VAR ÄR MIN KEFIR?

***

Det är svårt att skilja på det ena och det andra. Min älsklingsfil, Kefiren, har snabbt försvunnit från hyllorna. Arla räknar inte med att vi kan skilja på ryssar/Ryssland och Putin utan har dragit in den, i alla fall tills man hunnit få fram en ny förpackning. Tyckte annars den var trevlig som den var.

Otlys iKaffe finns dock kvar, tur är det. Jag älskar den (det?) också och har praktiskt taget slutat köpa mjölk. Vi dricker den ren som mjölk och har den både i kaffet och teet. Förutom smaken är den stora fördelen hållbarheten. Lång hållbarhet utan kylskåp, väldigt praktiskt.

*

*

***

ON THE OTHER SIDE (1)

***

Allting som har en framsida har också en baksida. Framsidan är den vi normalt ser. Den är gjord för att ses, skapad för att ge intryck, påverka. Det är aldrig, eller i alla fall sällan, baksidan. Oftast går vi (= läs jag) bara förbi, utan att se vare sig det ena eller det andra. Eftersom baksidan inte är gjord för att ge något speciellt intryck tänker jag att jag är mindre styrd i bilder jag tar av baksidor. Mer jag på sätt och vis alltså. Projekt och projekt, men det vore roligt att som omväxling göra en serie baksidor. Inte på en gång förstås, jag kommer som vanligt inte hålla mig till en sak utan fota och blogga om allt möjligt. Men då och då en baksidesbild. Det finns en tanke. Jag har svårt att frigöra mig från det uppenbart vackra. Baksidor är oftast inte uppenbart vackra men det kanske finns något annat? Dom bilderna kommer alla ha rubriken On The Other Side. I övrigt sätter jag inga villkor.

*

Baksidan av Circle K- macken i Finspång. Pölen efter den smälta snön fick ge karaktär i bilden.

*

***

GATUFOTO STORSTAN

***

Ofrånkomligt, gatulivet i storstan är ju intressantare än Finspångs. Kanske har jag förutfattade meningar, men det spelar liksom ingen roll om jag är i Finspång, Ludvika eller Fagersta, det känns lika oinspirerande vad det gäller gatufoto. Norrköping är ett gränsfall, där blir jag inspirerad ibland. Kanske är det bara bortförklaringar, vore jag tillräckligt bildsäker skulle det säkert gå att ta gatufoto här också, om än med en annan touch. Att gatufoto hör hemma i storstäder - Stockholm, London, Paris, New York och Tokyo - är dock uppenbart, och det slår mig medan jag skriver att det vanligtvis är från moderna, västliga storstäder. Jag har rätt mkt bilder från ett antal indiska städer - Kolkata, New Delhi, Pune -  men på något sätt blir dom bilderna automatiskt mer dokumentära. Klassiskt gatufoto är för mig kopplat till den moderna, västliga levnadsstilen även om samhällets mindre väl lottade ofta får utgöra kontrast. Fö har jag svårt att foga mig i den svartvita standarden just för gatufoto. Jag vet att det inte är något krav men ändå det vanligaste. 

*

*

***

SETT PÅ ETT FIK - VIKSÄNG 135an

***

Det blev också några bilder med 99:an och 135:an. Helt annan karaktär på dom bilderna såklart. 135 och bländare 2 ger kort och fint skärpedjup, bakgrunden försvinner. Sista - svartvita - bilden är inte 135:an dock, det är en svartvitt och starkt croppad bild från förra serien som jag tyckte passade bättre här. Ni ser säkert vilken bild det är. Skärpan håller bra trots croppningen.  Ser att jag borde färgkorrigerat första och fjärde bilden bättre men ok i bloggen.

*

*

*

*

*

*

***

SETT PÅ ETT FIK - VIKSÄNG VIDVINKEL

***

Tack för en suverän eftermiddag! Solsken både ute och inne, rörigt och mysigt. Många trådar samtidigt. Underbart. Bilderna handlar mer om stämningen än estetiken. Alla  bilder Sony A7RIII  med Sony 24/1,4

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***