NU PÅ LÖRDAG - DAGNYFIKA I KORSHEDEN - VÄLKOMNA!

***

Regn eller solsken på lördag? Inte vet jag, men oavsett blir det Dagnyfika för alla  fotointresserade i Korsheden nu på lördag. Köranvisning finns i min blogg här på FS (den 24.6 ca 10.30)

*

*

***

LÖVSÅNGARE (eller kan det vara en gransångare?)

***

Här på eftermiddagen när jag passerade sluttningen med blandad skog här på tomten i Korsheden noterade jag en liten fågel som liksom flög runt mig alldeles nära. Jag fick först för mig att det var en grå flugsnappare men det tydliga, mörka bandet genom ögonen skvallrade om att det var en lövsångare eller ev gransångare, dom två kan jag inte skilja åt.  Efter att ha hämtat kameran med 70-200 på gick jag tillbaka och blev lika uppmärksammad igen. Jag anade att det fanns ungar i närheten eftersom fågeln som flög runt mig hade insekter i näbben men utan att äta dom. Jag stod där nästan en timme och tog rätt mkt bilder, det var roligt eftersom den var såpass nära.

*

Här kommer en hel serie. Jag har försökt få med miljön för det var fint där i det gröna. Först när jag jobbade med bilderna i datorn såg jag att på en bild med fågeln i en enbuske finns också en unge som gapar stort efter mat. Den har väl lämnat sitt bo men utan att riktigt kunna flyga eller i varje fall fånga insekter själv, på bilden ser den nästan större ut än mamman.

*

Förstora gärna, bilderna är riktigt skarpa och tål förstoring! 

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

MOLNET

***

Nej, det är inte Fred Hoyles SF-roman jag tänker på, det molnet var ju svart, snarare är det vattencykeln. Bilden är väl närmast en läroboksillustration till vattnets kretslopp - avdunstning (främst från haven), lufttransport, kondensation, avkylning, regn, älv- och sjötransport tillbaka till havet. Egentligen är det bara havet självt som fattas i bilden.

*

*

***

DRÖMFÖNSTER

***

Häromsistens när jag var upp till Tuna Hästberg och Laxsjön för att leta efter guckusko gjorde jag mig också tid att titta lite på hyttruinerna och annan bebyggelse i Laxsjön.  Hyttan i Laxsjön var igång till nån gång i mitten av andra halvan av 1800-talet och var inte särskilt stor. Kvar finns bla ett ganska stort tvåvånings bostadshus i slaggsten och jag fick tillfälle att komma in. Huset rymde åtta eller om det var nio små enrumslägenheter, i något fall med separat  kök. Enda uppvärmning var förstås järnspisarna som fanns i varje lägenhet, alla dock olika eftersom hyresgästen själv fick skaffa sin spis. Alldeles säkert bodde en familj i varje liten lägenhet, och trots att det var både kallt och trångbott hade man det säkert bättre än alla som inte var fast anställda på bruket utan körde timmer, kolade  eller körde  järnprodukter på ackord och bodde ute i något torp eller kanske bara en koja.

*

Nu är det inte för att orda om fattigdomen eller misären som rådde överallt förr som jag skriver utan mer därför att jag ganska ofta tänker på hur oerhört snabbt och radikalt vår världsbild ändrats. Idag har vi hela världen inpå oss hela tiden genom TV, datorer och inte minst smartphones. Jag kan på ett par sekunder ta en mobilbild på blommorna  på ängen och delas med familj och kompisar i stort sett var som helst i världen. Och i bästa fall få några likes eller hjärtan till svar inom nästa sekund. 

*

Då, när hyttan var igång för säg bara 150 år sen, levde dom flesta som arbetade här hela sitt liv här. Det fanns inget alternativ till slitet i skogen eller hyttan och alla kom inte  ens till närmaste stad, Borlänge, under hela sitt liv. Men säker har dom stått vid sina fönster och tittat på molnen och ljuset i april och drömt om att en gång komma ut i världen, att få se något annat än skogen och röken från hyttan.

*

***

STRÖMKARLENS HEMVIST

***

Strömkarlens, dvs näckens, hemvist är vatten. Särskilt tjärnar med mörka vatten, och där näckrosen, hans blomma, finns. Och alldeles särskilt i kvällningen eller under sommarnätterna. Man kan tydligt känna hans farliga dragning när man står där i sommarnatten och tittar ner i det mörka vattnet där näckrosornas stjälkar bara svagt kan anas. Och vågar man där bada utan att företa dom försiktighetsåtgärder som är så viktiga kan det gå illa. Det börjar med att näckros-stjälkarna likt lianer börjar snärja benen, sen fastnar man ohjälpligt..... 

*

Försiktighetsåtgärder? Jamen det vet ni väl, inte kan man bada här i Bartjärn utan att känna till dom!

”Då man ämnade bada skulle näcken först bindas. I annat fall var det risk för att man kunde bli näckabiten. Man valde ut vid sjö- eller älvstranden, där man ville bada, några små stenskärvor. Dessa kastades i en hög båge utåt sjön eller älven. När de så föllo så gott som lodrätt ned och tog vattnet skulle det höras såsom då man drar korken ur en butelj. Då sade man att näcken blivit bunden och sen var det ingen risk att bada. Lyckades det inte med första stenskärvan, fick man kasta en ny.”

Upptecknad av Tryggve Heimer 1930 i Håbol, Dalsland
Arkivuppteckning: IFGH 2525:10

F

*

Är det soligt på lördag får ni prova om ni törs, bilden är från Bartjärn.....

***