LIGHT IS NEEDED

***

*

*

***

FAKTA, KUNSKAP OCH KOMPETENS. OCH SÅ LIVET DÅ.....

***

Information kan jag få tag på på olika sätt - jag kan läsa böcker och tidningar, jag kan lyssna på lärare och andra föreläsare som kan och jag kan googla fram uppgifter.  Möjligtvis kan jag lyssna på radio och ännu mer möjligtvis möjligtvis se på TV. Men fakta? Frågan är ju nämligen om det jag läser, hör och ser är sant. Om det är för mig nya fakta jag vill ha, om jag vill öka min faktabas kan jag ju själv inte avgöra sanningshalten i det jag ser hör eller läser. Dessutom visar det sig att tiden har ett finger med i spelet. Fakta som jag inhämtade i skolan för 60 år sen visar sig inte vara korrekta, en del direkt felaktiga. Tom det jag lärt mig på en så högt ansedd läroanstalt som Chalmers och linjen för Teknisk Fysik har inte alltid visat sig stämma. Är det något vi alla borde lära oss mer av är det källkritik. 

*

Dessutom är det så att med bara fakta kommer jag inte särskilt långt. Bara för att jag har SAOL hemma skriver jag inga framgångsrika romaner, lika lite som ett lexikon över samtliga vanliga svenska ord översatta till franska hjälper mig att förhandla hem ett kontrakt på franska. Inte ens om jag har ansenliga faktamängder i huvudet - dvs kunskap - är det så säkert att jag fixar det jag vill. Jag måste veta när och hur jag ska använde den kunskap jag har, när den är tillämplig och när den inte är det. Så inte ens kunskap räcker.

*

Med mitt språkbruk är det här ordet kompetens kommer in. En kompetent ingenjör har inte bara kunskap, hen vet också hur och när den kan användas, helt enkelt nå önskade resultat mha av sin kunskap. Och först om hen redan är kompetent, kan hen söka den kunskap som fattas för att utvidga gränserna för sitt kompetensområde.  Samtidigt är det också viktigt att förstå att kompetens inte har allmänkaraktär eller säger något om hens personlighet. Tex är en kompetent kärnfysiker sällan en duktig kirurg. Eller hockeymålvakt . Eller fotograf (ja det skulle vara Bob möjligtvis.....:-).

*

Eftersom jag är på skrivhumör fortsätter jag lite till. Precis som det är av betydelse att kunna skilja på fakta, kunskap och kompetens och att kunna skilja på riktiga fakta och rena osanningar och gärna allt där emellan måste vi vara överens om vad orden vi använder betyder.  Här tänker jag inte på att vi använder olika språk - svenska, engelska, arabiska, parsi, hindi, kinesiska.....osv. Vi inom samma språkområde använder ju också orden olika. Kanske menar vi alla inte precis samma sak med ord som fakta, kunskap och kompetens även om jag tror vi inte heller ligger så långt från varandra heller. Men om jag säger rättvis tex, vad är det? Eller extremist? Eller fanatiker? Eller feminist? Eller Gud? Mycket? Lite? Vacker? Staket ( det där är inget staket, det är ju ett plank...)? Demokratisk? Ja, ni ser ju själva.....

*

Till råga på allt är det till sist så att inga fakta, ingen kunskap eller kompetens i världen hjälper oss särskilt mycket att leva våra liv. Jag menar, hur hittar vi kärleken tex? Och glädjen, var finns den? Och hur skapar vi mening och innehåll i vårt liv?  Det är faktiskt precis tvärtom. Ju färre fakta och kunskap vi fyller huvudet med när vi går ut och möter världen, desto  lättare är det att hitta glädje och kärlek. Märk väl, jag säger inte att vi inte ska skaffa oss fakta och kunskaper, bara att det är inte dom vi ska förlita oss på när vi möter världens alla under.

*

*

***

LEKTOR GRANSTEDT 1959

***

Båda bilderna nedan är på lektor Granstedt som vi hade i svenska och historia. Att ta bilder under lektor Granstedts lektioner var inte direkt svårt, risken att bli upptäckt var liten eftersom han haft en stroke och hela hans ena sida var i dåligt skick, svårt att gå, svårt att se och höra på den sidan. Men samtidigt var det förenat med stor risk, han var stenhård både i kunskapstester och krav på uppförande, hade jag blivit upptäckt hade det inte blivit roligt. Som exempel på resultatkraven kunde han lämna tillbaka en uppsats i svenska med orden "Thundal brukar ju kunna skriva, här fanns en rad kommafel så det blir inte mer än AB".

I historia hade han sina egna teorier. Till att börja med trodde han stenhårt på att årtal utgjorde ryggraden i historiakunskaperna - kunde man bara årtalen kunde man hänga upp alla andra fakta på dom. Årtal var viktiga med andra ord! En annan idé han trodde starkt på var att hjärnan bara förmådde ta in en begränsad mängd kunskap åt gången - därför gällde det att hushålla med vilka kunskaper man skaffade sig. Detta medförde att han inför varje läxa exakt gick igenom vad vi skulle kunna - sådant fick vi stryka under med blyerts i historieboken. Och det var bara det vi strukit under vi skulle kunna, att kunna sånt vi inte strukit under var inget plus, det bokfördes som minus i hans gröna bok eftersom han då var säker på att det var något av det viktiga vi inte kunde, som inte fick plats i vårt vetande, även om han inte visste vad.

Jag kommer ihåg hur vikten av årtal kombinerat med att vi bara skulle kunna det han låtit oss märka ut som viktigt vid ett tillfälle nästan blev komiskt. Vi läste just om industrialismens historia och i historieboken stod det ungefär "Man kan betrakta 1784 som industrialismens födelseår eftersom ångmaskinen då uppfannas av Watt". Här fich vi stryka under ettan, sjuan och åttan i årtalet, däremot inte fyran, eftersom han ansåg det som onödiga kunskaper att veta det exakta årtalet, däremot var det viktigt att veta att industrialismens genombrott ägde rum på 1780-talet. Och svarade någon 1784 på läxförhöret blev det ett minustecken i gröna boken.

Samtidigt hade han någon sorts egen känsla för humor. När vi läste om antiken och den romerska historien kunde han plötsligt säga "Ja, i Sodom och Gomorra stod moralen på en låg men angenäm nivå".

Den undre bilden visar något helt annat som jag inte började förstå förrän sista året på gymnasiet - hur ensam han var, ensam och märkt av sitt handikapp.

*

*

*

***

DET BLEV SOM VI TÄNKT

***

Kommer inte ihåg mer än att det här är en kornell och vi köpte den just för att stam och grenar har så vacker färg. Nu när i princip alla löv är borta ger den fortfarande ett fint mönster mot betongsockelns grå färg.

*

*

**

ARJA SAIJONMAA

***

Bara för en lite stund sen avslutade vi vår (Rotarys) välgörenhetskonsert med Arja Saijonmaa  i Hällestads kyrka. Härlig konsert med en Arja på gott humör och både välkända och mindre kända sånger. Drygt 200 personer var vi som tagit oss dit i novembermörkret. Förutom konserten delades Margareta Trägårdhs stipendier ut till välförtjänta mottagare!

*

*

***