LUNCH PÅ MARIAGÅRDEN

***

Innan jag åkte till Stockholm i går för att vara med på fototräffen på Tårtan och fotoklubben Avtryckets möten åt jag traditionsenlig jullunch med Rotaryklubben på Mariagården i Finspång. Det brukar vara sista lunchen före jul- och nyårshelgerna. Rotary är både politiskt och religiöst obundet vilket naturligtvis inte hindrar att vi har programpunkter med både politiska och religiösa inslag  från olika håll. Normalt är vi på hotell De Geer, men detta möte är på en minst lika trevlig lokal, Mariagården.

*

Vi börjar med Finspångs fantastiska musikfamilj där Thord hanterar flygeln och hans hustru Sigrid sjunger med stor professionalitet

Thord vid flygeln och hans hustru Sigrid sjunger

*

Också båda döttrarna är duktiga musiker, den ena på fiol, den andra på kontrabas

Döttrarna spelar också

*

Och döttrarna inte bara spelar utan sjunger likväl

Döttrarna tar ton utan instrument

*

Och vid just detta tillfälle har vi också en liten julandakt, här sitter Karl Henrik och väntar på sin tur

*

Och trevligt har vi och gott humör, precis som Per-Erik här visar

Per-Erik

*

...och också Eva

Eva

*

Under lunchen är samtalet  ivrigt

Lunchdiskussion med Gunnar, Björn, Carla, Börje och, ja där svek minnet igen

*

Här har vi bror mellan andra deltagare

*

Och det är inte bara jag som fotar, det gör årets president Stig också

Stig

*

Roligt att få en skymt så här i trängseln, här är Karl Henrik igen

Karl Henrik

*

Och till sist Ulf, pappa till Stefans sambo Hanna (Göteborgsfamiljen)

Ulf

*

Nej men jag höll på att glömma det viktigaste, gröten. Julbord åt vi redan förra veckan, här på Mariagården är det risgrynsgröt och skinkmacka som gäller, inget annat. Och för mig är det den absolut viktigaste julmaten. Delikatesserna kan jag klara mig utan, men aldrig risgrynsgröt och skinkmacka - med stark senap. Gunnar i kön i väntan på sin portion gröt

Risgrynsgröt och skinkmacka är det som gäller här!

*

***

16 DECEMBER - HORNSGATAN I EFTERMIDDAGS

***

Kanske lite julstämning ändå? Med 135:an på bl 16 och ISO 80 blev det 13 sekunder, bara så ni vet. Ja, så klart, på stativ (99:an har antiskak i huset med det hjälpte inte här :-))

*

*

*

***

15 DECEMBER - SÄNGEN OCH BOKEN VÄNTAR, GOD NATT ÖNSKAR JAG ER!

***

**

**

***

14 DECEMBER - FINT UTE OCH MYSIGT INNE

***

Glömde denna igår!

*

*

***

MÄNNISKOR PÅ TÅG

***

Jag gillar tåg. Dvs jag gillar att åka tåg. Bekvämt och snabbt och med mycket "egentid".  Den här gången skulle jag ner till Göteborg för styrelsemöte. Och "stora" kameran fick följa med som då var en Sony A700, med min gamla Minolta standardoptik 50/1,4 

*

Ni vet hur det är, man kommer in i vagnen, ser att det är ganska mycket folk och jag kan  känna mig aningen obekväm innan jag hittar min plats. Så ser jag den, slår mig ner och det tar inte många minuter innan det känns avkopplat och bekvämt

*

"Min" vagn är ganska välbesatt

*

Underlaget för mötet hade jag redan gått igenom så jag kunde ägna tiden åt annat. Och alldeles naturligt börjar jag lyssna på sorlet och känna in människorna runt omkring mig. Kameran kommer snart fram, den här gången har jag tagit med den med en liten behändig optik för att kunna hantera den smidigt och tanken var just att fota en och annan medpassagerare. Tåget låter ju en del, så slutaren hörs över huvud taget inte. Och trots att vi alla sitter i samma vagn sitter vi  var och en också i vår egen lilla värld

En tankfull paus från boken

*

En del inbegripna i samtal

Samtal - portfölj och kavajer skvallrar om affärer el åtminstone tjänsteärenden

*

Det dröjer inte så länge innan jag blir fikasugen och går in i cafévagnen och kameran får hänga med

Inne i cafévagnen är det lite trångt att komma fram

*

Och självklart utnyttjar många tid så effektivt som möjligt

"Vilket datum sa du? Nej, den 17:e går inte för mig ser jag. Men den 20:e då?"

*

Nån enstaka gång stannar tåget på den här sträckan, i Skövde tex

Nya människor står därute på perrongen och dom som inte kliver på får jag aldrig möta

*

Den effektiva damen har ett långt samtal och trots att jag inte lyssnar uppfattar jag ändå både av tonmelodi och gester att det är jobb det gäller

Med mobilen tätt intill örat

*

Alldeles till vänster om damen med mobilen sitter en man  som intresserar mig. Vi pratar inte men han ser att jag fotar honom. Jag får inget roat leende men han säger heller inte ifrån. Han ser vaksam och samtidigt avslappnad ut och han är den enda jag kan se som inte sitter på något sätt försjunken i sin egen värld, tvärtom verkar han hela tiden notera vad som händer runt omkring honom

Knappast en vanlig tjänsteresa?

*

Avspänd och ändå vaksam är mitt intryck

*

Men som sagt, dom flesta sitter mer eller mindre djupt försjunkna i egna världar

Tankfull 1

*

Tankfull 2

*

Men det mest vanliga är nog att sjunka ner i sin stol och ägna uppmärksamheten och tidningen

Tidningsläsare, bekvämt tillbakalutad

*

Det blev en fin resa, det tar drygt två timmar ner till Göteborg från Hallsberg. Senare på em/kvällen reste jag hem samma sträcka men då kom kameran aldrig fram.

Ha det fint nu i advent!

***