JAG, EN FAKEFOTOGRAF

***

Kunde ju inte låta bli att haka på Ragnars fråga tidigare idag. För några månader sen visade jag några bilder från gruvorna i Silfberg, dom ligger bara några mil från Korsheden och jag har inte vetat att dom var så imponerande. Det här är en bild från klippväggarna i från den ena gruvan, biskopsgruvan tror jag. Bara en aning bildbehandlad i Efex Color Pro. Visst är dom fina klippväggarna?

*

Nu till min fundering. Här på Fotosidan måste det ju vara ok att diskutera fotografi. Inte är väl fotografi bara avbildning? Ok i dokumentärfotografi och egentliga reportage. Men naturbilder? Porträtt? Lite konstnärsskap kan väl finnas också hos fotografer, åtminstone vissa av dom? Och jag menar, vem talar om fake paintings? Jag menar, Picasso var väl inte fake? Eller Monet? Eller van Gogh? Jag menar, verkligheten ser ju inte alls ut som dom målade, fake alltså?

*

Nu detta med fotografi, är verkligen utgångspunkten för fotografin år 2021 att den ska avbilda verkligheten, annars är den fake? Eller är det något slags antingen eller, antingen måste det vara dokumentärt, oavsett det är reportage, natur eller fågelbilder, eller också är det i andra änden, våldsmat överdrivet, konstgjort med extrem rörelseoskärpa eller något annat?

*

Själv är jag nog lite fake för jag romantiserar ofta en liten aning i mina naturbilder, en aning överstrålning här och en liten diffusering där. Det gör jag ofta, eller åtminstone ibland, utan att säga något, alltså typisk fake? Fast å andra sidan har jag ju inte precis påstått att det är dokumentärt heller. Om, märk väl, jag säger om, nu fotokonstnärerna också har lite frihet behöver man väl inte tala om det specifikt, det är ju bilden som ska tala, inte hur man gjort den? Så jag tycker det är precis tvärtom, det är inte dom som fakar eller dom som väver in sin subjektiva syn på naturens mysterier som måste tala om vad dom gör, det är dom som hävdar att dom bara rapporterar sitt objektiva fotograferande som borde tala om detta. Och riktigt hur man definierar objektivt fotande vet inte jag, mina försök till objektiva bilder ser olika ut beroende på vilket humör jag är på och vilket väder och ljus det är. Så jag är nog fast i mitt fakefotande Ragnar ........

* 

*

*

*

*

***

GOD JUL ALLA, BÅDE PÅ OCH UTANFÖR FOTOSIDAN!

***

*

*

***

DEN MY(S)TISKA NATUREN

***

Inte så konstigt att man förr i tiden, säg tre fyra generationer tillbaka och längre, befolkade skogarna, ängarna och bäckarna med en stor skara övernaturliga väsen. Vättar och huldror, jättar  och dom små, älvor och troll. Skogen var mörk när solen gått ned och dimmorna kom dansande in på ängarna.  Det stönar och suckar om skogarna,  det viner i vindarna och åskorna mullrar och blixtarna gå. 

*

Här ligger en tallgren på marken i skuggan under strandtallarna ute på Horns udde, jag tog I med dit idag. Ingen sol och inget himmelsblått, bara den mystiska, eller riktigare den mytiska naturen, i form av tallgrenens obändiga linjer och ytor. Lika fint fast på ett annat sätt.

*

Horns udde - tallgren på marken

*

***

RISINGE - VI GÅR OCH VI GÅR......

***

.....och jag fotar och fotar, båda "sakerna" så gott vi förmår. Men aningen motigt känns det ju i mörkret och gråvädret. Det händer allt oftare att jag inte tar med nå´n kamera på promenaden, jag intalar mig att det är ingen idé så grått och mörkt som det är. Ändå vet jag ju mycket väl att det är mig och humöret det hänger på, vädret är ingen ursäkt, varken för det ena eller det andra. Igår fick 99:an hänga med. 99:an med 135:an på är en nätt liten klump att släpa runt på, bara några gram under 2 kg. Detta till trots är det allt oftare just den som följer med. Den är åtta år kameran, minns jag rätt just idag Lucia, köpt på Scandinavian i butiken  i Västra Frölunda som väl för övrigt inte längre finns. Optiken är säkert några år äldre, den är köpt begagnad så jag vet inte exakt.

*

Vid den lilla parkeringen/rastplatsen  alldeles bakom S:ta Maria finns buskar av kärleksört planterade

*

Fortfarande blomställningarna på kärleksörten

*

*

Som jag ideligen stannar och fotar kommer I alltid före mig

*

Ni har sett många såna här bilder men I:s röda jacka är en trevlig färgpunkt i grådiset

*

Ekarna i hästhagen har ni också sett några gånger men ljus och skiftningar ändrar sig kontinuerligt medan mossan ständigt är grön

*

Ekbladen kan sitta kvar länge och tar lång tid att multna också på marken, vi har haft en ek på tomten så jag vet

*

Vassen i sänkan lyser nästan alltid ljus mot bakgrunden

*

***

SPÅNGEN

***

Jag fick ju lite dåligt samvete där för den där mörka tråkiga bilden jag la in för några timmar sen. Grisgårdar må ju ha sin egen stil men här hade jag ju gjort det mesta mörkt avskalat och nerstängt. Här kommer en solskensbild från Spången i fredags, den första tunna isen hade just börjat lägga sig. Lite vind var det så en smula vågor gav liv åt bilden. Perfekta promenadförhållanen. Ha det sågat och fortsätt hålla avstånd!

*

*

***