CITYSCAPE

***

*

*

***

VR - den nya verkligheten

***

Ser att mobilen är på tapeten. Det gäller också mindre orter som Ludvika här. Med full uppsikt på och med mobilen i hand och så hörlurar har hen effektivt pluggat tre av sina fem sinnen, kvar är smak och lukt. Det gäller att stänga ute fågelkvittret och höstfärgerna.........En cigg skulle nog fixa de två återstående sinnena, sen är det Virtual Reality som gäller...... 

*

*

***

UPP OCH NER OCH PRECIS SOM VI ÄR

***

Liksom allt annat här i världen går fotandet upp och ner. Ibland känns det egna fotandet väldans stillastående. För det mesta håller jag i gång ändå, kanske är det fel. Antagligen vore det bättre att lägga kameran på hyllan några veckor, eller månader. Men det tar emot, den brukar hänga med. 

*

Idag fick den hänga med in till Norrköping, jag var där och kollade syn/ glasögon. Efter en fika satte jag mig på en av bänkarna vid den stora parkeringen och tog lite bilder på förbipasserande. En tisdagseftermiddag, en halvtimme vid fyra. Och jag tänkte att det får bli till vanlighetens lov, utan att välja, det blir dom det blir. Det är svårt det här med vanlighet. Få vill vara alldeles vanliga, inte jag heller. Fast egentligen är vi ju väldigt vanliga allihop......

*

Inte blev det riktigt skarpt heller, trots ansiktsavkänning ville kameran helst fokusera på husväggarna därbakom, men med 35 mm blir det inte alltför oskarpt ändå.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

FOTODISKUSSION OCKSÅ I LUDVIKA CENTRUM

***

Precis som Gunnar Staland igår berättade om i sin blogg i går mötte jag också valarbetare som undrade vad jag fotade. Mitt möte blev dock bara positivt. Jag var inne i Ludvika och visst, så centralt det går dvs i gamla Rahlénshörnan, var valarbetet igång. Och jag var ju inne just för att hitta lite andra motiv än natur så jag fotade. Den här killen kom fram och undrade i vänlig ton vad och varför jag fotade. Jag berättade och han förklarade varför han frågade. Med bla NMR aktiva i Ludvika vill man ha lite koll på varför man får uppmärksamhet av mitt slag, lätt att förstå. Det blev ett trevligt samtal och vi touchade lite lätt politik också.....Jag fick tom ta en bild där han poserade som förgrund. 

*

*

***

GUD BEVARE MIG FÖR GATUFOTOGRUPPEN

***

Man gör sina misstag här i livet. Jag har ju anat att det här med gatufoto är speciellt. Ändå ansökte jag om medlemskap i gruppen i går och blev antagen. En bild la jag också in.

*

Så klart kommer jag bli beskylld för att inte tåla kritik, men det skiter jag i. Det är nämligen inte det. Det är självgodheten i  dom tre kommentarerna som fick mig att reagera. Först tänkte jag skriva några svar, men började i stället bläddra i vad som finns i gruppen. Definitionen av vad gruppen menar med gatufoto tex ("Stämmer med mångas känsla av vad som är gatufoto", "Det får finnas spår av människor....."), kommentarer och ändlösa diskussioner om vad gatufoto egentligen är och vad som är bra eller dåligt. Tonen är allmänt icke-förlåtande om ni frågar mig.

*

Ja, kommentarerna jag fick då? Bilden har ni på bloggen redan sett, flickan i de mönstrade byxorna. Mja, inte var det mkt som var rätt. Hon tittade för mkt på bilarna. Och dom,  bilarna alltså,  tog för mkt plats i bilden. Och huvudmotivet var inte särskilt anslående. Så var hon, tjejen alltså, kapad upptill. Och jag borde ha riktat upp kameran mera.  Och skulle jag haft mindre trottoar nertill. Och absolut ingen kantlinje, den är onödig. Men gruskornen som kom med var fina :-).  Ingen har överhuvud kommenterat vad bilden ger för känsla, det var en mycket speciell tjej som gav mig många tankar och funderingar. Men jag förstår att sånt som helhet och bildinnehåll över huvud taget inte har någon betydelse i den här gruppen om man kan hitta detaljfel. Och det som blev droppen var när gruppchefen själv (förlåt gruppvärden) med sedvanlig finess betecknade min kantlinje (ram) som snobbig - min första bild och första dag i gruppen. Och såklart inget välkommen till gruppen, trevligt att du vill komma med.

Ursäkta, den gruppen är jag glad att lämna lika fort som jag gick med. Och det beror inte på att ni inte gillar bilden. Gatufoto, liksom all annan foto, tom all annan konst, är subjektiv. Det är ärligt att säga att jag gillar inte bilden. Men konstruerade "regler" och "kriterier" till en så diffus definition av gf blir i mina ögon lite löjeväckande. Men det ska ju vara konstruktiv kritik, det står i reglerna, så jag förstår att det här är vad som menas med konstruktiv kritik. Kantram är snobbigt, typiskt konstruktiv kritik.....Här kommer i alla fall en ryggbild. Med ram. Därför att jag gillar ram, ibland. Men den här bilden är, till skillnad mot tjejen som går bredvid bilarna, inte särskilt bra. Tycker inte jag i alla fall. Men gruppchefen (förlåt, gruppvärden) ville ha det som en utmaning. Och här är inte så mycket bilar och huvudet inte avklippt och kameran inte så uppåtriktad så rent definitionsmässigt är det en dj-gt bra bild. Ramen satte jag dit av ren elakhet.

*

***