Khalad Photography Blog
KORSHEDEN - STOCKHOLM TOR
***
Igår hade fotoklubben Avtrycket möte, som vanligt på Timmermansgården på Söder. Förra gången kunde jag inte vara med så den här gången ville jag gärna trots att vi är i Korsheden. Det är faktiskt inte längre än det är från Finspång, 20 mil. Med motorväg från Västerås blir det straxt över 2 timmar, inte farligt.
*
Som vanligt började dagen med en promenad utefter Saxevägen, den här gången med start från Söderbärke
*
Vid 1/2 3 kom jag iväg, straxt efter Västerås kommer en av dom få solcellsanläggningar jag sett efter vägarna
*
Här är motorvägen ny och jag funderar över rasrisksvarningen straxt innan jag kör in i tunneln, vad har dom tänkt, ska man stanna och kolla eller? Sakta farten är det ingen som gör, borde man göra det kanske en lägre hastighetsgräns skulle gälla här?
*
Jag kommer in i stan från Enköpingshållet och följer Google-appens rekommendation så jag hamnar på Ulvsundavägen och Djursholmsvägen och det står tidvis helt still, är glad jag slipper köra den här vägen varje dag. Solen står nu lågt och det blänker i fönstren häri början av den etappen.
*
Över Västerbron in i stan och fram till avtaget mot Hornsgatan som jag här straxt ska svänga in på
*
Bilen parkerar jag precis utanför Timmermansgården och himlen är röd av den nedgående solen
*
Åt andra hållet blänker den ljusa himlen i fönstren
*
Månen har nu kommit upp i stället och lyser över stan
*
Själv går jag in på mötet och hittar både välkända ansikten, Kurre
*
och mindre välkända,som jag känner igen men inte lärt mig namnet på än
*
Halv nio åker jag hem igen och är åter i Korsheden kvart i elva
***
MINOLTA 85/1,4 - EN RIKTIG FAVORIT
***
Det kommer massor av ny och bra optik och det är lätt att tro att det nya alltid är bäst. Men jag har en favorit som jag inte behöver ifrågasätta, mitt Minolta 85/1,4 och det är 25 år, minst. En perfekt brännvidd för både porträtt och annat, hos mig sitter det också på rätt ofta när jag är ute i naturen. Barnbarnen från Göteborg har varit med i Korsheden några dagar, dom åkte hem i eftermiddag. Här ett par bilder från igår kväll när Hilda spelade kort med pappa och med Elias som intresserad åskådare.
*
*
*
Svag elbelysning, ISO 1000 och 1/80 s bl 1,7 på båda bilderna
***
UNDER SAMMA MÅNE
***
I kväll när sömnen inte ville infinna sig
tassade jag ut i köket
Där värmde jag en kopp mjölk
och tog också en tesked honung i
Så drack jag med välbehag
medan jag stod och tittade ut
i den kalla natten
och njöt av tystnaden
Månen hängde silvervit i skyn
*
Så gick jag åter till mitt rum
och kröp ner under det varma täcket
och jag kunde höra barnbarnen
i rummet intill
*
Då tänkte jag
att under samma måne
faller bomberna i Syrien
på alla dom som inte har
någon mjölk att värma
och inte heller någon honung
Inte heller något varmt täcke
eller ens ett tak över huvudet
Ingen tystnad att lyssna till
och kanske inte heller några barnbarn
- längre
*
*
***
STUDIO KULTURAMA
***
För några år sen gjorde jag några kvällskurser i foto på Kulturama. Jag kan nu efter några år fortfarande konstatera samma sak jag gjorde då - det är bland det roligaste jag gjort. Det blev närmare bestämt tre terminer med varierande en eller två kvällar per vecka. Ett otroligt stimulerande sätt att lära sig eller repetera en massa, men framförallt var det att få fokusera på ett genuint intresse under längre tid som var roligt, och att få umgås med likasinnade. Jag har varit intresserad av foto i stort sett hela livet, säg från det jag var tolv och under en stor del av den tiden drömt om att få ägna mig åt foto. Nu gör jag det - som pensionär och amatör, men ändå, det duger gott åt mig. Och starten för det här var Kulturamakurserna. En bok har det blivit och nu första lilla utställningen i mars. Häftigt tycker jag.
*
En sak har jag ännu inte kommit igång med, studiofotografering. Det var nog det allra roligaste under kurserna, och det vore suveränt roligt att sätta upp en liten enkel studio. Jag skulle vilja fota människor på ett mer medvetet sätt, inte bara, vad ska jag kalla det, ta slumpfoton på barnbarnen i deras aktiviteter. Det är det i och för sig absolut inget fel på, men det skulle vara roligt att försöka hitta andra personer och kanske förmedla något mer.
Bilden nedan är inget självporträtt, det tog en av fotokompisarna på första kursen, Tatiana Boldyreva, under en studiosession.
*
***