Khalad Photography Blog
VADDÅ, SELFIE? 1955
***
Tror det var 1955 jag köpte min första småbildskamera, en Robot IIa. Det var en liten behändig kamera, i storlek ungefär som dagens kompakter. Formatet var 24x24 på vanlig 135 småbildsfilm, 54 rutor blev det. Lite omständlig eftersom den inte hade standardkassetter, jag fick spola om filmen jag köpte till kamerans kassett. Ovanpå kamerahuset fanns en stor skruv, fullt uppdragen kunde jag ta upp mot 20 bilder utan att själv behöva dra fram filmen mellan tagningarna. Optiken, som visserligen var utbytbar med en vanlig skruvfattning, var en Xenar 37,5/2,8, jag hade aldrig någon annan optik till den här. Så här nästan 65 år efteråt har jag sett att jag aldrig fick skarpa bilder som höll för förstoring. Om det var optiken eller mitt sätt att hantera kameran som var orsaken har jag aldrig förstått. Nu tycker jag inte skärpan är det viktigaste, jag är glad för min selfie, tagen som en alldeles vanlig selfie, utan selfiepinne med utsträckta armar. Om det var 1955 är det 64 år sen och jag var 15, men det kan slå på ett år framåt eller bakåt. Och ingen visste förstås då vad en selfie var......
*
*
***
VILKA BILDER BESTÅR?
***
*
Ja, vilka bilder är det som består, egentligen? Mitt eget perspektiv är ungefär 65 år och några slutsatser har jag dragit. I samband med utställningen på Ludvika Stadsbibliotek i somras har jag fått några förfrågningar på den bok jag gjort på samma tema - Mitt Ludvika på 50-talet. Eftersom jag haft ett par fel i den har jag lusläst den igen. Inledningen tycker jag kan vara intressant även utan resten av boken. Så här skrev jag för något år sen och för mig stämmer det alltmer allteftersom tiden går och jag blir äldre.
*
Perspektiven ändras med tiden. Undrar hur många tiotusen bilder på blommor, vattendroppar, spindlar, landskap, rostiga spikar och okända människor jag tagit, alla med större eller mindre ambitioner att utveckla min fotografi till något mer allmängiltigt. Till skillnad mot familjebilder, bilder på kompisar och flickvänner, bilder från skolan och stan därhemma i Ludvika då. Bara för att så där sextio år senare upptäcka att jag saklöst sorterar bort alla blommor, grässtrån, vattendroppar och spindelnät när jag tittar på mina gamla bilder. Och rostiga spikar. Däremot fastnar jag hela tiden för familjebilderna, bilderna från skolan och på kompisarna, för att inte tala om bilderna på gamla flickvänner. Förstå mig rätt - jag tar fortfarande bilder på grässtrån, vattendroppar och landskap. Men såna bilder har kortare livslängd!
*
Vad jag också ser när jag ser dom gamla bilderna är att dom visar en värld som inte längre finns. Själv har jag på något sätt omedvetet förutsatt att den världen känner ju alla till, det är ju min värld, min verklighet. Så är det inte. Den är borta för alltid och historia. Tanken med den här boken är enkel - att dela något av den världen med flera innan också mina bilder försvinner med mig.
*
Här kommer tre bilder från skolans värld, Ludvika hal, alla från andra hälften av 50-talet
Jan under en rast efter mattelektion 1959. YashicaMat 6x6
*
Leif under tyskalektion 1955, Robot IIa 24x24
*
I väntan på att lektionen ska börja 1959. YashicaMat 6x6
*
***
LEENDET
***
Just nu lägger jag tid på att leta fram bilder som kan vara aktuella för sommarens utställning. Därför väljer jag att inte ta så mkt nybilder just nu, det drar för mycket tid vid datorn. Alltså kommer fler äldre bilder (dock inte bara). Det här är bara en liten stund efter bilden på bilen i förra bloggen, när ekipagen begav sig av från läroverksgården, alltså 1955.
*
*
***
BILEN
***
Studentexamen vid HAL Ludvika 1955 eller -56. Smågrabbarna är som flugor kring en sockerbit - tittar, känner och klättrar på bilen. Och jag var säkert lite impad också eftersom jag fotade den. Det hände inte så mkt i Ludvika då. Idag har alla sett hela världen i paddan innan dom är tre. Jag undrar - nostalgi eller är jag bara lite avundsjuk?
*
*
***
DEN ANALOGA KÄNSLAN?
***
Ibland känner jag för att diskutera lite. Det är inte meningen att säga att nå´n har fel, eller att det inte finns nån skillnad (alls) mellan digitalt och analogt. Diskussionslusten kom fram när jag svarade på en annan blogg i förmiddags, då skrev jag så här:
"Ursäkta en avvikande mening. Säkert finns det en del skillnader mellan analogt och digitalt för vissa motiv och ljussituationer, men jag betvivlar att dom är så uppenbara för de flesta. Tex tror jag att det du kallar vasshet till stor del beror på bättre optik, i många fall väsentligt bättre optik än vad normala amatörfotografer hade för säg 50 år sen (och ändå mer för 100 år sen) plus att många idag efterskärper bilderna onödigt mycket. Jag tror också att det är så att den allmänna känslan vi får inför gamla analoga bilder till största delen beror just på att bilderna är gamla inte på att dom är analoga. Gamla bilder har stort egenvärde just för att dom är gamla, dom representerar bilder som inte går att ta idag eftersom den tiden, dom klädstilarna, den arkitekturen eller dom personerna helt enkelt inte finns längre. Och den känslan tror jag spiller över på att det var något alldeles extra med den filmen och den analoga metoden.
Observera nu att jag inte påstått att det inte finns skillnader, men dom är mindre än vi oftast tror och beror bla på att vi gärna utnyttjar den nya digitala teknikens alla möjligheter till skärpa och efterbehandling på ett sätt vi inte behöver göra om vi vill att det ska se ut som dom gamla bilderna Och som sagt, mest saknar vi nog dom gamla motiven/ Björn T"
*
Till det vill jag tillägga att för mig känns det lite märkligt att jag skulle kunna hitta "den analoga känslan" eller särdrag som är genomgående, oavsett om jag fotar med en storformatskamera som Linhof Technika eller en Minox med negativformatet 8x11 mm, oavsett jag varmframkallat min Tri X till 1600 ASA (eller mer) eller om jag använt Ilford FP3 eller varför inte ADOX KB 17? Eller om jag fotar med en högklassisk Leicaoptik eller med min gamla Novar Astigmat i min Zeiss Nettar?
Ändå känner jag också ibland att jag gillar den analoga känslan - fast jag har ingen aning om vad den består av - eller om den finns....Trots att jag fotat analogt från 1952 eller -53 till och med 2005 vet jag inte vad den består av
Nåväl, här några svartvita analoga ur egen fatabur
Första bilen, fotad 1953: Pappas lådkamera, troligen köpt 1936, format 6x9 cm, 120 film
*
Tyskalektion i realskolan 1956: Robot IIa och Xenar 37,5/ 2,8, varmframkallad Tri X
*
Klasskamrat i gymnasiet 1958-59: Yashica-Mat med Lumaxar 80/3,5
*
Mattelektion på gymnasiet 1958-59: Yashica-Mat med Lumaxar 80/3,5, Tri X
*
Från mammas femtioårsfest 1959: Yashica-Mat med Lumaxar 80/3,5 och blixt
*
Semesterresa till Rhodos 1966: Yashica-Mat med Lumaxar 80/3,5
*
***