I SAGANS VÄRLD

***

I går efter åskregnet var världen - åtminstone den viktigaste delen av den - Korsheden, Saxe och Vibberbo, förtrollad. Häromdagen skrev jag om jordandar och vattenväsen. Nu kunde den (världen) varit befolkad av huldror, vättar och skogstroll. Och så näcken i forsen förstås. För 150 år sen, på min farfars fars tid, var dom en realitet för dom flesta. Hur kan nå´n kritisera dom för det? I torp eller kojor, utan rinnande vatten, badrum och el, utan radio TV eller telefon, kanske miltals från närmaste granne utan andra vägar än dom smala stigarna genom skogar och över myrar och kärr. I går kväll var  det lätt att föreställa sig hur det var.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

Dom första sju bilderna är tagna här hemma på tomten i Korsheden, resten tagna utefter vägen Korsheden - Larsbo - Vibberbo - Korsheden

***

EN FÖRTROLLAD AFTON

***

Klockan var väl runt 3 på eftermiddagen och jag pustade i den kvava värmen, drygt 26 C. Då fick jag syn på molnet. En kvart senare öste regnet ner, blixtarna korsade himlen och temperaturen hade  sjunkit 12 grader. Många år sen jag upplevt ett så intensivt regn- och åskväder. Efter någon timme var väl det värsta förbi och naturen dröp av fukt och regn. Dimman kom och blev tätare framåt kvällen, otroligt vackert överallt. Såklart blev det ett par timmar med kameran. Uttrycket är slitet, men ljuset var magiskt

*

*

***

I SKYMNINGEN......

***

.....lyser gullpudran lite extra. Förutom sitt vackra namn undrar jag om den inte har kontakt med jordandar och vattenväsen, den håller sig nära till bäckar och källor och jag har aldrig sett så mycket som just nu. Inte för inte har den använts för att bota mjältsjukdomar (det latinska namnet, chrysosplenium, är i andra delen härledd från grekiskans  splen = mjälte), mjältsjuka är ju det gamla ordet för melankoli och depression. I skymningen liksom glimmar marken intill diket vid tomtgränsen, och jag kände  mig både trygg och lugn där jag följde dikeskanten i den tilltagande skymningen

*

*

***

VÄSTERBYHYTTA - LANDSKAP

***

 I strålande sommarväder gick jag den vanliga promenaden runt fälten ute vid Västerbyhytta idag på Kristi Himmelsfärdsdag. Sommartemperaturer med nästan 25 C på eftermiddagen, typ 22 när jag gick. Ändå märks det på landskapet att det är senvår och inte sommar, inga egentliga sommarblommor än, vitsipporna och kabbelekan dominerar. Här kommer några bilder 

*

Från Söderbärke ut mot Västerbyhytta är det en liten grusväg, dagen till ära saltad för att binda dammet. Noterar att det var länge sen jag körde sommarsaltad väg. Kabbeleka fyller dikena, här tittar jag tillbaka mot S.

*

Ännu mer kabbeleka när jag tittar mot Västerbyhytta

*

Fälten är nu gröna och björkarna står fint med sin fortfarande ljusa grönska

*

En av mina klassiska vyer utöver landskapet. Grönt men ännu utan sommarblommorna

*

Snart närmar sig stigen sjön, S Barken

*

Stigen följer nu sjön

*

Fälten är svagt kuperade och små träddungar, mest björk, gör landskapet mindre enformigt

*

Ganska nyutslagna fortfarande, en vecka sen

*

Också ute på fälten växer kabbelekan ymnigt utefter dikeskanterna

*

Så passerar jag det gamla uthuset, färdigt att vika ner sig ser som det ut att vara

*

Så landsvägen tillbaka och jag passerar den vackra lagården med sin vitkalkade vägg

*

Och när jag passerar den här dungen är jag nästan tillbaka, knappt en timme tog det i "foto"takt

*

***

GROWTH

***

Att få följa hur barnbarnen växer och mognar är fascinerande. När dom egna barnen var små var jag så mitt uppe i allting - småbarn, aktiviteter, ekonomi, jobb - så jag kände aldrig att jag kunde ha distans, betrakta vad som skedde mitt framför näsan på mig. Säkert handlar det också en smula om egen mognad, eller avsaknad av.  Nu däremot är jag alldeles fascinerad av vad som sker, dag för dag, månad för månad och år för år.  Alldeles särskilt kan jag känna det när jag ser, eller tror mig se, de första glimtarna av den vuxna personen. Ett ansiktsuttryck, en medvetenhet som jag inte tidigare sett. Vilma fyllde tio när hon var hemma senast.

*

Vilma 10

*

***