NORRKÖPING OCH INDUSTRILANDSKAPET - IGEN!

***

Några svartvita från Norrköping. Och industrilandskapet igen. Ni som läser bloggen vet nog varför - tandläkaren har sin mottagning därinne.  Och lat som jag är får det bli en timmes rundvandring därinne efter tandläkarbesöket. Den här gången i svartvitt, det blir det ofta för mig när det inte är natur- eller landskapsbilder.

*

Förstora gärna, det vinner dom på!

Interiör

*

Lite hårdare kontrast här

*

Ensam

*

Upp mot himlen

*

***

DEN GAMLA LANDSVÄGEN

***

Den gamla kyrkan, S:t Maria, ligger en dryg halvmil utanför Finspång. Från golfbanan vid Viberga går en gammal körväg ut mot S:t Maria - den gamla landsvägen. Som kyrkans äldsta delar är från 1100-talet borde körvägen vara minst lika gammal. Det är en fin promenadväg, även om vissa delar ofta är lite kletiga eftersom det ligger något aktivt jordbruk med djur och åker på sina ställen. Vägen går genom klassiska östgötamarker med åkrar, ängar, enbackar och skog. Vi åkte ut till kyrkan och ställde bilen där och gick in mot Finspång och så tillbaka. Här kommer några bilder från förmiddagens promenad.

*

Här är fortfarande "riktig" väg

*

En och annan aktiv gård finns här

*

Landsväg, åker och skog på samma bild

*

Höstplöjd åker i motljus

*

En moderna kraftledning korsar den gamla landsvägen

*

Där borta vid gården ligger nya landsvägen till S:t Maria

*

En fin förmiddag med blek novembersol

*

Rester av gamla boställen finns på flera ställen

*

Tillbaka passerar vi först den gamla prästgården innan vi kommer fram till kyrkan igen

*

Och vid kyrkan blommar det

*

***

DET ÄR ENKLARE MED SVARTVITT

***

När jag har tid provar jag ofta att göra svartvita bilder också - färg finns ju alltid från början eftersom jag fotar i RAW. Inte alltför sällan konstaterar jag att jag har lättare att ta till mig dom svartvita. Motivet blir tydligare och framförallt är dom svartvita mycket enklare att göra. När bilderna finns i kameran och ska göras är det väsentligen exponering och kontrast som jag kan variera efter eget godtycke för att bilden ska ge det intryck jag vill. Med färg blir det oändligt mycket svårare - färgtemperatur, nyansjusteringar och mättnad kommer till och tillsammans med exponering och kontrast blir också vita och svärta viktiga på ett annat sätt  och värst av allt - alla dom här storheterna beror av varandra hela tiden. Göra det på skärmen går an - men på papper. Jag har av och till gjort pappersbilder och dom duger för hemmabruk, men jag börjar ju tydligare bli varse hur svårt det är att få en pappersbild i färg som jag tycker skulle kunna hänga på en utställningsvägg. Ändå är verkligheten hela tiden i färg, och ljus och perspektiv ändras hela tiden.

*

Vad värre är, svart och vitt tycks också vara dom snart enda gångbara nyanserna i media oavsett vad reportagen eller diskussionerna gäller. Inte bara i media förresten - läs insändarsidor och twitter, ja till och med på bloggarna i FS ibland. Det må gälla flyktingströmmar och tiggare, regering eller opposition, nationellt eller internationellt och gränslöst, företag som utsugare eller välståndsskapare. Svartvitt är liksom enklare, man slipper fundera själv, man väljer sida, ja eller nej, för eller emot så har man tagit ställning. Det är bara det att verkligheten är i färg. Och allting hänger mycket riktigt ihop, oändligt mycket mer komplext än i ett pappersfoto i färg.

*

Såklart ska vi ta ställning, för eller emot, ja eller nej. Men gärna lyssna lite på dom "andra" först och fundera över vad dom menar, egentligen. Och för att kunna ta ansvar för beslut behövs riktiga diskussioner, inte ordkrig. Men media, som granskar så mycket, strävar efter fler tittare/lyssnare/läsare och väljer att visa sånt som säljer, är alltså själva drivna av samma resultatjakt som man så ofta granskar och kritiserar. Svartvitt är enklare och det säljer!

*

***

17:22 IDAG

***

*

*

***

KLOCKRIKE

***

Följer man vägen till Klockrike hamnar man rimligen i Klockrike. Där hamnade också jag trots att jag kryssade lite på måfå  över östgötaslätten. Och det var fint i sommargrönskan efter regnet, denna den första dagen i juni

*

Jag hade just stannat bredvid vad som såg ut att vara en gammal kyrkogård, och innan jag hunnit gå in kom en grupp tjejer, studenter som det såg ut, och gick in just där jag tänkt gå in

*

Riktigt vad dom gjorde därinne fick jag aldrig klart för mig, någon talade till gruppen, så mycket hörde jag, men dom såg väldigt trevliga ut under dom stora lövträden.  Två hade ju studentmössa och nu, efter att ha läst kommentarerna till mina första Klockrikebloggar ser jag att en verkar klädd som tiggare med tiggarstav och påse - tiggare,  vandringsman och cigarrmakare Bolle kanske?

*

Precis utanför den gamla muren stod mycket riktigt vägskylten som bekräftade att jag var i Klockrike.

*

Dom stannade inte länge och så snart de gått gick jag själv in genom den vackra, smidda grinden

*

Strax innanför grinden fanns en skylt som bekräftade att detta var Klockrikes gamla kyrkogård. Och den visade sig var betydligt äldre än jag trott, första kyrkan byggdes under 1200-talet och passande nog hette kyrkoherden då Björn, allt enl info på skylten.

*

Mer fascinerad av det vackra ljuset än kyrkogården gick jag runt och tittade på vad som fanns kvar

*

Precis utanför ligger den bördiga östgötaslätten och det är ju långt ifrån bara raps som odlas. Efter störtregnet en stund tidigare var himlen mest blå igen och bara enstaka  moln speglade sig i regnpölarna som bildats

*

Mycket nöjd gav jag mig av hemåt, en knapp timme bort

***