EKÖN

***

Alldeles stilla

Alldeles tyst

 Och så den där himlen

Så svår att släppa med blicken

Längtan bara, bara längtan

- hjärtats språk

*

" Come, come, whoever you are. Wanderer, worshiper, lover of leaving

It doesn´t matter. Ours is not a caravan of dispair

Come, even if you have broken your wows a thousand times

Come, yet again, come, come"

Rumi

*

***

RISINGE

***

Med en dåres envishet visar jag det vackra naturen bjuder. Vi lever en gång bara (så vitt jag vet) och tar gärna emot det livet bjuder. Och jag väljer själv åt vilket håll jag tittar och vet också vad som gör mig gott för resten av dagen.

*

*

***

PORTRÄTTET

***

Många gånger gör jag just porträtt i svartvitt. Ofta känns det som svartvitt tillför en dimension (trots att jag de facto tagit bort något). Men inte alltid. Ibland känns det som hudtonerna i sig är viktiga, tom en röd tröja kan vara ett bildelement. Här är det för att jag känner att bilden får en mycket mer positiv ton i färg än i svartvitt (jag har provat). Som alltid beror det på vad jag vill med min bild. Hade jag velat visa en bild av hur ålderdomen far fram med oss hade jag gjort den svartvit och med extra struktur för att få fram varje liten rynka. Men varför skulle jag visa min Ingemor så? Det här är min bild av Ingemor, tagen straxt före sommaren. Varken förskönad eller överdriven. Tagen med långtelet (170 mm här) på fri hand, 1/800 s   bl 8  och ISO 6400

*

*

***

STRANDEN VID HORNS UDDE - 4 NOVEMBER

***

Glan är den största sjön i närheten. Den har en ganska likformig utbredning, mer rund än långsträckt alltså. Den öppna ytan känns därför någorlunda stor och vind och vågor sätter sin prägel på strandlinjen. Strandskogens stora tallar börjar torka bort, några har redan fallit. Ändå finns både vyer och detaljer att njuta av. Mest förvånad blev jag av de små ljusröda blommorna som fanns på sand- och grusstranden Stefan kanske vet vad dom heter?

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

FAMILJEFEST

***

Familjefest kan man ha utan orsak. Eller så kan man säga att det är en försenad födelsedagsfest/fars dag-fest, det är inte så noga. Det viktiga är att träffas. Oftast blir det en familj i taget, alla har många aktiviteter, barnen inte minst. Nu hade Annika ("Stockholmsfamiljen") och Stefan ("Göteborgsfamiljen") gjort upp att dom ville ses hemma Finspång och dom tog bara med sig resp yngsta, Lovisa och Elias, båda 11.

*

Här är Lovisa, Annika och Stefan i köket på fredag kväll. 

*

Elias har börjar spela piano, såklart villa han visa vad han kan. (Nej, det är inte hans noter där)

*

Stefan och Elias kom straxt efter sju, Annika och Lovisa hade kommit ett par timmar innan och Annika hade handlat och förberett

*

Elias och Lovisa hittade varandra snabbt så klart. Medan vi drack kaffe passade dom på att spela kort

*

Lördagen var full av aktiviteter, badhuset var en. Ingemor och jag gick förstås vår promenad. På kvällen stod Stefan för middagen, hans fisksoppa är bara så god. Vi har det ganska trångt när barn och barnbarn kommer hem, huset är litet, 130 m2, och köket litet likaså. Fast egentligen blir det bara mysigare.

*

Köksbordet ska räcka både för middagsbestyren och två pepparkaksbyggen.  På kvällen kom också Hassan som ni träffat i några bloggar tidigare.

*

Lovisa förstås....

*

 ....och Elias förstås.

*

Annika och Lovisa åkte hem redan på förmiddagen, Stefan och Elias följde med på promenad och lunch, sen åkte också dom hem. I och jag har haft en superhelg om ni undrar

*

***