Khalad Photography Blog
TÅRTAN IGÅR
***
Ja, i går var det Tårtan. Jag tror vi var tio, men är inte säker. Däremot vet jag att vi hade trevligt, upplevde att det var en livligare diskussion än vanligt, kul! Här kommer ett gäng bilder. Jag fotar ju mest natur men tycker det är roligt också med människor och till vardags har jag inget bra kontaktnät. Alltså blir träffarna både på Fågelsången och Tårtan bra tillfällen att prova porträtt och några gruppbilder. Jag inbillar mig att jag lär mig genom att envist fota och visar mer för att få en och annan synpunkt än för att jag tror det är några mästerverk. Lär mig hur ljuset fungerar, vad som går och vad som inte går.
Tyvärr glömmer jag de flesta namnen mellan gångerna. Skulle inte ni som läser och vet kunna ge mig dom jag saknar (dom flesta). Skriver dom jag (tror) jag kan under på porträttbilderna
*
Här har vi gänget på en sidan, fem personer. Bortifrån är det Bengt Björkbom, ?, ?, Gunnar Wesley och Micke Berg väl?
*
Och här gänget på den andra. Fyra, men jag hörde dit också, alltså fem. Och fem och fem blir tio. Också bortifrån är det Ulf, Stefan, ?, Krister Kleréus tror jag
*
???
*
Stefan ....
*
Ulf .....
*
Micke (Berg?) och Bengt Björkbom (Bengan)
*
???
*
Gunnar Wesley
*
Micke Berg?
*
Den här bilden är lite av ett test, ett (nästan) kolsvart ansikte rakt framför fönstret, går det? Åja, överlysning och låg kontrast förstås, men fullt användbar för en "miljö" bild. Och så gillar jag den gula grodan! Och namnet tack!
*
Kul att ses alla!
***
HANNAH MODIGH OCH EN DEL ANNAT
***
I går var en sån där extra rolig dag full med aktivitet och möten med människor, mest bekanta men en del för mig nya ansikten också. Jag är aldrig sysslolös, har fortfarande många ideér som jag inte hinner med, det mesta inom foto. Däremot är tempot inte så högt, jag tar mig mer tid för att känna in och känna efter och jag lägger mig på rygg ibland då och då när jag känner att huve´t eller ryggen behöver det.
*
Men som sagt, i går var det full fart från början, nästan som när jag jobbade. På morgonen åkte I, jag och äldsta dottern (som just nu är hemma) och tittade på badrumsinredning, vi behöver byta en del som med tiden blivit rätt skamfilat. Därefter Rotarylunch och så, direkt efter, kurs på Stockholm. För mig är det väldigt praktiskt att Bengans gäng på Tårtan och fotoklubbens (Avtrycket) möte ligger på samma dag, dessutom tidsmässigt perfekt, jag hinner med båda de gånger jag väl åker till Sthlm. Inte ligger Tårtan och Timmermansgården särskilt långt från varandra heller, på promenadavstånd på Söder. Som vanligt parkerar jag uppe vid Timmermansgården och går så ner till Tårtan på Hornsgatan. Där var många, jag tror vi var tio, men det återkommer jag till i en senare blogg, just nu nöjer jag mig med att konstatera att det var minst lika trevligt som vanligt.
*
Och fastän gänget på Tårtan var jättetrevligt var dagens riktiga behållning för mig att lyssna på Hannah Modigh och se hennes bilder. Mest var det bilder från hennes USA-projekt och som berättade om utsatta människor och deras miljöer. Ändå fanns det en närhet och ett engagemang, jag skulle säga en kärlek, till både människorna och miljöerna som gjorde starkt intryck på mig och som inte behövde berättas, det finns i bilderna. Jag upplevde för övrigt hela hennes personlighet väldigt sympatisk med en sökande och lågmäld attityd och få färdiga uppfattningar om hur bilder ska vara. Inte helt typiskt för alla kända fotografer och andra konstnärer kanske. Såklart köpte jag en av hennes böcker, Hurricane Season :-)
*
Framåt halv nio på kvällen satt jag så i bilen igen på väg hemåt. Som så ofta hade jag lagt kameran bredvid mig i förarsätet och utan att sätta kameran till ögat eller ens snegla på kameraskärmen tog jag några bilder under vägen. Det var en fin kväll, nästan nere på noll, och en fullmåne som steg upp där till vänster. Nöjd och glad rullade jag in på Pirvägen halv elva. Tack alla för en fin dag!
*
*
*
*
*
*
***
LUSTHUSET LUGNET FINSPÅNG
***
*
Lusthuset Lugnet ritades av samma arkitekt som ritade Orangeriet, Lars Jacob von Röös och stod klart 1821. Det är byggt i stram, nyklassicistisk stil och spelade stor roll för slottets verksamhet. Särskilt under Auroras tid hade det en jämn ström av besökare - grevar och baroner, diktare och konstnärer. Festerna avlöste varandra och lusthuset var platsen för utfärder, danser lekar och spel. Om fyra år fyller det tvåhundra år. Slottsfrun Aurora visade stor gästfrihet mot alla betydelsefulls gäster, alldeles särskilt mot vissa gäster sägs det.
Själv har jag haft tillfälle att i moden tid vara med på ett antal kräftskivor där med betydelsefulla kunder (Metallverken/ Gränges). Efter kräftorna (då, för 30-40 år sen, var det svenska flodkräftor!) tog vi oss tillbaka till Bruksgården där resten av middagen serverades. Lusthuset saknade åtminstone då både el och vattenförsörjning varför allt fick tas dit och tillbaka igen.
*
Den vackra fasaden vänder in/utgången ut mot Skuten som fortsätter bort mot Dovern och Glan
*
Åt andra håller ser jag in mot moderna Finspång med bron och nya höghuset Majoren
*
Och här är majoren och CNG på samma bild
*
På väg till bilen ser jag att det nästan är fullmåne
*
Natti natti, suss gott?
***
KÄRA DAGBOK
***
Kära dagbok!
I lördags var jag i Uppsala för att träffa fotokompisar på Fågelsången. Just det har jag ju redan berättat om så nu ska jag berätta om annat jag gjorde. Efter fikat gick jag på stan och drog lite. Det var ganska mycket folk men hände inget särskilt och inte träffade jag nån jag kände heller. Då tänkte jag att eftersom jag hade kameran med kan jag ju ta kort på några kända hus. Domkyrkan är så stor så det är svårt att få plats med hela på ett kort eller så måste jag gå låååångt bakåt och det ville jag inte. Det viktigaste är ju ändå den där fina färgen på kyrkan och den syns ju här.
*
*
Sen gick jag tillbaka dit där Fågelsången ligger och därifrån kan jag se slottet som jag tror är väldigt gammalt, kanske 500 år eller så. Lustigt, det har nästan samma färg som kyrkan fast det inte är tegelstenar, inte så det syns i alla fall.
*
Där var det en massa fåglar som flög kring och en lång stund försökte jag få några skarpa men det här är nog den enda som blev skarp och som flög. Den fick bli i svartvitt, jag tror att det är en skrattmås med sånt svart huvud.
*
Den här blev inte så skarp men jag tycker den är roligare ändå, jag tänker att den inte är så gammal och leker att den kunde åka skateboard på räcket, sådär som duktiga tjejer och killar kan göra.
*
Kajorna är alltid roliga, tom när dom sitter still som den här. Dom har världens koll på allting ser det ut som. Och det var fint med dom gröna löven också.
*
Sen kunde jag inte hitta på nå´t mer så började åka hem igen. Inte på en gång, jag tänkte stanna i Järna och fika och se om Shikha var hemma. När jag kom till Järna började jag med fikat i kulturhuset, fast jag tog några kort på dom där lustiga husen också. Alla hus ser ut som dom är målade med vattenfärger, lite bleka och så där. Det ser lite blodfattigt ut så jag gjorde den här bilden lite brungul istället, det går lika bra
*
Jag har ju varit där många gånger och vet att det är mycket jag tycker om, dom här lamporna i taket till exempel. Dom är gjorda av tyg och trä och det blir sånt mjukt skönt ljus av dom., det känns nästan som hemma på nå´t sätt. Jag har försökt köpa en sån men dom som gjort dom har slutat och dom har inte hittat nån annan än fast det är flera år sen.
*
Medan jag satt där i fiket sen och åt min kardemummabulle tittade jag på alla som var där. En gubbe som satt vid bordet bredvid mig tyckte det var en stor lins jag hade på kameran och jag höll med. Utanför satte sig två tjejer på en bänk och båda hade långt utslaget hår som jag tyckte såg fint ut så jag tog en bild genom fönstret på dom också fastän jag inte känner dom.
*
Bredvid mitt bord satt det ju andra och den här gubben hade hängt sin jacka på ryggstödet till stolen så det såg ut som, ja, jag vet inte riktigt.
*
När jag fikat färdigt gick jag upp på andra våningen, där finns sköna fåtöljer och soffor. Det finns andra stolar också, dom här hade fin färg och så gillar jag trä, det kan bli så lent att ta på.
*
Sen åkte jag till Shikha som var hemma och vi tittade på hennes nya hus och pratade en lång stund. Sen gjorde jag inget mer utan åkte hem.
***
HÄRIFRÅN (BÖNNERN) TILL EVIGHETEN
***
Min strand har inte lika vit sand och är inte lika bred som Frans Zinnermanns hawaianska, ändå är evigheten lika nära. För från "min" lilla Bönnernremsa är det bara att titta rätt in i evigheten, och det är vad mitt hjärta längtar efter, mer för varje dag som går. Efter tjugo år på skolbänkar och sedan drygt fyrtio i teknikens, effektivitetens, konkurrensen och marknadsandelarnas tjänst är jag trött på böcker och fakta, tävlan och ävjan och istället för huvet och mindet får nu hjärtat och längtan och ljuset fritt spelrum. Vi må behöva mat och kläder för att överleva men vi behöver skönhet och kärlek för att det ska vara värt att leva
*
Dagens bidrag - några bilder från bönnern i kväll
*
*
*
***