PÅ VÄG

***

På väg är vi väl alla. Frågan är vart. Själv har jag varit övertygad om att jag går efter ljuset, hur jag nu ser det. Ju äldre jag blir, desto osäkrare blir jag. Inte bara över ljuset, utan över det mesta. Nästan allt jag trott mig veta har visat sig vara , ja, kanske inte fel, men i alla fall begränsat till stunden. Det enda jag vet något om är mitt eget hjärta, om ens det. Sen ett tag mår jag inte så bra men jag vet inte ens om det är hjärtat, själen eller kroppen. Eller så är det bara lyxtänk eftersom jag varken svälter är har det svårt. Jämförelsevis. 

*

Bilden är från Ludvika idag

*

Samma bild croppad

*

***

FÄLTSKÄRNS BERÄTTELSER - TV-SERIENS URSPRUNG KANSKE?

***

Gråvädersdagar har sina fördelar, tex  passar dom för att botanisera i bokhyllan. Det är ju inte första gången jag bläddrat i dom här, men nu har jag gett dom tre volymerna lite extra tid, läst en novell här och en novell där. Det första jag slås av hur ledigt språket faktiskt är. Där finns självklart många ålderdomliga ord och böjningsformer, många gamla fraser och uttryck, men språkstilen i sig själv är flytande och lättläst. Berättelserna började publiceras som noveller i Helsingfors tidningar (Zacharias Topelius 1818-1898, storfurstendömet Finland, kejsardömet Ryssland!) 1851-1866 men blev  också snart böcker, 1853-1867. 

*

Just dom här exemplaren, som numera står i bokhyllan här i Korsheden, kommer via I:s farfar Karl Teodor Andersson. (Han var egentligen inte I:s farfar, han dog långt innan I fanns, men hennes farmor gifte så småningom om sig). Böckerna är tryckta i många upplagor, dom här trycktes 1883-1884 av Bonniers förlag. Extra roliga att bläddra i eftersom dom är illustrerade av Carl Larsson.

*

Fältskärns berättelser beskriver Sveriges historia 1631 - 1772 sedd ur adelsfamiljens Bertelskölds synvinkel men berättad på ett levande och mycket personligt vis. Det är lätt att ha massor av synpunkter på böckernas fokus på adel, kungar och underdånigheten liksom de färgade personbeskrivningarna, samtidigt som jag undrar om det skiljer dom nämnvärt från många av dagens alla TV-serier med Games of Thrones som typexexempel? Precis som TV-serierna är Fältskärns berättelser omfattande. Berättelsen är uppdelad i fem cykler. Varje cykel är uppdelad i tre huvuddelar och totalt finns ca 275 avsnitt eller noveller. 275 noveller publicerade under 15 år (1851 - 1866), det blir ca 18 avsnitt per år. Sammanfattningsvis 18 avsnitt per år i 15 år. Det konkurrerar väl ganska bra med både Games of Thrones och House of Cards?

*

Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius illustrerad av CarlLarsson

*

Ursprungligen tillhörande I:s "plast"-farfar, född 1864

*

Många avsnitt finns, uppdelade i cykler, huvudunderrubriker och avsnitt eller noveller

*

Det finns goda kraftkarlar och onda män ......

*

......ädla hjältar och väna mör.....

*

....kungar och vanligt folk. Alltså precis som i de flesta av dagens TV-serier.....

*

Ja fältskär ja. Läkare i fält, beredda att skära om det behövdes, och det behövdes ju i fält....

***

SAXEVÄGEN

***

Vackrare promenadväg än Saxevägen (för mig = Nohrstedtsvägen och Saxeviksvägen) är svår att hitta, jag tröttnar aldrig. Och allt efter årstidsväxlingarna o h dygnsrytmen ändrar sig ju utseendet, ljuset och känslan .  

Bilderna här är från gårdagens eftermiddagspromenad

*

*

*

*

*

*

Den här fina träbron är det som kallas Spången, gissningsvis var det väl bara en spång en gång i tiden

*

*

*

*

*

***

SAXEVIKSVÄGEN IDAG

***

*

*

***

ULFSHYTTAN - SLAGGSTEN OCH INDUSTRIHISTORIA

***

Nån gång somras började jag intressera mig för alla vackra slaggstensbyggnader som finns här runtomkring i Bergslagen. Min tanke är framförallt att samla lite eget bildmaterial på vackra byggnader, ruiner och detaljer med slaggsten som utgångspunkt eller bas, inte att skriva någon slags industrihistoria. Ändå är det roligt att skriva något om dom platser jag besöker. Det här är bilder från Ulfshyttan, kanske 3-4 mil från Korsheden. Jag har tidigare skrivit om besök i Starbo och Schisshyttan (här) och Grangärde resp Norhyttan (här2)

*

Masugnen längst bort lite till vänster, rostugnen i mitten  och sintringsverket till höger

*

Kolhusruinerna

*

De bärande pelarna i kolhusen är helt gjorda av slaggflis

*

Eftersom den här järnplåten sitter på en av pelarna antar jag att den visar byggnadsåret för just detta kolhus

*

Roligt att titta efter vackra slaggstenar i murverket - grått

*

Blågrått

*

Grönt

*

Rest av ingjuten träbalk

*

Bara för att repetera, sintringsverket till höger är det jag tittar på i de närmaste bilderna

*

Sintringsverket är gjord i murad slaggsten med dekorränder i tegel

*

Teglet finns också runt fönsterramarna

*

Närbild på inmurat dekortegel

*

Rostugnen (jag har lämnat sintringsverket) ser däremot alldeles nygjord ut, jag vet att man gjorde en hel del renoveringar här för bara något år sen, och är i tegel. Ändå tyckte jag pipans spännband i järn är tillräckligt dekorativa för att ta med en bild

*

En byggnad som däremot också är gjord i murad slaggtegel är denna.Kunde inte se att den fanns någon skylt som visar vad det varit, men läget och utseendet tyder på att det är det gamla kraftverket, industriaktivitet pågick ju här i Ulfshyttan fram till 1968.

*

Detalj av kraftsverksbyggnasden i murar slaggsten med tegel runt fönstren

*

Samma som ovan

*

Anslagstavlans info säger att bruket startades under 1640-talet. Hyttan var i gång ända tills 1939 då den blåstes för sista gången i maj. Industriverksamheten fortsatte dock ytterligare i nästan 30 år, den lades definitivt ner 1968

*

Intressant info - redan i början av 1700-talet rådde strid om skogstillgångarna

*

Intressant kuriosa om tillverkningskapacitet och produktivitet av råjärn

*

Vacker och tidsenlig vägsten, uppenbarligen rest 1790 under Gustaf den tredjes tid. 1790 - alltså tre år kvar till den ödesdigra balen....

*

Ulfshyttan ligger i ett vackert och mycket typiskt Bergslagslandskap

*

Sådär på eftersommaren, när jag var där, är ju mjölken den mest karakteristiska blomman i landskapet

*

***