TE DEUM

***

Uppsala domkyrka, interiör

*

*

**

FÄRDVÄGAR - EKÖN

***

Varje gång jag går den gamla vägen på Ekön tänker jag på dom som gått här före. Svärdet som hittades (här) verkar vara från 1300-talet. Säkert fanns en upptrampad gång- och ridväg många hundra år tidigare, människor har alltid haft förstånd att välja både det vackra och det säkra. Ekön är vacker, det var den säkert för 1 000 år eller så sen också. Och med vatten på alla sidor blev man inte lika lätt överraskad. Vägen slingrar sig mellan stenhällarna som går i dagen på ett sätt som ingen modern väg gör, där spränger man sig rakt fram bara. Väg och väg förresten, det här är mer två hjulspår med gräs emellan. Jag inbillar mig att den i stort sett ser ut som den gjort de senaste 3-400 åren. Men som sagt, här tror jag man gått och ridit i 1 000 år eller så.  Gjort paus under ekarna, tittat på den blommande vårlöken och vitsipporna för att sen skynda sig vidare till mager spis och enkel boning.

*

Under 1600-talet residerade här det kända paret Mattias Kagg med hustrun Märta Ulf och på karta från 1762  fanns förutom säteribyggnaden med fyra flyglar och ladugård magasinsbyggnad och tjänstefolksbyggnader (Finspång - Den svenska industrins vagga - Kulturmiljöprogram 2015.06.17). Nog har det funnits mer liv och rörelse på Ekön än idag så den gamla vägen är nog flitigt använd. Jag visar bilder från Ekön då och då, det är ungefär som blåsipporna som måste fotas varje år. Dom här två bilderna tog jag i tisdags kväll när solen stod lågt.

*

*

*

***

VARDAGSGLÄDJE

***

Yngsta dottern Annika kommer numera hem ganska ofta, - varannan eller var tredje vecka ungefär - och hälsar på. Över en natt eller två. Väldigt uppskattat, I lyser upp, hon får någon att småprata med sådär om ditt och datt som jag inte är så bra på. Den här gången skulle hennes äldsta Vilma varit med, barnbarnen har vi inte sett på över ett år, men nu hade det dykt upp något roligare - hon fyllde 13 häromdagen så det är enkelt att förstå. Vi gör inget särskilt, vi promenerar, dricker kaffe och äter mat tillsammans och sitter och pratar förstås.Vardagsglädje och kvalitetstid är bra begrepp.   

*

Nånstans ute vid Risinge såklart

*

Annika hade med sig en jättegod sockerkaka med riktig kardemumma och kanel i mellanskiktet, mums!

*

I ska straxt smaka

*

Och som sagt, sen sitter vi där och pratar om ditten och datten. Kanske blir det ett glas vin innan vi kör igång med matlagningen.....

*

***

EKÖN - SVARTVITT

***

Hakar på fg blogg genom en svv naturbild från i tisdags kväll

*

*

***

FEININGER OCH JAG - SVARTVITT KONTRA FÄRG

***

Häromdagen hade Bengt H en intressant blogg där han framförde synpunkten att digitalfoto bildmässigt är svårare än analogfoto. Förstod jag rätt därför man får med allting, alla  detaljer, alla oväsentligheter som oftast inte är fallet vid analogt foto. Digitalfoto är helt enkelt alltför realistiskt, det visar allt som faktiskt finns, oavsett om det tillför något till bilden ur fotografens synvinkel. Den tanken fick mig omedelbart att tänka på Feininger igen. I sin bok Framgångrik färgfotografering (Bonniers Sthlm 1957, orginal Prentice-Hall New York 1954) . I första kapitlet Färg kontra svartvitt trycker Feininger mycket på att skillnaden inte bara är teknisk, där finns en psykologisk skillnad, "Svartvittfotot är huvudsakligen ett abstrakt medium, färgfotot i första hand ett realistiskt". Det tycker jag är uppenbart, naturen är inte svartvit för oss som har färgseende. Själv tycker jag det är en avgörande skillnad. När vi väljer svartvitt har vi redan bestämt oss för att inte avbilda utan skapa något eget. Jag tror att detta också innebär att vi i den svartvita tekniken automatiskt får in ett slags generaliserande, vi avbildar ju inte på ett realistiskt sätt en specifik verklighet, vi använder den som modell till vår bild. Det har konsekvenser också när jag väljer färg. I en färgbild blir det definitivt svårare att frigöra sig från verkligheten även om ambitionen att generalisera, att höja sig "ovanför" verkligheten och visa något mer än den realistiska avbildningen finns. Närvaron av färg påverkar också betraktare till att bedöma bilderna ur realistisk synpunkt, oavsett vad fotografens syfte med bilden är. Därtill kommer, enl Feininger, ökade tekniska svårigheter. "Vidare är fotografen i svartvitt begränsad till två dimensioner -  perspektiv och kontrast - medan han i färg arbetar med tre - perspektiv, kontrast och färg". 

Innan jag avslutar, ett hopp tillbaka till en av Bengts synpunkter, digitalt är mer realistiskt än det analoga, det tar med allt som finns i verkligheten. Det gör det, men samtidigt är det ju så att det mänskliga ögat påverkas av vår hjärna. Ögat ser inte allt i synfältet på samma sätt, intresset för vårt motiv påverkat också vårt seende. Det som är långt ut åt sidorna i synfältet blir mindre skarpt i vår hjärna, tom så att det som vi tycker är mindre intressant blir mindre skarpt i vår hjärna. Därvidlag liknar det analoga  foto mer vår verklighetsuppfattning i hjärnan, alltså mer realistiskt...... 

*

Scillans litenhet och diffusa sprödhet kanske syns bättre utan färgbilden dominerande blått?

*

***