDE SJÄL

***

Minnesgoda läser tänker säkert direkt på Ypsilon i PC Jersilds roman  från 80-talet. Den mänskliga fristående hjärnan som lever i ett "akvarium" med näringsvätska men som också har kvar sina nervkopplingar till ett öga och båda öron. Ingen kropp, bara en hjärna kopplad till sitt öga och sina öron och som genom näringstillsats till akvariet och en svag elektrisk signal hålls vid liv. Han, för det är en han, utsätts för diverse förnedrande experiment av läkarna på läkemedelsföretaget där hjärnan förvaras, han betraktas som ett prov, ett försök bara, utan egna känslor och eget värde. Och definitivt inte som någon med själ trots att han är ett levande, kännande väsen. Jersild var väl ursprungligen läkare om jag minns rätt, romanen är både spännande och initierad.

*

I eftermiddag gick mina tankar åt "andra hållet". Kanske tillverkar vi snart nya själar?Jag tänker på AI. Något mer själlöst än en datamaskin finns väl inte? Åtminstone inte så här i datorålderns vagga. Men med rask takt glider vi nu in i AI-epoken. Beräkningsförmåga och minneskapacitet ökar i rasande takt, program som tillåter datorerna att dra egna slutsatser och förbättra sina egna program är inte långt borta. Med en uppsättning sensorer av olika slag, program för ansiktsigenkänning mm kan programmen säkert utvecklas  till att dra slutsatser från "egna" fysiska erfarenheter, vad dom sett, hört och känt via sensorerna. Och nästa tekniksprång kommer säkert när kvantdatorerna blir tillgängliga. Jag menar, vi alla som inte är religiösa och tror att gud blåst in livet genom våra näsor, eller om det var genom öronen, ser ju att våra nuvarande hjärnor helt enkelt bara utvecklats i  mikroskopiska steg under årmiljonernas eoner från pre-amöbastadier till vår nuvarande kapacitet. Och nånstans där har väl själen slunkit in? Kanske är själen bara det samlade minnet från ett par årmiljarders experimenterade med otaliga, parallella livsformer? Helt enkelt när komplexiteten blir tillräckligt stor och överstiger någon kritisk punkt  omega. Så när kvantdatorernas minnes- och beräkningskapaciteter överstiger omega1 och omega2 föds också deras själar, helt utan biologi. Frågan är, blir det också levande själar? För det finns väl själar?

*

*

Suss gott

***