Khalad Photography Blog
NÅGRA AV DOM HAR JAG SETT......
***
....dom gamla vägarna , dom som inte tycks gå någonstans vart nu det ligger. Eller vad vi ska göra där, när vi väl kommer dit. Själv tycker jag bäst om dom små grusvägarna. Mest för att det hörs när jag rör mig på dom, det knastrar. Oavsett jag går eller cyklar. Tom om jag åker bil knastrar det. På hösten hinner jag se dom frusna vattenpölarna, på vintern hinner jag se snökristallerna som drar upp . Och på sommars hinner jag se svalorna och guckuskor om jag har tur. Och det viktigaste av allt, jag hinner skymta hemligheterna
*
På dom stora vägarna kommer jag fram mkt fortare, men jag vet ännu mycket mindre varför det är dit jag ska och vad min uppgift är. Inte hinner jag se eller höra så mycket heller. Och på dom stora vägarna ser jag inga hemligheter, dom är överasfalterade, bortlysta av starka ljus och finns därför inte.
*
Ändå är det hemligheterna som kan få oss långsamt förstå vad det var vi skulle göra, där. Eller där. Var spelar ingen roll, våra uppgifter finns där vi är, där vi råkar vara. Carpe Diem är ett modeord som förlorat sim mening. Ta vara på chanserna, missa inte det spännande är nog den vanligaste tolkningen. Ta vara på glädjen och de lyckliga stunderna, javisst, men ta lika väl vara på sorgen och tvivlet och motgången. Och dom regniga , grå höstdagarna.
*
Förstora gärna!
*
***
HÄSTARNA I HAGEN
***
Det var ju häromkvällen jag var ut till Risinge och släntrade runt bland fälten och hagarna. Större delen av tiden, runt en timme kanske, höll jag mig kring första hästhagen, den med fölet. Fyra hästar var det, två ston, en hingst och så fölet då. Första halvtimmen höll sig fölet hela tiden tätt intill mamman. Under sista halvtimmen kom hon (?) loss alldeles på egen hand en liten stund, varefter hon raskt skuttade fram till mamman för att dia igen. Jag hade mitt 70-200 på och hade dom på alldeles lagom avstånd även om dom oftast var i skuggan medan solen låg på längre bak och jag tar med en del av serien eftersom jag tycker den säger mycket om hela den vackra miljön därute. Och kanske en liten smula om hästarnas liv och sätt att närma sig varandra. Därute skulle jag kunna tänka mig leva som häst, i alla fall över sommaren.......
*
Förstora gärna!
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
***
AKLEJA
***
Vi har några stånd akleja i trädgården och jag tycker den är nästan klassiskt vacker med sina spröda klockor. Ett stånd är blått, det andra ljusrosa. Dom tre senare bilderna är tagna i sen kvällssol nästan rakt mot kameran och dom fjuniga stjälkarna och stråna får självlysande glorior
*
*
*
*
*
*
***
ALL SAFE
***
Under gårdagskvällen gjorde jag en vända ut till Risinge bara för att njuta av den ljumma kvällen, titta på fälten och lyssna på tystnaden. Behållningen blev extra stor genom mötet med det här lilla fölet. Vet inte hur gammalt, men hon diade stoet fortfarande. Det tog nog minst en kvart innan hon till sist kom fram till inhägnaden och lät mig försiktigt stryka hennes alldeles lena mule.
*
*
***
DAGNYFIKA I KORSHEDEN - MIN BY
***
Jag älskar att gå en vända i Korsheden när solen står lågt. Jo, jag vet, allting blir vackert i kvällsljus. Men nu råkar jag vara i Korsheden och dessutom gilla Korsheden. Och jag gillar att fota det jag tycker om. Det är nog inga konstnärliga bilder, snarare misstänkt lika Hötorgs...... men det kan det ju inte vara eftersom det är Korshedsbilder.
*
Jag var på väg att skriva lite om varje bild, men det behövs ju inte har Bengan så försynt påpekat. Lite text blir det ju ändå, men så är detta inte heller fotografi utan bara bilder från Korsheden.......
Trots den fina kvällssolen såg det ett tag ut att bli oväder, mörka moln steg upp vid horisonten, men när solen sjönk allt djupare dunstade dom liksom bort
*
*
*
*
*
*
*
Är det så några fotointresserade som orkat läsa ända hit så passar jag på att säga att första lördagen i juli, faktiskt just 1:a juli, räknar jag med att ha Dagnyfika här igen. Förra året var vi tio och jag tyckte det var jättetrevligt trots regnet då i fjol. Detaljerna tar vi sen......
***