THE DREAM OF FREEDOM

***

The car, the symbol of freedom in the 50´s. Nowdays often used as a symbol for climate  crisis and humanity´s foolishness. Every thing can be used as symbols for everything, it just depends on intonation, aims and your already established opinon(s). 

*

Anglian i Saxe

*

***

VISST STÅR DEN KVAR!

***

Jomenvisst står den kvar, den gamla Anglian ("med ståplats för fyra") i Saxe. Jag hade fått för mig att den var bortforslad men så var det som tur var inte. Riktigt glad blev jag när jag hittade den igen för ett par veckor sen. Det kommer nog fler bilder på den, jag har bara tittat på några av alla bilderna jag tog senast och det blir fler besök, var så säker. Jag tycker den är läcker!

*

*

*

*

***

WERNER OCH WERNER

***

Precis som jag berättade redan i går tog jag några bilder på Werner och Werner i går på promenaden till spången.

*

Det här är Werner. Han tittade upp som hastigast - han har fullt upp hela tiden - och sa nöff, nöff. Hej sa jag.

*

Så fort han begrep att jag varken hade brödkanter, morötter eller potatisskal återgick han till sitt. Man ska inte lägga tid på onödigheter....

*

***

SPRETIGT

***

Så blir vi kanske alla en smula spretiga när åren går. Åtminstone är det så jag känner mig, en smula obekväm. Jag kan inte riktigt anpassa mig till rådande regler och konventioner. Jag är som jag är och vill inte göra om mig längre, duger jag inte som jag är, får det vara liksom. Jag har anpassat mig nog, till jobb, till familj, till - ja, jag vet inte riktigt, till vad jag tror förväntats av mig. Ansvaret liksom. Nu är det som det är.

*

Idag åkte jag upp till Korsheden, det är tre månader sen jag var här själv, jag vill inte lämna I ensam längre, men nu är äldsta dottern hemma några dagar. Det är skönt, här kan jag vara hur spretig jag vill, ingen annan bryr sig, inte grisarna jag tog några bilder på i eftermiddag i alla fall. Inte ens jag kan tycka det är vackert ute i naturen just nu, gråmulet, sörjigt och helt utan snö eller is. Som vanligt gick jag ner till spången, några kilometer blev det ändå. Jag ska kolla om grisarna blev bildmässiga i morgon, idag får det duga med den här gamla halvdöda björken.  Den kommer säkert grönska med fina späda löv när det är så dags, men det dröjer väl drygt ett par månader. Ni får nöja er med en gammal spretig Björn, förlåt björk, så länge.

*

*

***

VADDÅ, KONTORSTID?

***

Stefan, som driver gården jag kallar Gården i bloggarna. I och jag träffade honom senast i går, på nyårsaftonen alltså. Jag ser honom nästan jämt när jag går förbi, oftast ute med djuren som vintertid måste ges foder rätt ofta. Djuren, det är uppåt 80 får, knappt 15 kor, ett par hästar, två grisar och ett par hundar. Oftast vinkar vi på håll, men då och då en pratstund. Han har liksom fullt upp, stängslen ska hållas i skick och lagården är stor. Han sköter gården själv. Och så jobbar han typ halvtid inne i stan, Ludvika......

*

*

*

***