FÖRSTA GÅNGEN - UTSTÄLLNING PÅ LUDVIKA STADSBIBLIOTEK

***

Var uppe på Ludvika Stadsbibliotek idag för att kolla skärmarna - dom har månadens fotograf på två utställningsskärmar, och  under mars får jag den äran. Det hela är ganska anspråkslöst men eftersom jag aldrig ställt ut förr i något sammanhang ska det bli riktigt roligt. 

*

Det som fick mig att ta upp idén - då visste jag inte ens att dom hade månadens fotograf - var att jag just skrivit ut ett antal sv/v bilder från det gamla stadsbiblioteket när det var sprillans nytt, 1957. Där jobbade jag ett par gånger i veckan för att få ihop lite pengar till film, så jag hade ju tillfälle att fota. Så till skärmarna runt en av pelarna blir det gamla bibblanbilder i svartvitt. Till den andra har jag inte valt motiv än men får jag ordning på mina färgutskrifter blir det nog ett antal naturbilder från södra Dalarna. Jag hoppas också kunna ha min foto-/tankebok Hjärtats Röst till försäljning där under den månaden, det är dock inte formellt ok:at än..

*

*

Så har vägarna förbi Ludvika i mars.....

***

DIETER, VIKTNEDGÅNG OCH HÄLSA

***

Enkla lösningar ska det vara! Det ska vara LCHF, den är bäst säger Socialstyrelsen. Andra tror mer på 5:2-metoden, en del rentav på Atkinsmetoden.  Och så har vi ju han med dom surade grönsakerna och det där, Are. Waerland alltså. Men han var ju norrman, det kan vi väl inte tro på, det var ju förresten mer än 50 år sen? Men den ena eller andra är bäst, vilken det nu var i senaste utskicket. Eller kanske var det förra rapporten. Eller om det var Livsmdelsverket - där kollade jag vad dom sa i oktober i år. Men nu är det ju december?

*

Men statistik då? Den här har jag provat själv så den vet jag fungerar, i flera år. Den statistiken slår allt annat. 

*

I en kommentar till Tobbes fina initiativ att börja med LCHF skrev jag försiktigt att det finns många metoder för viktnedgång. Att det är klokt att välja någon som man tror passar sig själv och att det bästa nog är att över huvud taget vara intresserad av vad man äter och stoppar i sig, men jag fick straxt mothugg (inte av Torbjörn såklart), LCHF är bäst. Men nu råkar det vara så att jag tycker det här är viktigt, riktigt viktigt tom. Och så enkelt är det inte.

*

Till att börja med är inte ens viktnedgång särskilt viktigt för mig. Mycket viktigare än att gå ner några kilo (som jag nog skulle tycka vore bra i och för sig) är att äta så jag minskar risken för cancer så mycket som möjligt, minskar risken för diabetes och gärna håller hjärnan och förståndet så intakt som möjligt - så länge som möjligt. Vad har jag för glädje av att vara några kilo lättare om jag får prostatacancer eller något annat? Eller inte får behålla skärpan?

*

En andra synpunkt är att dom flesta som väljer en diet ger upp efter ett antal månader. Därför är det viktigt att välja en metod som jag tror funkar i längden för just mig. Och i längden är varken 3 månader eller 3 år, 30 år tror jag är ett bra riktmärke. En cancer tar i regel lång tid på sig att utvecklas och att avgöra vad som är bäst efter några tester, ja det kanske man kan göra om viktnedgång är det enda som gäller. Men jag vill försöka äta för att hålla mig frisk så länge det går och då tror jag att 10-årsperspektiv är det minsta som gäller. Men självklart finns det inga garantier för nånting, varken viktnedgång eller sjukdomsbefrielse. Intresserad av dom här frågorna har jag nog varit i mer än 20 år vid det här laget, min diet har jag haft i fyra år. Men jag tror inte dieten är det viktigaste och jag påstår absolut inte min är bäst - men den passar mig.

*

Att fettet inte är det farliga utan sockret, det har Atkins predikat i mer än trettio år, men AHA har kämpat tappert emot och först nu börjat ge med sig. Precis som han också lika länge sagt att vitt mjöl/ bröd (som Tobbe också säger) ju blir socker, i kroppen. Samtidigt behöver vi kolhydrater också, i lagom mängd och form. Men Atkinsmetoden (som inte är den jag följer) är oerhört mycket mer än kolhydratreduktion och viktminskning. Läs tex hans bok Ditt bästa försvar mot åldrande som kom ut i USA 2000, i Sverige 2001. Där finns massor av tips som rör mycket mycket annat än fett , socker och kolhydrater. Underbyggt med c:a 250 referenser från andra rapporter.

*

Enigheten mot just socker är fö väldigt stor. En annan bok som också ger ett väldigt mycket bredare och också modernare perspektiv är fransmannan David Servan-Schreibers bok Anti cancer som först kom ut 2007 , i Sverige 2011. Han konstaterar inledningsvis, redan på omslaget faktiskt, att vi alla bär på cancerceller i våra kroppar, men att alla inte kommer få cancer. Har läst flera av hans böcker och han har en bred och modern syn på hur vi kan leva för att undvika cancer. Och att socker, som underlättar uppkomsten av inflammationer, är en av de stora bovarna är uppenbart. Men det finns fler - alla tillsatser och föroreningar som vår mat och många av våra andra dagligprodukter har tex. Enbart den här boken har mer än 500 vetenskapliga referenser så den bygger inte så mycket på tro och slår lätt Socialstyrelsens mer än 100 rapporter.

*

Det här blev längre än jag tänkt men så intresserar det mig mycket. Och jag har definitivt inget eget universalrecept eller diet som jag tror är lösningen eller "bäst". Men ett råd har jag - läs och skaffa mer info än att enbart gå på en färdig "metod"!

*

*

***

18 DECEMBER - SMALL IN THE THREATENING WORLD

***

*

*

***

ATT SÄLJA SINA BILDER ELLER SÄLJA SIN SJÄL?

***

Det blir mer och mer tydligt för mig - det finns inga bra bilder och inte heller några dåliga bilder. Däremot finns det bilder jag tycker om men inte du. Och tvärtom. Och bilder många tycker om och såna nästan ingen tycker om. Och vissa bilder tycker jag är vackra men tomma. Andra tycker jag är otäcka men bra (obs, jag säger inte dom är bra, jag säger jag tycker dom är bra). Så finns det bilder som visar hur det såg ut där jag var på semester eller vilka jag fikade med på Tårtan som varken är vackra eller otäcka eller väcker några känslor utom lite hunger kanske, mackan på Tårtan senast var suveränt god.

*

Allt det där vet ni redan, men jag spånar ändå vidare. Jag är övertygad att många av oss som fotar och visar bilder vill något med bilderna och med hela fotandet. Åtminstone vill jag det. Inte så att jag i varenda bild tänker på nå´t jag vill förmedla. Men jag är bergsäker på att jag hela tiden försöker uttrycka rätt mycket som jag sällan pratar om. Min förundran över naturen tex - eller snarare min förundran hur otroligt fantastisk tillvaron egentligen är, hur otroligt livet är, in i minsta detalj, in i varje vrå av förtvivlan också för den delen. En förundran som också speglas i varje barns ögon, barn som fortfarande är nyfikna och totalt utan fördomar om hur saker eller människor ska vara. Och har jag någon egen fotografisk utvecklingsönskan är det att mer och mer kunna visa vad jag känner och mindre vad jag ser. Jag menar, hur det känns i mig att vara glad, eller ledsen, eller rädd. Eller bli gammal. Eller att acceptera misslyckanden och tillkortakommande.

*

Har ju läst de senaste bloggarna om hur man ska göra bilder som säljer. Och utan att vara kritiskt till det som sagts tänker jag att det nog för mig är fel väg att försöka tänka ut hur mina bilder ska vara för att sälja, jag vill fortsätta att ta bilder jag känner för, som betyder något för mig. Jag visar hellre sånt jag själv brinner för än bilder som jag gjort för att kunna sälja så mycket som möjligt. Och det jag brinner för är jag beredd att satsa på, också för att sälja.

*

*

***

17 DECEMBER - TVÅ FOTOBOKSKLAPPAR FÄRDIGA

***

Så har jag fått dom två beställda fotoböckerna. Traditionsenligt sedan några år tillbaka gör jag en fotobok till resp barnbarnsfamilj, den i Stockholm och den i Göteborg. Det här till Göteborgsfamiljen. Båda böckerna fokuserar ju på barnen i familjerna men ibland är mamma, pappa eller tom mor- eller farföräldrar med. Jag håller mig till Fotoklok som har hög kvalitet både på papper, tryck och bindning och har inte blivit besviken någon gång. Det brukar bli runt 50 sidor och jag växlar mellan albumsidor (med flera bilder per sida) och sidor med bara en stor bild på, nån gång en bild över ett helt uppslag. För dom här årsböckerna väljer jag format 27x27 cm, en storlek som är lätt att bläddra i och hantera. I denna storlek och med knappt 50 sidor blir det drygt 500 :- per bok så det är inte direkt billigt men med den höga kvaliteten och tanken att böckerna ska kunna följa med familjen genom många år framåt tycker jag det är värt kostnaden.

*

Årets fotobok till Göteborgsfamiljen

*

***