FLOCKEN

***

Dom håller sig tätt ihop inom flocken. Där finns tryggheten. Säkert också gemenskapen. Kalvarna ligger därinne, omgivna av dom andra djuren. Det är några hundra år sen det fanns gott om varg, och hur länge korna varit domesticerade vet jag inte, ett tusental år kanske, eller två? Ändå är jag alldeles säker på att om det dök uppe grupp vargar skulle de vuxna djuren ställa sig i ring runt kalvarna. Det tar tid innan nedärvda egenskaper och erfarenheter ändras. Undrar hur det är med oss människor, vi är väl alltigenom moderna, utan alla vidskepligheter eller gammalt skräp inombords. Så skönt att veta att vi numera är alltigenom rationella och förnuftiga.......

*

*

***

SOMMARSYSSELSÄTTNING

***

Fotolusten har avtagit i takt med sommarvärmen. I stället har jag börjat läsa skönlitteratur igen. En bra bok i skuggan och med ett glas kall, alldeles vanlig, köpsvartvinbärssaft framstår just nu som det bättre alternativet. Innan vi lämnade Finspång läste jag PO Enquists Livläkarens besök, precis så bra som många sagt. Idag, i Korsheden, har jag just avslutat Över näktergalens golv av Lian Hearn, pseudonym för Gillian Rubinstein. Det är första delen av tre i en fictionberättelse om klanen Otori. Lian Hearn är engelska men hade ett livslångt intresse för Japan. Fantasy är det, men med stark känsla av det gamla feodala Japan. Den har jag läst förut men som den står här i bokhyllan i Korsheden och jag nästan glömt historien tyckte jag den passade bra. Välskriven och mycket spännande. Som jag också har sett de första avsnitten av Marco Polo på Netflix får jag mitt lystmäte av ondska, våld och förtryck, inte minst kvinnoförtryck. Det är definitivt inte det som lockar mig, men det finns ständigt närvarande i alla de tre berättelserna jag här nämnt. Det är mycket som inte är bra i dagens verkliga värld, men alldeles uppenbart har det blivit väldigt mycket bättre.

*

*

***

EARLY MORNING BIRD - FINSPÅNG 03:30

***

Länge har jag ju förstått att det är på morgonen man  som fotograf ska vara ute. Det är bara det att det inte stämmer med min rytm, inte alls. Kvällen är min tid, inte morgonen.  Så jag är aldrig därute när det är som allra vackrast, på morgonen. Trots att den har guld i mun och allt det där. Men det händer ju att jag vaknar till mitt i natten och tassar ut i köket för att ta ett glas vatten. Det gjorde jag i morse, och tittade ut genom köksfönstret. Och där fanns hon ju,  Aurora, morgonrodnadens gudinna. Och dimman över sjön därnere, Bönnern, låg kvar. Jag hämtade kameran, tassade ut till bilen där vidvinkeln låg och bytte till den.

*

Det är ju lätt att konstatera vad jag går vanligen går miste om. Till och med ett vanligt villakvarter blir poetiskt med evighetslängtan och rymdljus....

*

Hemmagatan 03:30 i morse

*

***

VITKINDADE I SVARTVITT

***

Häromsistens, för prick en vecka sen, ute vid kyrkudden i Söderbärke. Efter att Marianne gått kom dom vitkindade gässen tillbaka. Tre par med en, tre resp fem ungar, kul. Ungarna var av rätt olika storlek i dom olika kullarna. Motljuset var starkt, rakt mot solen nästan, alltså föll det sig naturligt idag att testa svartvitt. Här kommer några. 

*

*

*

*

*

*

***

GLAD MIDSOMMAR ALLA!

***

Riktigt Glad Midsommar önskar jag er alla! Nu glädjer vi oss åt vädret och blommorna och naturen runt omkring och ringer, messar och  bildsamtalar med alla som inte är med, I och jag firar själva och hälsar till varenda en av er!

*

*

Med kameran på stativ använder jag för första gången den trådlösa självutlösaren, lätt som en plätt!

***