FAVORITEN

***

Vi har en ganska "lätt" inredning hemma, långt från alla hemma-hos reportage. Men visst finns det en favoritfåtölj, en gammal Dux, övertagen från I:s föräldrar. Den står där i vardagsrummets ljusaste hörna där läsljuset för det mesta är gott. Jag tror vi fick den -86, och vi klädde inte om den förrän 2009. Det bästa med den är att den är bekväm att sitta i, och man sjunker inte ner i den som man gör i många fåtöljer. Därför är den också fortfarande hyfsat lätt att komma upp ur. Tro den köptes på 60-talet, kvalitet är nog inte så dumt ändå. I morgon ska jag fö in till Norrköping för att med laser ta bort en del reststarr i höger öga, hoppas det funkar bra.

*

*

***

TRAPPHUSET - INDUSTRILANDSKAPET

***

Industrilandskapet i Norrköping är en outtömlig källa för oss fotografer. Och det måste inte alltid vara exteriörer. Det finns massor av fina detaljer inne i husen. Jag har ju ingen som helst riktig kunskap om vad som verkligen är unikt eller arkitektoniskt bevaransvärt, jag går bara på vad jag tycker om och får en intuitiv känsla för. Det här är samma trapphus som i bloggen med en ortoceratitbild för några veckor sen. Och det trapphuset bjuder på mycket mer.

*

Det rutiga golver är en höjdare

*

Trappan i nedsliten kalksten en fröjd att se

*

Och det gäller också taket

*

För mig utstrålar trapphuset trygghet, stabilitet, funktionalitet, tålighet och skönhet.

Ur alla synpunkter sustainable development!

***

DÄR TIDEN STÅR STILL

***

*

*

***

OCKUPERAT

***

Som tur är finns det ockupationer av olika slag "Riktiga" ockupationer vill vi inte ens tänka på. Så finns det husockupationer - kårhusockupationer tex. Kan det ha varit -68? Men så finns det ett tredje slags ockupationer - rumsockupationer Dom kan vara riktigt trevliga.Här är det morfars rum som ockuperats. Jag skulle säga att dom här ockupationerna inte bara är trevliga, det är dom bästa ockupationer som finns! Så här ser det ut IRL, ostädat och för stunden obäddat!

*

*

*

*

Suss gott!

***

ALFRED NOBEL OCH BOFORS HOTELL

***

I torsdags när vi hälsade på min storasyster Sigbrit i Karlskoga bestämde vi oss att äta lunch på Bofors Hotell.  Ett fantastiskt fint hotell som från början av 80-talet är öppet också för andra gäster än Bofors. Den vackra byggnaden i klassisk italiensk villastil invigdes 1930 och var under de första 50 åren endast avsett för Bofors och dess gäster. Jag har ju under andra halvan av mitt yrkesliv till stor del arbetat inom Celsius-och Saab-koncernerna så jag har haft en hel del kontakter med Bofors och alltså haft förmånen att då och då besöka hotellet. Det håller fortfarande synnerligen hög standard, både på mat och boende. Nu bestämde vi oss att äta lunch där, vi visste ju att dagen skulle bli både lång och känslomässigt påfrestande. Vi valde affärslunch som serveras en trappa upp där också salongerna ligger och den smakade helt superbt - som vanligt. Och att  nån gång då och då kosta på en lunch SOM inkl förrätt, huvudrätt, lättöl och kaffe kostar 225 kronor känns inte som någon oöverstiglig lyx.

*

Klassisk fasad i italiensk villastil. Och I har också en blå jacka!

*

Salongerna är stora och rymliga och atmosfären är lågmäld och avspänd

*

Lyxiga? Javisst är dom det, salongerna, men alltså byggda och inredda 1930. Självklart har mycket  restaurerats men på ett försiktigt och pietetsfullt sätt

*

Invid ena trappan upp till andra våningen hittar vi en byst av Alfred Nobel

*

Alfred Nobel föddes 1833 och blev kemist och så småningom en synnerligen duktig affärsman. Dom riktigt stora pengarna tjänade han på dynamiten som var hans uppfinning och den förmögenhet han åstadkom är fortfarande grunden till Nobelpriset. Han var inte bara affärsman och uppfinnare, han hade en stark tro på människan och hennes utveckling och det var alltså Alfred Nobel själv som instiftade Nobelpriset i sitt testamente . Inte så underligt att inte bara hans byst finns där vid trappan utan i vestibulen också hans porträtt

Porträtt av Alfred Nobel

*

*

***