STORSKRAKE

***

Ursäkta, men en hel skrälldus med skrakbilder. Jag gick ner till Spången och där var dom, som så ofta så här års.  Inte var dom särskilt rädda av sig heller, dom flyttade sig lite undan först när jag kom men sen kom dom tillbaka. Periodvis var det två föräldrar och om det var ett par eller olika familjegrupper vet jag inte men stundtals uppfattade jag att det var lite tjafsigt och en smula uppvisning från den ena adulta. Roligast att se är ju hur ungarna tar efter mamman och hela tiden ligger med huvudet och näbben under ytan och letar, eller låtsas leta efter mat. Så fort dom simmade ut på öppet vatten var det så många som möjligt på mammans rygg och resten tätt efter men så fort dom kom in i strandvegetationen spridde ungarna omedelbart ut sig och letade efter mat, där inne är det ju grunt och bra och passar ungarna perfekt. Här kommer blandade bilder med lite olika ljus och olika situationer.  Naturligtvis hade jag kunnat rensa hårdare, där finns rätt många likartade med jag ser en del detaljer när jag tittat några gånger. Rensat har jag fö ändå, det blev väl typ drygt 400 bilder under timmen jag var där......

 Bilderna tog jag i tisdags, jag var uppe i Korsheden söndag till torsdag.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

FÅGLARNA VID SPÅNGEN - MEN VILKA?

***

Måndag kväll blev en klar och vacker kväll efter gråvädret tidigare under dagen. Jag tillbringade en timme därnere och njöt av tystnaden och fågellivet. Det var gott om svalor som jagade över våtmarken, både hussvalor och ladusvalor. Dom lyckas jag sällan sätta skärpan på individuellt, jag väljer i stället en del av våtmarken och fokuserar på den, det duger för mig. En storskrake med ungar kom förbi och ett par tärnor satte sig på räcket en stund men mest blev det bilder på svalorna som jagade där borta. Men så kom en rovfågel, längst bort mot skogskanten och liksom patrullerade av våtmarksremsan alldeles framför skogskanten. Inte särskilt stor, klart mindre än fiskgjuse och ormvråk och dom andra vanliga jag brukar se i trakten. Dom känner jag lätt igen men inte denna. Fick lite känsla av falk men kärrhök är väl troligare, jag vet inte, berätta gärna vad det är!

För den som inte vet, Spången är den lilla träbron där Saxevägen går över sundet mellan Saxesjön och Barken 

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

VÅRTECKEN

***

Det finns många sätt att se hur våren är på väg. Flyttfåglarna kommer, den ena efter den andra, vårblommorna likaså. Dom första fjärilarna är här, bin och humlor vaknar till till. Också när man ser ut över landskapet i stort märks det. Här går jag på Saxevägen och tittar bort mot Korsheden. Framför granskogen finns ett ungbjörksbälte, där skiftar kronorna mer i rödbrunt än tidigare. Knopparna och årskotten får färg när träden vaknar till liv igen. Tre bilder från idag sammansatta till en panoramabild

*

*

*

***

MÖRKERTID

***

"Det är svårt att föreställa sig hur mörkt det faktiskt var förr. Fram tills 1900-talet har man på våra breddgrader levt till största delen i mörker under vinterhalvåret. Det räcker med att titta ut  genom fönstret just nu när det känns som dagsljuset  knappt hinner gå från gryning till skymning. Tänk att då sitta i ett torp i början av 1800-talet där den enda ljuskällan  var glödbädden i den öppna spisen. Under stora delar av vinterhalvåret  befann man sig nästan i totalt mörker. När mörkret kom satt man ofta uppkrupen  i stugans stora rum. Man var van vid mörkret och många hade utvecklat en förmåga att genom känsel lappa kläder, tälja eller laga redskap. I den mörka stugan kunde man sitta tillsammans , arbeta och berätta historier. Man kan lätt föreställa sig att det inte var så väldigt roligt att sent på kvällen behöva lämna stugan för att besöka dasset på andra sidan gården efter historier om gastar, troll och tomtar." (Niklas Norlin & Ida Rådegård, Etnologer, Fokus Finspång nr 20, 2020)

*

Jag har många gånger tänkt i liknande banor. Inget badrum, inte rinnande vatten överhuvudtaget, ingen centralvärme, inget sjukhus i vår mening, inget.....Listan kan göras hur lång som helst. Dagens alla moderna utrustningar ska vi bara inte tala om. Före år 1900.  Det är 120 år sen. Morfar föddes 1872. Alltså två, eller tre, generationer tillbaka. Det är överblickbart. 

*

Jag tror det är ytterst få som vill byta ut dagens standard mot standarden som vanligt folk hade före år 1900. Ändå är diskussionerna här och i media av olika slag fulla av  förakt för vad människan står för, ovettsorden haglar på sina ställen och maktbegär och lurendrejeri sägs vara huvuddrivkrafter till där vi nu är med klimatproblem och miljöproblem av storlek. Samtidigt som dom flesta  av oss gärna vill ha lite högre lön, eller bättre pensioner, eller bättre sjukvård åtminstone. Själv tror jag det är  lusten att resa sig upp ur dåliga livsvillkor som varit den stora drivkraften. Och som fortfarande är den stora drivkraften  i fattigare delar av världen.  Därmed inte sagt att det inte finns maktbegär och lurendrejeri också. Och status- och standardhöjningsjakten har gått för långt, det instämmer jag också i.

*

Jag försöker inte bagatellisera klimat- och miljöproblemen, jag försöker ge lite tidsperspektiv på vad som faktiskt hänt på de senaste 120 åren. Det är mycket som hänt.  Och människan är inte  ond, precis som alla andra arter försöker hon utvidga sina revir så långt hon kan. Nu verkar hon varit så "framgångsrik" i just detta att hon måste börja begränsa sig själv. Det tror jag ingen annan art har gjort, såvitt jag förstår är vi unika där. Just nu sker ganska mycket inom både energiförsörjning och koldioxidutsläpp, inom matvanor och resande, inom jordbruk och havsbruk. Om det räcker och går fort nog, vet inte jag. Men vi försöker göra något . Och jag är övertygad om att fortsatt teknisk utveckling är en förutsättning. Att i verkligheten försöka backa tror jag inte alls på. Och såklart tror jag mer på att hitta lösningar än att stormskälla på andra.

*

Bilden är tagen utmed Saxevägen (Nohrstedtsvägen). Kanske borde jag ha klonat bort den ensamma glödlampan, den fanns inte heller för 120 år sen

*

***

SPÅNGEN

***

Jag fick ju lite dåligt samvete där för den där mörka tråkiga bilden jag la in för några timmar sen. Grisgårdar må ju ha sin egen stil men här hade jag ju gjort det mesta mörkt avskalat och nerstängt. Här kommer en solskensbild från Spången i fredags, den första tunna isen hade just börjat lägga sig. Lite vind var det så en smula vågor gav liv åt bilden. Perfekta promenadförhållanen. Ha det sågat och fortsätt hålla avstånd!

*

*

***