LILLÄNGSVIKEN, JÖRKEN

***

Då och då åker jag upp till Jörken och Lillängsviken, alldeles ovanför dammuckan för Larsboån. Jag gillar den här platsen. Viken är smal och fylld med Jörkens nästan svarta vatten. Här hade vi en eka en gång i tiden och Stefan och jag tyckte Jörken var en spännande sjö. Inte så stor som Barken men mycket större än Larsbosjön där vi brukade fiska. På ekan satte vi en liten 4 hkr motor och med den tuffade vi runt i sjön. Spännande därför att sjön ligger mitt i storskogen, inte ett hus utefter stränderna - jo, en gammal sommarstuga på en liten ö. Däremot många vikar och öar att utforska och en och annan perfekt badklippa. Här hörde vi också våra första storlommar ropa i morgondimman och ibland såg vi dom också.

*

Stranden i den innersta delen av viken, liksom ängen där (LIllängen antar jag?), är täck av gammal slaggsten. Jag antar att Larsbro Bruk tippade sin överblivna slaggsten här. Många gånger har jag gått här med barnbarnen för att leta "fina stenar", såna där blågröna som blänker ni vet. Det ligger säkert någon påse med slaggsten i ladan fortfarande.....

*

***

SEX BILDER FRÅN BARKEN

***

Gårdagskvällen blev en fin augustikväll, och jag hade satt mig längst ute på Kyrkudden. Häromkvällen fanns det lom där, kanske också den här gången? Visst blev det ett par bilder på lom, men också annat. Jag har svårt att tänka mig en vackrare kyrkplats. Sägnen säger att därute på udden fanns en gång, för sådär en tusen år sen, en domarring.  Kanske inte bekräftat, men ganska sannolikt. Naturen var viktig för våra förfäder och de valde med omsorg dom platser där viktiga saker skulle avhandlas.  Kyrkudden var några hundra år senare också en etapp på pilgrimsleden från mellansverige upp till domen i Trondeim.

*

Det finns en hel del båtliv på sjön. Inte så konstigt, Barken är en av de större sjöarna här i trakten, dessutom kan man ta sig vidare både till Mälaren och Östersjön

*

Och ser man på, en bit ut fanns dom där, lommen med unge

*

Närmare kom dom inte denna gång

*

Rätt var det var var lommarna bara försvunna, kanske fanns det skäl för det?

*

Fast utsikten mot norr är alltid vacker från udden och duger också utan lom

*

Såg att det drog ihop sig till vackra kvällsmoln, så jag stannade lite längre än tänkt och bytte till vidvinkeln. Detta är två bilder ihoplagda

*

***

SVENSKAST AV ALLT - FIKAT

***

Så känner jag - fikastunden är kanske det mest svenska vi har. Dessutom verkar den oomstridd, ingen polarisering, alla är överens om fikats betydelse, åtminstone så långt jag kan märka. Här var vi hos Tillmans i Grangärde och åt lunch i måndags. Köttbullsmacka med rödbetssallad för mig, räkmacka för I, traditionell könsuppdelning alltså......Vi gör våra utflykter. Vi fortsätter fö också att bada, även om det nu sjunkit till 18 C. Alla aktiviteter är bra. 

*

*

***

DÄRINNE I GRÄSET

***

Därinne i gräset är perspektivet annorlunda kan jag tro. Jag upphör aldrig att förvånas över rikedomen, skönheten, anpassningsförmågan, livskraften i allt som finns omkring mig. Tala om under........Vaddå livets mening? Vem behöver en förklaring till att få vara här?

*

*

***

VÅTMARK - GRÅHÄGER

***

En timme på Spången då och då är bra avkoppling när jag inte vill bara borta för länge. Alltid händer det något därute på våtmarken. Om inte annat njuter jag av landskapet. Där finns också ett par träbänkar, perfekt för min rygg som inte tål många minuters stillastående. Bilderna är från tre olika tillfällen, alltså olika ljus.

*

Kvällsljus med vidvinkeln

*

Gråhäger en bra bit ut (ocroppat med 560 mm)

*

En annan gråhäger på ungefär samma plats, croppad

*

Annat tillfälle och annan gråhäger än den närmast  föregående

*

Två gråhägrar, samma som i bilderna 2 och 3. Kan tänka mig att den till vänster är en unghäger, inget svart i teckningen, medan den till höger är adult, men det är bara min gissning. Tar gärna synpunkter på det, vill gärna lära mig.

*

***