RESTEN SPAR JAG TILLS I MORGON

***

*

*

***

MAJ MÅNAD

***

Inte mycket som slår Sverige i maj månad. Och definitivt ingenting som slår Dalarna....Här sluttningarna ner mot Barken, tagna på utängsvägen som går ut mittemot Nina. Eftermiddagsljuset ger motljus i den nyutslagna björkslyn, står fint mot dom mörkare granarna. Det är tio år i morgon sen bilden togs.

*

Bilden passar utmärkt av ett annat skäl, Söderbärkesidan (Söderbärke i mitt hjärta) på FB har passerat 3000 medlemmar, jätteskoj. Socknen (som hör till Smedjebackens kommun) har drygt 2500 invånare, så vi har fler medlemmar än invånare. Sidan startades april 2017 så vi har också nyss fyllt 6 år, också värt att fira. Jag ser fram mot massor av mysiga bilder och trevliga berättelser i sommar!

*

*

***

KALHYGGEN

***

Korsheden omges snart bara av kalhyggen. Oavsett vilken väg man kommer på är det kalhugget. Vi har varit där sedan 1965 och avverkning har bara skett i mindre skala och vid enstaka tillfällen. Nu har skogarna närmast kontinuerligt avverkats under åtminstone fem år. Jag tänker med saknad på Erik Åman. Han var rädd om sin skog och tog bara ner träd han valde ut.

*

Vi är ändå inte särskilt berörda. För oss handlar det mest om stigar som försvinner och att kalhyggen ersätter dom vackra skogsfälten. Jag tänker på Sten som snart inte hittar orörda skogar stora nog för tjäderspel och allt annat fågelliv norr om Dalälven. För egen del tror jag miljöproblemen och minskningen av biotoper och arter är mkt mer tidskritisk än klimatproblemen.

*

Mellan "centrala" Korheden och Saxe

*

Från vägen mot Tullkvarn mellan Korsheden och Larsbo

*

***

DEN HÄR GÅNGEN

***

Efter fem helt fantastiska dagar bär det hemåt igen i morgon. Sol från klarblå himmel från morgon till kväll, tala om timing. I kväll hann nymånen komma upp innan molnbanken drog för. I morgon mulet, perfekt resväder.

*

Jag har inte gjort något nyttigt alls. Fotat lite, plockat med bilderna på kvällarna, läst och suttit på bron vid spången. Degat kan man nog säga, fast jag föredrar att kalla det komma ikapp med mig själv, hinna tänka tom. Fint.

*

Dom senaste åren har skogsavverkningen runt Korsheden varit intensiv, snart känns det som att åka till en ö, inte en by i kanten mellan skogen och fälten. Ändå bestämde jag mig för att åka ut i några av kalhyggena idag. Det måste ju finnas något att fota där också tänkte jag. Och det fanns det ju.

*  

*

***

INGA FÅGLAR IDAG

***

Nog för att jag var ner till Spången också idag men det var väl stilla, jag gav upp efter en timme. I stället åkte jag sakta den lilla vägen till Hemshyttan. Straxt innan jag var framme stod ett par älgar alldeles nära vägen. Jag slog av motorn och rullade sista biten, dom stod lugnt kvar. Med 100-400:an på kameran kom jag nära, roligt. En ko med halvvuxen kalv, 2-årskalv kanske? Dom höll sig fortfarande tätt ihop för det mesta. När jag kommer så nära är starkaste känslan "vad kloka dom ser ut". Dom vet allt det dom behöver utan nätet, visst är det konstigt? Nej, förresten, inte konstigt men märkligt. Man gör bara som mamma gör och eftersom dom förnuftiga klarar sig bäst har man efter någon miljon år nått som funkar väldigt bra. Jag undrar....? Nej, bäst att inte undra för mycket. 

*

*

***