FÅGLARNA I SKÄRBLACKA

***

Mina fågelexkursioner är inte så dedicerade som många andras. I det här fallet hade jag skjutsat I till fotvård i Skärblacka,  typ 17 km från Finspång.  Det besöket tar 45 minuter, alldeles lagom för att ta några bilder under tiden. I går åkte jag ner till den lilla småbåtshamnen. Motala Ström från Boren och Roxen rinner precis där ut i Glan, just nu ca 1 meter över normalt vattenstånd. Ovanligt lite fåglar i rörelse så det blev några bilder på strandvegetationen tvärs över. Vid närmare betraktande var det mer fåglar där än på min sida. Alla bilderna på full brännvidd, 560. 

*

Dom första jag fick syn på var kajorna

*

Dom samsades med större kråkfåglar, kråkorna

*

När jag kollade mer noggrant fanns där ett par hägrar också, liksom en fiskmås

*

En och annan gräsand flög också förbi

*

***

TIDEN OCH RUMMET

***

*

*

***

ÅRETS KONST I PÅSK - SÖDERBÄRKE

***

Så blev det av ändå, det gladde mig verkligen. Barnen med delar av resp familj höll ställningarna på hemmaplan i Finspång så jag kunde åka upp redan på skärtorsdagen. Det passade perfekt, "hängningen" var spikad till samma kväll kl 18. Hängningen inom citationstecken eftersom det i Söderbärke är "ställningen". Vi får inte spika i eller klistra på rummets vackra väggar. I stället finns gott om notställ eftersom körerna utnyttjar församlingshemmet för repetitioner och sjunger i kyrkan intill. Perfekta att ställa upp i lagom höjd och vinkla något, som gjort för bilder. Två dagar, påskafton och påskdagen,  12-16. Själv rullade jag hem i går förmiddag i strålande väder.

*

Här är det utställarna Monika Träff (målningar) och Nina Erkenius (foto) som diskuterar upplägget på fredag kväll.

*

Besökarna börjar dyka upp

*

Nästan roligast var att Kerstin Hult kom dit. Född 1922 och drygt 100 år. Vi satt och pratade en stund och det visade sig att hon väl kom ihåg mina föräldrar. Pappa var ju skolinspektör och Söderbärke hörde till hans distrikt, där var han då och då. Man får dock komma ihåg att han gick i pension 1967, så det var alltså minst 56 år sen han var där. Inget fel på minnet alltså! Jag kollade om jag fick ta en bild och sätta in i bloggen, som ju också dyker upp i FB:s Söderbärkesida, det gick för sig.  *

Så några av mina bilder, den första härunder också såld

Björkarna en bit bortanför Sörbo såg.

*

Rishögen från vägen mellan Jörken och Larsbo

*

Vintervy från bron mot Norra Barken

*

Naturligtvis måste jag påpeka att alla bilderna gör sig bättre på papper, Hanemuhle Photo Rag :-) Och som vanligt, det bästa på allt är snacket  med besökarna och dom andra utställarna runt bilderna, även om vi fick några bilder sålda. Tack för trevliga dagar Lennart, Monika, Nina, Marianne och Johan!

***

HI THERE!

***

Ni vet väl, våren är här! Även om det blir mulet i morgon. Inga kalla nätter och 10-15 C på dagarna.

*

*

***

FRAMTIDEN OCH AI

***

Det skrivs mkt nu om AI och riskerna med fri utveckling av AI. Dom finns säkert. Eller kanske inte helt säkert, där finns fortfarande olika åsikter tillåtna. Jag känner mig inte särskilt rädd för just det. Min reflektion handlar mer om att det är inne att tvivla på människan. Är det inte vår AI-utveckling som är hotet är det koldioxidutsläppen. Världen står i brand säger Guterres, mer förlitande sig på arbetsgrupp 1 än på arbetsgrupp 2 inom ICCP, trots hittills ständigt ökande skördar och sjunkande olyckstal. Sen får vi såklart inte förglömma kärnvapnen som vi producerat, dom är numera rätt spridda, dessutom i ansenliga kvantiteter. Jag känner påtaglig olust för Nordkoreas ökande arsenal .

*

På något märkligt sätt påminner mig vår rädsla inför oss själva och våra utvecklingssteg om människans gamla otro på sig själv. Inte evig, men ca 2000 år gamla otro. Under de senaste 2 000 åren har religionerna konstant fördömt den vanliga människans beteende. Jag fattig syndare.....Före dom tre abrahamitiska religionernas entre´ var det både  tillåtet och inne att tro på människan själv. Tron på den egna individen och den egna gruppen drev utvecklingen framåt, från tidernas begynnelse, dvs från utvecklingen av de tidiga hominiderna till vad vi är idag. Dom tidiga religionerna, hinduismen, buddhismen och den persiska zoroastrismen var inte alls så dömande. Det är klart att det finns risker, hela tiden. Ett nytt meteoritnedslag som det för 65 mill år sen, en supernova som flammar upp lite för nära oss, en fågelinfluensavariant som blir luftburen och med dödlig utgång, ett biologiskt stridsmedelslab som tappar kontrollen.....Själv tror jag fattigdomshotet är det största. En ekonomi som tappar stabilitet, ekonomiska krascher och osämja om tex hur klimatet ska hanteras, leder inte osannolikt till krig och kärnvapen. Fortfarande idag svälter 800 miljoner människor trots att den andelen gått ned  snabbare än någonsin tidigare. Det behövs inte särskilt stora störningar i världsekonomin för att dom siffrorna i stället kommer stiga igen.  

*

Om jag inte ser uppkommer humlen att växa över huset, kanske hela Korsheden och sen vidare ut i världen.....

*

***