MOMENTS

***

*

*

***

MAMMA MAJ - LUDVIKA

***

Precis när jag ska stänga av, efter att ha letat fram ett gäng gamla bilder, ploppar den fram, bilden med mamma. Jag studsar nästan till, hon sitter där i sin älsklingsstol i "blomsterrummet" och läser tidningen. Blomsterrummet var våningens enda ljusa rum där blommorna trivdes. i övrigt var det en mörk våning nästan helt utan sol. Och här sitter hon, i älsklingsstolen i älsklingsrummet, precis som vanligt liksom, alldeles overkligt verkligt.  Hon ska fylla 97 om två veckor ser jag av kameradata och hon lever i ungefär åtta månader till. Vilken bra bild, jag känner igen varenda pryl som går att se och det går att se många på den har bilden.  Och jag känner igen hennes sätt att hålla tidningen, hur hon lagt upp benen på rollatorsitsen, hur hon har telefonen och TV-kontrollen inom räckhåll och alltid några böcker igång. Det syns att hon var intresserad av konst, hon köpte då och då något konstverk på dom lokala utställningarna i Ludvika, oftast för några tusen, aldrig särskilt dyra saker. Andra bilden från vänster, efter dom två över varandra, hänger nu på en vägg hemma hos oss, En attendant Godot heter den. Men ändå ser jag att hon börjar bli gammal, hon har inte orkat sätta upp sin knut i nacken. Under hela sin tid som vuxen hade hon knut nacken, nu har det fått bli en liten tofs i stället. Några eftergifter har åldern rätt att kräva. Får jag säga här att jag är lite impad av mamma Maj? Hon gav aldrig upp, i något avseende. Hon hade stort civilkurage och hon lät sig aldrig hindras av att vara kvinna.

*

Måste kolla kamera och data, så här bra interiörbilder vet jag knappt om min nuvarande helformats systemSony fixar ens med nya vidvinkeln. Nähä, inte det, ingen system-  kamera ens. Bilden togs den 11 febr 2006 med min Canon Digital Ixus 750, aktuell brännvidd 7,7 mm, 1/20 s och bl 2,8. Är det nå´n som vill köpa lätt begagnade system -fullformatskameror och objektiv från Sony, någon?

*

*

***

VEM VAR HAN?

***

Jag satt på tåget från Hallsberg till Göteborg, tjänsteresa, men jag hade tagit med mig kameran just för att fota lite på tåget. Det är 2009, kameran var en Sony A700 med min många år äldre standardoptik Minolta 50/1,4. Den hade nog redan då hängt med i så där 25 år, men bra ljusstyrka och hyfsad kvalitet. Jag fotade lite där jag satt, men tror det var i restaurangvagnen jag tog dom här bilderna. Det var inte direkt svårt att få ögonen på den här mannen, han såg inte ut som en vanlig ursvensk medelsvensson om jag så säger. Som framgår av bilderna såg han  ju att jag fotade honom. Han sa ingenting men gav inte heller skymten av ett leende, något som sa det är ok. Jag ångrar att jag inte själv sa något, det blev aldrig någon konversation och jag undrar fortfarande  vem han var. Hans lugna men mkt intensiva blick glömmer jag inte.

*

En av bilderna har jag visat här förut, den sista, men inte dom andra två. På sätt och vis är det väl gatufoto? Visserligen inte gatumiljö men väl allmän plats. Mig spelar det heller ingen roll, det är bilder jag gillar oavsett vad dom räknas till för genre.  Genrelöst är också helt ok.

*

*

*

*

***

SLOWLY, SLOWLY, OH SO SLOWLY........

***

Slowly, slowly, oh so slowly, change is coming

*

*

***

KATSURAN, LÖVEN OCH BILDSMAKEN

***

Smaken är, liksom baken, delad. Inte bara i folkmun, det gäller latinare^*) också. Det intressanta är att min egen smak växlar från period till period, ja tom från dag till dag. Som vanligt kan jag inte alltid hålla mig till sanningen, eller verkligheten då, ibland ljusar jag upp lite här och mörkar ner lite där, ibland gör jag bilden en smula diffus, ibland lägger jag på lite glow (Silver Efex Glamour Glow tex). Det dåliga samvetet för att inte vara en RIKTIG fotograf, i alla fall en riktig naturfotograf, har minskat med tiden, jag gör mer som passar mig för stunden. I dom senaste bloggarna (tre med den här tror jag) har jag därför känt mig föranledd att särskilt skriva ut att jag i stort sett inte gjort något sånt alls med bilderna. För att testa känslan är dom dessutom lite mörkare än jag brukar göra bilderna.

*

När jag nu ändå skriver om smak och bilder kan jag göra ytterligare en bekännelse. Ibland till och med anpassar jag bilderna en smula efter vad jag tror är publikens smak. Inte på FS förstås, där kännarna finns......Men vissa bilder jag lägger ut på Instagram och FB får lite mer kräm och kanske lite mer glow än jag har på bilderna jag visar på FS. Och det ger uppenbart fler likes, det är ju viktigt som ni vet. Ännu har jag inte gått så långt att fotat fiskargubbar i sydväst rökande pipa och gjort bilder med extra glow och extra svärta, men man vet aldrig......

*

Vaddå, luras? Sälja min själ för några likes? Konstnärens själ? Men för mig är en bild är en bild är en bild. Antingen gillar du bilden är också gillar du den inte. Historien bakom bilden, tekniken bakom bilden är ointressant, det påverkar inte min spontana uppfattning om bilden. Så länge vi inte jobbar med dokumentära bilder, vetenskapliga bilder eller nå´t annat liknande är friheten stor.

*

Katsuralöv

*

Katsuralöv - och här finns lite överstrålning

*

Bukettapellöv

*

Katsuralöv

*

Katsuralöv

*

Kommer jag inte ihåg vilken buske jag fotade, kvittenbusken kanske, får gå ut och kolla

*

^*) Karlfeldts Svarte Rudolf "....talar med bönder på böndernas vis och med vise män på latin....."

***