EKBACKEN RISINGE

***

Få saker gör så starkt intryck på mig som riktigt gamla träd. Alla växter har ju liv, men dom gamla träden har liv. Om ni inte missförstår skulle jag säga att dom har en själ. Och dom har en historia. Jag kan känna någon slags vördnad när jag står bredvid dom. Det är inte första bloggen här ute från Ekbacken nära den gamla S:ta Mariakyrkan och säkert inte den sista heller. Här har dom stått i många hundra år, min gissning är att dom säkert är över trehundra år. En ek kan bli långt över femhundra år, har för mig att vissa kan närma sig åttahundra. Härute finns många jättar, minst ett trettiotal. Än har dom inte några löv, när dom kommer blir det ännu vackrare. Men kala blir deras storlek tydligare

*

Några av ekarna i utkanten av kullen

*

På närmare håll är det lätt att se stammarnas dimensioner

*

Detta är ett annat träd, lika imponerande. Och det är inte bara stammarna som imponerar, kronorna har otroliga dimensioner och grenarna sträcker sig osannolik långt ut åt sidorna.

*

Tittar man upp mot kronorna uppfattar  man lätt träden som en egen värld med insekter, larver, fåglar, mossor och lavar och bland rötterna hittade hos ett träd ett tiotal grävda ingångar - räv gissar jag

*

Och medan solen sjunker ner mot horisonten drar vi oss tillbaka från kullen

*

Som ni ser har jag hoppat av blog100 och det utan att skämmas det minsta, jag trivs inte med konceptet att jag ska blogga varje dag. Jag rår min tid och har inget problem med att göra både två eller tre bloggar per dag men jag vill göra dom av lust, inte efter ett koncept. Men det är jag, hur ni gör  eller idéen som sån har jag inga synpunkter på!

*

Imorgon åker vi till Karlskoga för att hälsa på min storasyster som ligger intagen på lasarettet där.

Önskar er en fin torsdag!

***

FORTFARANDE APRIL

***

En timme före dovhjortsbilden såg det ut så här när en intensiv hagelskur passerade

Förstora!

*

*

***

100/ 48 - BLOGGA ELLER INTE?

***

I går kväll skrev jag en blog med inledningen "Med för tillfället minimal motivation för blog100....." Den har jag fått några kommentarer på och en svarade jag så här

Jag har ju gott om tid men vad jag ser är att just bloggen blivit för dominerande i min fototid. Det beror egentligen inte just på blog100, jag gör ofta fler bloggar per dag, men bloggandet som sånt har blivit både lite vana och lite beroende. Nu känns det som jag skulle vilja satsa lite mer på andra projekt - som en utställning här i Finspång tex och kanske några vanliga, nätbeställda böcker. Jag har flera idéer om egna bokprojekt, tex har jag aldrig samlat mina Indienbilder ens i en nätbeställd fotobok. Det skulle kanske kunna bli en utställning också. Likaså mina gamla skolbilder skulle jag vilja ha i en egen bok. Samtidigt tycker jag om den sociala kontakten på nätet, det är snart 10 år sen jag slutade jobba, arbetsvännerna har ju försvunnit och ganska tunnsått med umgänge i övrigt eftersom I blir trött av nya kontakter. Vi får se hur jag gör,  jag känner mig inte alls bunden av att till varje pris fullborda blog100, den har gått av sig själv med min hittillsvarande höga (frekventa that is!) nivå på bloggandet. Med nya projekt kanske bloggandet får bli det det blir och då är inte en blog om dagen något som styr mig"

*

Det är bra när ett bloginlägg och/eller dess kommentarer får mig att tänka till lite extra och det har jag  nu gjort. Dom funderingarna vill jag gärna dela med er.   

*

Första frågan är såklart- varför bloggar jag? Allra viktigast för mig är att det finns en gemenskap i bloggandet, med tiden upplever jag att jag får nya kompisar. Och den känslan har ju lett till att jag dels börjat vara med på Dagnyfika´t i Uppsala, några gånger på Tårtan på Hornsgatan och nu också gått med i fotoklubben Avtrycket på Söder i Stockholm. Några av er har dessutom varit med på ett Dagnyfika hos mig uppe i Korsheden förra sommaren. Jag har alltså de facto skaffat många nya vänner den här vägen, inte bara på nätet utan IRL. Inte för inte kallas FB, FS och alla dom andra nätarenorna just för sociala medier.

*

Nästa skäl är ju att jag vill visa en del av mina bilder. Jag, precis som dom flesta av oss, säger ju att vi fotar för vår egen skull och också bloggar för vår egen skull.  Det är sant på ett sätt, jag upplever det som ett behov, men frågan är hur länge jag skulle fortsätta att fota i den takt jag gör utan att ha en spelplats, en arena, att visa åtminstone en del av bilderna för andra? I tittar gärna så länge det är barnbarnen, trädgården, lite fåglar och natur, men det andra? Gatufoto på okända människor, mörka selfies, rostiga spikar, daggdroppar på grässtrån, nattbilder, stadsbilder, förvrängda perspektiv och belysningar......Nja, inte rättvist att tro att hon skulle vara intresserad av allt jag testar. Men med många hundra potentiella tittare där ute på bloggen brukar det alltid finnas några som tittar, en del t.o.m kommenterar! Självklart är det ett starkt skäl.

*

Skrivandet i sig själv är också en orsak till varför jag tycker det är roligt. Tyvärr ger jag mig inte alltid tid, eller riktigare uttryckt, jag bloggar ibland trots att jag inte har motivation för stunden i stället för att då låta bli. Det är dumt, då blir varken texten eller bloggen som sån särskilt bra, där kommer jag vara mer restriktiv i fortsättningen.

*

Medan jag skriver lite längre passar jag på att berätta vad jag tycker mina bloggar handlar om

1 Min vardag - barnbarnsbesök, tandläkarbesök, Stockholmsbesök, Dagnyfika, semestrar, promenader........En fotodagbok helt enkelt.

2 Test av olika bildstilar - motiv, ljus, sv/v, oskärpa, rörelse, manipulationer, överdrifter.....

3 Hur jag känner mig, vad jag känner. Gårdagens blogg Mörkt vatten var en sån. Många av mina naturbildsbloggar handlar egentligen om hur jag känner mig för stunden, och vanligaste känslan i dom naturbildbloggarna är en stor förundran över all rikedom och skönhet som bara finns. Ibland gör jag någon form av prosalyrik till såna bloggar.

4 Lärdomar. Bloggandet har gett mig massor av kunskap om bild och bildbedömning, teknik, kameror, fåglar, blommor.....You name it. Slänger jag ut en fråga på FS får jag svar. Alltid, åtminstone hittills.

5 Enstaka gånger något aktuellt - dåden i Paris tex.

6 Också enstaka gånger, funderingar av något slag, tex livet, tillvaron, existensen

*

Dagens promenad gick ute i Risingebygden igen med lokala solfläckar på fälten och enstaka blå fläckar däruppe!

*

Och det är väl klart att jag fortsätter att blogga! Men inte för att jag deltar i Blog100 utan för att det är roligt. Kanske blir det inte riktigt lika ofta, jag vet inte, saker värker ut av sig självt, jag behöver inre bestämma något i förväg, allt hållbart värker ut av sig självt. Men jag vet att jag också tänker ge mig mer tid för de andra projekten

***

100/21b - INTE MYCKET KVAR

***

För tredje dagen i följd var jag ute vid Horns udde för att följa isens försvinnande. Perfekt dag, vindstilla och åtta grader med lätt molnighet, bra molnblänk i det stilla vattnet.

*

I stort sett nu isfritt, bara kvar i enstaka vikar liksom tidigare uppsköljd is

*

***

100/21 - ELEMENTS

***

*

*

***