STOLLBERG/ V:A SILFBERG

***
Också i torsdagskväll gjorde vi en runda i känd  bergslagsbygd. Det var den varma dagen och att sitta i bilen ett par timmar var ren njutning. Eftersom I numera varken läser eller sitter med en läsplatta av något slag är det för henne en chans att för några timmar se något mer än dom invanda interiörerna och utsikten från altanen. Hon är intresserad av det vi ser och frågar mycket. Hon känner också igen sig på platser där vi kanske inte varit på ett år, det tycker jag är intressant. Jag menar, när vi åkt bil i några minuter kan hon inte föreställa sig varken Korsheden där vi är nu i sommar eller var vi bor fast, Finspång. Synintrycken däremot triggar minnet direkt.

*

Vi åkte på 66:an mot Smedjebacken och tog in mot Flogberget vid Lernbo. Gruvorna där avstod vi från men stannade till vid gården som kommer strax efter. Jag har flera gånger funderat över vad som ser ut som  en liten "gårdshytta" med hög slaggstensskorsten.. Jag ser inget namn vid gården, som verkar bebodd, och har inte sett den utmärkt på några kartor. Någon som vet? Första bilden nedan.

*

Valde att fokusera på rallarblomstren i stället för skorstenspipan.

*

Vi åkte vidare mot Ludvika över Silfberg och passerade sjön här. Svaret på den svenska drömmen om en sommarstuga kanske?

*

I Silfberg tog vi av upp till Stollbergsgruvorna. Jag gillar känslan däruppe, medeltiden känns nära. Gruvverksamheten började redan under 1100-talet. Gruvorna kallades ursprungligen Väster Silfberg. Stollbergsområdet tillhör Sveriges rikaste mineralfält. Utsikten, skogarna, sjöarna, gruvhålen, varphögarna, de rödfärgade stenarna, allt bidrar till känslan

*

Ungtall med varphögen bakom

*

Många, många hundra års brytning har gett stora varphögar

*

På sina ställen reser sig de bara klipporna trädhöga och färgerna skvallrar om att det är inte bara gnejs och granit

*

Samma sak gäller dom lösa stenblocken

*

Dom svartvattnade tjärnarna omgivna av sommargrönska och slagghögar. Under osannolikt slit skapades här grunden för det moderna välfärdssverige. 

*

Här finns möjlighet att med guide ta sig in till en ort som mynnar ut i ett av schakten. Detta har vi aldrig gjort. Trots bakgrund som materialfysiker kom jag inte ihåg alla symboler för metallerna (egentligen, eller från början, himlakropparna) som brutits här. Och ett frågetecken står kvar även efter att ha googlat: Från vänster

Silver

Bly

??? Tar gärna emot förslag. Zink kanske, har åtminstone också brutits här

Guld

Koppar

Järn

*

***

BESÖKAREN - SÄLGSKIMMERFJÄRIL

***
Med dörrarna på glänt hela dagarna får vi då och då in oanmälda besökare. I går eftermiddag kom en större fjäril in när jag satt vid datorn. Brun med vita teckningar och som det visade sig med tydligt blåfärgat skimmer i vingarna i vissa vinklar. Här sitter den på gardinen inne i stora rummet. Lite medfaren kan man se, så har det också blåst en hel del för att vara mitt i sommaren. Aspskimmerfjäril eller sälgskimmerfjäril verkar vara alternativen efter en första koll i fältnyckeln för dagfjärilar. Eftersom det vita tvärbandet har en tydlig utåtriktad tand är det nog en sälgskimmerfjäril. Jag kan heller inte se att framvingarna har några ögonfläckar. Roligt, den har jag inte sett tidigare. Sällsynt, under expansion i Skåne står det. Fast det här är s Dalarna. Ännu roligare.Efter att ha tagit några bilder tog jag ut den med dricksglasmetoden, inga problem.

*

*

***

HADE TÄNKT....

***
....att det skulle bli mer skrivet idag men klockan går alldeles för fort på kvällen när I somnat. Måste i alla fall visa den här blombuketten tjejerna (Vilma och Lovisa) plockade åt I medan dom var här. Dom var lite hemlighetsfulla när dom gick ut och kom hem med den här efter säg en halvtimme. Hela buketten är plockad på tomten/ nerfarten. 

*

*

***

SUNDBORN

***
Idag har Göteborgsgänget åkt hem. Passande dag, 13 C och lätt duggregn. I går däremot hade vi en fin dag uppe i Sundborn. Huvudskälet till utflykten var att visa Stefan och Elias den tundalska familjegraven. Vi hann också med ett besök på stora Hyttnäs resp lilla Hyttnäs, den senare är Carl Larsson-gården. Som jag berättat tidigare har stora Hyttnäs en koppling till Tundalssläkten eftersom det var min farfars farbror som köpte gården åt sin dotter Henrika när hon 1881 gifte sig med Pontus Linderdahl. Dom i sin tur fick fö tre barn, den senaste Bengt, född 1890, var den sista som bodde på gården. Han levde till 1983 och honom har jag träffat tillsammans med mamma och pappa en gång, sannolikt under 70-talet. Sundborn ligger på lämpligt utflyktsavstånd från Korsheden, sju mil, ca en timme och en kvart på rätt krokiga vägar. Jag har gjort ett par bloggar tidigare om Sundborn och våra rötter där, här finns en (här1).

*

Jag, I och Stefan på kyrkogården. Fotograf Elias

*

Jag, Elias och Stefan vid familjegraven. En av dom åtta begravna i familjegraven är min farfar. Fotograf är I

*

En av entréerna till kyrkan Sundborn

*

Kraftverket byggt 1901-1902

*

*

En av två spelemän på bron till gård3n, St Hyttnäs

*

Vi fick bra info av guiden under rundturen i Carl Larssongården och dess trädgård

*

Kända vyer från trädgården

*

Vi avslutade med lunch på Hyttstugan. Här ett porträtt av I med Carl Larsson-bysten i bakgrunden

*

***

KVÄLLSBLÄNKET DOVERSUND

***

*

*

***