GULLPUDRA

***

Gullpudra - vilket vackert namn! Och guldgul är också själva blommans färg även om högbladens gröna straxt intill gör att växten ser gröngul ut på håll. Gyllenfärgen går igen också i det latinska namnet - chrysosplenium. Chrysos är guld på latin och splen är det latinska ordet för mjälte läser jag i min Våra vanligaste vilda växter. Och varför mjälte? Jo, för att den i gammal läkekonst användes mot mjältsjukdomar. Mjältsjukdomar? Ja, mjältsjukdomar var det vi nu kallar depression och som man trodde orsakades av den "svarta gallan" som antogs produceras av mjälten. Skulle vara intressant att veta om gullpudra har några antidepressiva egenskaper - det händer alltsomoftast att det faktiskt ligger något i gamla huskurer.  

*

Nåväl, gullpudran växer på fuktig mark nära bäckar eller fuktiga ängar och vi har den mycket riktigt längs  dikesrenarna på diket som rinner vid tomtgränsen i Korsheden och på något ställe där det är en aning fuktigt också in på ängen. Vi kom hit upp i eftermiddag och konstaterade att det är knappt att björkarna fått små musöron till blad, stor skillnad mot hemma i Finspång. Men gullpudror finns det, det har vi inte hemma i Finspång, alltså blev det några bilder på dom. Och ikväll hade jag humör för en svartvit bild.

*

Då och då ser jag funderingar på bloggen om en specifik bild är bäst i svartvitt eller färg. Min egen erfarenhet är att det mer är en humörfråga hos mig själv. Inte alls så att svartvitt betyder att jag inte är så glad, inte alls. Bara att ibland känner jag att det är självklart med färg och andra gånger att det är roligt att vara aningen mer abstrakt, för det mesta är ju faktiskt motivet i färg, åtminstone med mina ögon.

*

***

KUNSKAP ÄR COOLT, SÄRSKILT I SÖDERBÄRKE!

***

Varje gång jag rullar in i Söderbärke igen blir jag på extra gott humör. Det är liksom hemma på något mer grundläggande sätt än att vi har ett hus där i Korsheden. Det känns tryggt och livet är, hur ska jag säga, enklare, mindre uppskruvat än i storstäderna, ja tom jämfört med Finspång. Och jag  gillar vardagskänslan i bekanta platser - först kiosken, så affären, så skolan och bron  med utsikt både norrut och söderut. 

*

Skolan är värd en särskild kommentar och några bilder.  Den ligger precis mitt i byn, omgiven av björkar och trähus.  Kommer jag på en vardag är det alltid massor av skolungdomar och bara det är anledning till glädje - trakten lever verkligen. Gamla skolhuset har några år på nacken men ser ut att vara ganska välunderhållet 

*

Sen många år har den byggts ut och bredvid gamla huskroppen finns dom här lägre byggnaderna.

*

Och tidigare i år - eller kanske var det i fjol, tiden går fort numera, har ytterligare en alldeles ny skolbyggnad invigts. Det tyder ju på att elevunderhållet fortsätter att öka. Jag har inte varit in i den än men uppenbart ligger biblioteket nu där, det måste jag se så fort som möjligt! Just nu fastnade jag för den fina skylten utan för nya huset, inte huset i sig själv. Kanske tycker jag ändå att det borde stått Söderbärke undertill även om det ligger i Smedjebackens kommun.

*

*

Skolmiljö ja. Efter att ha tittat på skylten behöver jag bara vrida på huvudet så ser jag det här. Helt ok skolmiljö tycker jag. Bakom skolan åt andra hållet är det kanske 200 m till kyrkan och kyrkudden med milsvid utsikt över Barken norrut.

*

Och efter att ha passerat skolan och bron har vi bara några kilometer kvar till Korsheden.

Natti!

***

TÅRTAN IGÅR

***

Ja, i går var det Tårtan. Jag tror vi var tio, men är inte säker. Däremot vet jag att vi hade trevligt, upplevde att det var en livligare diskussion än vanligt, kul! Här kommer ett gäng bilder. Jag fotar ju mest natur men tycker det är roligt också med människor och till vardags har jag inget bra kontaktnät. Alltså blir träffarna både på Fågelsången och Tårtan bra tillfällen att prova porträtt och några gruppbilder. Jag inbillar mig att jag lär mig genom att envist fota och visar mer för att få en och annan synpunkt än för att jag tror det är några mästerverk. Lär mig hur ljuset fungerar, vad som går och vad som inte går. 

Tyvärr glömmer jag de flesta namnen mellan gångerna. Skulle inte ni som läser och vet kunna ge mig dom jag saknar (dom flesta). Skriver dom jag (tror) jag kan under på porträttbilderna

*

Här har vi gänget på en sidan, fem personer. Bortifrån är det Bengt Björkbom, ?, ?, Gunnar Wesley och Micke Berg väl?

*

Och här gänget på den andra.  Fyra, men jag hörde dit också, alltså fem. Och fem och fem blir tio. Också bortifrån är det Ulf, Stefan, ?, Krister Kleréus tror jag

*

???

*

Stefan ....

*

Ulf .....

*

Micke (Berg?) och Bengt Björkbom (Bengan)

*

???

*

Gunnar Wesley

*

Micke Berg?

*

Den här bilden är lite av ett test, ett (nästan) kolsvart ansikte rakt framför fönstret, går det? Åja, överlysning och låg kontrast förstås, men fullt användbar för en "miljö" bild. Och så gillar jag den gula grodan! Och namnet tack!

*

Kul att ses alla!

***

LOPPMARKNAD

***

Torsdagar är det loppmarknad i Vibjörnsparken, noga räknat så  kallad baklucksloppis. Bilderna är från förra torsdagen. Soligt men kallt. Fler säljare än köpare är min första reaktion men jag är ingen van loppisbesökare. Stor bredd på varuutbudet. Undrar ändå om inte mötena och samspråken är viktigare än affärerna?

*

*

Mina köpreflexer var få och så var jag ju där mer för att få några bilder än för att hitta fynd. Det som tilltalade mig mest av det jag såg var nog den här fina Rex´en. Jag kan inget om motorcyklar men får jag gissa på 98 cc? Och den var nog inte till salu.

*

En svartvit bild får representera själva kommersen

*

Suss gott!

***

HANNAH MODIGH OCH EN DEL ANNAT

***

I går var en sån där extra rolig dag full med aktivitet och möten med människor, mest bekanta men en del för mig nya ansikten också.  Jag är aldrig sysslolös, har fortfarande många ideér som jag inte hinner med, det mesta inom foto. Däremot är tempot inte så högt, jag tar mig mer tid för att känna in och känna efter och jag lägger mig på rygg ibland då och då när jag känner att huve´t eller ryggen behöver det.

*

Men som sagt, i går var det full fart från början, nästan som när jag jobbade. På morgonen åkte I, jag och äldsta dottern (som just nu är hemma) och tittade på badrumsinredning, vi behöver byta en del som med tiden blivit rätt skamfilat. Därefter Rotarylunch och så, direkt efter, kurs på Stockholm.  För mig är det väldigt praktiskt att Bengans gäng på Tårtan och fotoklubbens (Avtrycket) möte ligger på samma dag, dessutom tidsmässigt perfekt, jag hinner med båda de gånger jag väl åker till Sthlm. Inte ligger Tårtan och Timmermansgården särskilt långt från varandra heller, på promenadavstånd på Söder. Som vanligt parkerar jag uppe vid Timmermansgården och går så ner till Tårtan på Hornsgatan. Där var många, jag tror vi var tio, men det återkommer jag till i en senare blogg, just nu nöjer jag mig med att konstatera att det var minst lika trevligt som vanligt.

*

Och fastän gänget på Tårtan var jättetrevligt var dagens riktiga behållning för mig att lyssna på Hannah Modigh och se hennes bilder. Mest var det bilder från hennes USA-projekt och som berättade om utsatta människor och deras miljöer. Ändå  fanns det en närhet och ett engagemang, jag skulle säga en kärlek, till både människorna och miljöerna som gjorde starkt intryck på mig och som inte behövde berättas, det finns i bilderna.  Jag upplevde för övrigt hela hennes personlighet väldigt sympatisk med en sökande och lågmäld attityd och få färdiga uppfattningar om hur bilder ska vara. Inte helt typiskt för alla kända fotografer och andra konstnärer kanske. Såklart köpte jag en av hennes böcker, Hurricane Season :-)

*

Framåt halv nio på kvällen satt jag så i bilen igen på väg hemåt. Som så ofta hade jag lagt kameran bredvid mig i förarsätet och utan att sätta kameran till ögat eller ens snegla på kameraskärmen tog jag några bilder under vägen. Det var en fin kväll, nästan nere på noll, och en fullmåne som steg upp där till vänster. Nöjd och glad  rullade jag in på Pirvägen halv elva. Tack alla för en fin  dag!

*

*

*

*

*

*

***