ÄTA, SJUNGA OCH SNACKA - DET ÄR DET VI GÖR. TYSSLINGEN IGÅR

***

Det är det första man hör när man kommer dit, ljudet av alla sångsvanar. I går hade dom räknat till knappt 1700 och ljudet är - ja, kanske inte öronbedövande  men definitivt påfallande. Det är flera år sen jag var där och det känns lite overkligt igen. Jag menar, den här ödemarksfågeln jag läst om som bara höll till på ödemyrarna uppe i norr - här är det några tusen, 50 meter från mig och knappt en mil från centrala Örebro.

*

Det var nästan inga fåglar i luften dom timmarna jag var där så det blev bara lite bilder på dom markbundna. Inte så spännande, inte heller är dom lika vackra som när man ser dom i luften, men ändå roligt. Det får bli fler besök lite längre fram. Ett fåtal gäss, några enstaka tranor fanns det också. En trevlig utflykt, drygt en timme bort.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

LANDSKAP VID TYSSLINGEN

***

Ljuset är allt, också vid landskapsfoto

*

Förstora!

*

***

RISINGE: NU ÄR DET VÅR!

***

Tretton grader varmt, strålande sol och luften full av lärkdrillar - nu är det vår!

*

*

***

VIT GRÄSAND I SLOTTSPARKEN

***

Var nere i slottsparken och promenerade i eftermiddag. Bland 50-talet änder i vattnet fanns en helvit gräsand. Med var en kamera, faktiskt min A7S som är lättast men som bara har 12 Mpix. Tillsammans med standardzoomen kommer jag inte "närmare". Har googlat och förstår att det inte är en albino - den här har svarta eller mörka ögon och gul näbb. Men bortsett från näbb och ben är den helvit, tydligen dyker den varianten upp lite då och då. Inte så ofta men heller ingen riktig raritet. Roligt att se ändå, jag har aldrig sett det tidigare. Passa på om ni vill se - om den nu stannar, jag vet inte hur länge den varit där.

*

*

***

DET ÄR VÄL DET VI VILL?

***

Riktiga konstnärer ska väl helst ha nå´n sorts programförklaring. Utan att vara riktig konstnär har jag ändå funderat på frågan. Enklast är nog att säga att jag fotar där jag går och står, jag delar min verklighet. I det begreppet, min verklighet, ligger också min inre värld, inte bara det jag ser. Dom där två hänger ihop. Vi må bo i samma stad, i samma land och på samma jordklot, ändå lever vi i olika världar. Ja, jag skulle säga i olika universa. Parallella måhända. Men våra föreställningar, värderingar och framförallt tankevärldar är olika. Vi använder samma ord men menar olika saker. Och fast vi är i samma stad, samma land och på samma jord vi ser helt olika saker, titta bara på bloggen.

*

Det är sant, vi delar en del också. Behov av kärlek och bekräftelse, känslor som glädje och sorg, hopp och förtvivlan. Sånt pratar vi inte så mycket om, synd kan jag tycka, det styr våra liv. Det skulle jag gärna ha mer av i bloggen. Men vi finns där ändå. Inte så att varje enskild bild eller enskild blogtext säger så mycket, men bit för bit släpper vi ut små delar av oss själva. Och det är väl det vi vill? 

*

Tunnbindaregatan 8 i Norrköping. Visst är det en vacker port?

*

***