DOVHJORT

***

Kvällarna blir allt ljusare och ljusare, ändå hann det bli ganska skumt innan jag hittade dovhjortarna. Den här lilla flocken på knappt tio djur hittade jag bortanför Regna vid Ålsjön. Ganska nära vägen från början, men innan jag hann stanna helt drog dom sig mot skogsbrynet och följde det bort en bit. Så hittade dom skydd mellan några granskott och en kullfallen asp, där stannade dom

*

*

*

*

*

*

*

***

VAD LITE DET BEHÖVS FÖR ATT VARA GLAD

***

Javisst, tänk vad lite det behövs för att vara glad.....

*

....en Vilma som hoppar rep....

*

....pingstliljor på gång.....

*

....och små öar av scilla.......

*

Vart och ett är en rikedom i sig

***

VÅRSOL ÖVER MÄSELN

***

*

*

***

BLÅ(?)SIPPOR VID TORSTORPSÄNGARNA

***

April är ju blåsippsmånaden. En vecka eller två efter det att snön försvunnit dyker dom upp i det torra gräset, rena undret. Här i Finspång hittar jag dom enklast ute vid Torstorpsängarna vid Mäseln. Inte på själva ängarna förstås, dom finns alltid inne på träd-öarna bland aspar, hassel och vad mer det är. Det var första turen på ett tag dit ut så jag var osäker på om dom slagit ut, men visst hade dom det. Riktigt gott om dom skulle jag säga. Anemone hepatica lärde mig mamma att dom hette men det stämmer inte längre, nu tror jag dom heter Hepatica Nobilis. Och blå är dom inte heller alla. Det finns ju en röd variant som jag tycker blivit väldigt vanlig också .  Vädret var strålande, jag var där nu på eftermiddagen, men den starka solen vattnar ur färgerna en del så det blir nog fler försök. Genom alla år har mina bästa färgbilder alltid kommit till i mulet väder, men här kommer en liten serie med olika ljus och detaljer.

*

Den röda varianten av blåsippa,  Hepatica Nobilis

*

Och här en vanliga blå varianten

*

Till och med ståndarna är flerfärgade

*

Stjälkarna är starkt håriga

*

Och med mkt ljus i motljus ser dom helt annorlunda ut

*

***

EN RIKTIGT GLAD DAG

***

För drygt en månad sen berättade jag om en ny fotokompis, Hassan från Ahvaz i Iran. Han sms:ade mig idag och berättade att han precis fått sitt uppehållstillstånd och ville dela sin glädje med mig. Jätteroligt, det glädjer mig i hjärtat. Såklart åkte jag och köpte en bukett  blommor och åkte till lägenheten där han bor med fem andra kompisar. Där satt vi och drack te och pratade en bra stund.  Jag kan inte så mkt om invandringsprocessen men uppehållstillståndet är treårigt och jag vet också att det kan förlängas om skyddsbehov fortfarande finns. Han har väntat i två och ett halvt år på det här beskedet. Grattis Hassan!

(Och jag har naturligtvis Hassans tillstånd att berätta här!)

*

*

***