BARA GRÖNT (NÄSTAN) - RISINGELANDSKAP

***

Sen c:a 10 år testar jag medvetet dom flesta små vägar, stigar eller infarter jag ser och inte tidigare kollat, oavsett jag går, cyklar eller kör bil. Det förvånar mig fortfarande vad mkt nytt jag hittar, också i Finspång där jag i princip bott sen 1965. Igår tänkte jag mig ut på Ekön igen för att se hur långt växtligheten kommit, har inte varit där sen före påsk. Men precis före bron går det in en traktorväg till höger, den har jag hittills bara gått några steg på tidigare. Igår bestämde jag mig för att strunta i Ekön och i stället gå in där, och det ångrar jag inte. Området ligger precis väster om Dovern och söder om Ekön, före det smala sundet ner mot Glan. Först följde stigen en mindre våtmark, därefter kom jag in i ett vackert eklandskap med böljande kullar. Ekarna ser fortfarande nästan kala ut men är på väg. Det kommer bli fler besök där!

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

HEADING FOR A BRIGHT FUTURE

***

Som vår vän Erik i Roskilde kunnat berätta är bilen tillverkad under perioden 1949-1953. Början av 50-talet, precis den tid när optimismen efter kriget återvände, ransoneringarna hade upphört och det gick att resa ut i Europa igen. 50-talet är också den tid när bilen började bli tillgänglig för någorlunda vanligt folk om än inte alla. Och bilen blev liksom symbolen för allt det nya, allt det positiva, framförallt för friheten. Friheten att resa vart man vill, när man vill. Jag kommer ihåg precis, pappa köpte sin första bil 1953.  Därför valde jag rubriken.

*

Hade i förrgår tillfälle att igen fota den här gamla bilen, tog lite mer tid på mig, både att fota och göra efterarbete och det kommer fler bilder.

*

Bör förstoras!

*

***

BARA TUTA OCH KÖRA?

***

Efter ett tips från en av besökarna på Konst i Påsk hittade jag häromdagen det gamla bilvrak som står typ 200 m från Saxevägen. Jag var ju såklart där för att ta några bilder direkt även om jag tror det blir bättre om jag sparar till en mulen och gärna lite disig dag. Det kommer så småningom

*

*

*

*

*

*

***

GÅRDEN

***

*

*

***

SKARPA ELLER OSKARPA PORTRÄTT? - AGNES

***

Det är klart att jag passade på att ta några bilder på alla tre barnbarnen när dom var här. Nu är det Agnes tur, Agnes som fyllt fjorton för några veckor sen. Den här gången gjorde vi inga förberedelser alls, hon satt inomhus i soffan och det var ljust, fullt solsken utanför. Jag bara ropade på henne så hon vände sig mot mig och så fick det bli en serie igen. Här behöll jag färgen i bilderna - kanske beror det på att dom är just våra barnbarn. Svartvitt blir alltid något mer stiliserat och något mer neutralt och passar därför kanske bäst när bilderna ska visas för andra. Samtidigt - tycker jag - att bilderna tappar i liv och verklighetskänsla och det fick avgöra den här gången

*

Ser att jag inte justerat färgerna riktigt rätt, där finns ett gulstick som nog lätt kan får bort men just nu är jag för lat för att backa

*

Helt oskarpt, skärpan ligger på det blå i blusen men den bild jag helst skulle velat ha  skarp. Det här med skärpa har ju diskuterats och ofta har det framhållits att porträtt inte behöver vara superskarpa. Jag håller helt med om det, samtidigt som det är uppenbart att dom inte får vara hur oskarpa som helst, dom får heller inte vara oskarpa på fel ställe och tvärtom!

*

***