ÅRSKAVALKAD 2014 - JANUARI

***

Gjorde en årskavalkad också ifjol och hade stor glädje av den själv. Ibland hittar jag hela grupper eller dagar med bilder jag aldrig gjort något åt, ibland hittar jag bilder som så här efter ett år ungefär mognat till något annat än då. Och framför allt - en enkel sammanställning av vad jag gjorde eller var med om. Det hör till att en kavalkad får ett blandat innehåll, där finns ingen fotografisk tråd att hålla sig till.

*

Precis som nu var det inte mycket till snö sådär i början av januari, faktiskt så bart det kan bli, åtminstone här i Finspång

Det blir mkt bättre förstorat!

*

In till Norrköping är jag lite då och då, det tar drygt 20 minuter. Och mer snö fanns inte där

*

Inte vet jag vilken affär jag var in i men jag gillar vinkeln i den här bilden

*

Så småningom började det ändå komma lite snö, här Torstorp den 12:e

Dom följande två bilderna bör förstoras!

*

Senare samma kväll klarnade det upp och i eftermiddagsskymningen åkte jag ut till den nästan 1000 år gamla St Mariakyrkan

*

Dagen efter är det fortfarande fint och isen börjar lägga sig på Bönnern, hemmasjön. Här är jag på "andra sidan" men hemifrån är det typ 100 m ner till sjökanten

*

Några dagar senare svänger jag upp till Dalarna och Korsheden och det börjar bli vinter också där, åtminstone  tjock rimfrost

*

Och visst kommer det snö, här står cyklarna bakom ladan och väntar. Dom ser tjusigare ut än dom är under snön, dom är utställda för att köras till tippen men den närmaste tippen är bara öppen två halvdagar i veckan, så jag missar ofta och så är det inte gjort när det är dags att åka hem till Finspång.

(När vi väl kom iväg till tippen med dom lite senare på året var det ett par som frågade om dom fick ta hand om dom, minns jag rätt hade dom barn i Uppsala och sa att där själs det cyklar på löpande band så dom ville ha tag på ett par som inte var dyra. Och såklart fick dom ta dom här och vi kände Va bra, en liten insats för miljön!)

*

Och efter promenaderna ute är det skönt att krypa in och njuta av den vackra vintern inifrån

*

Väl hemma i Finspång igen får jag för första gången se dom. Vinterälvorna

*

Så en kvällsbild från Norrköping och nu är det bart igen

*

Så småningom blir det mera snö och dom riktiga kängorna kommer till användning

*

Och nu i slutet av månaden är snömängden ansenlig

*

En tur till Göteborg hinner vi innan månaden är slut och jag nöjer mig med en bild på Elias och hans värld

Den vinner också på att förstoras!

*

Innan månaden var slut hittade jag också lite gamla förstoringar från mitt tidigare liv, först en elektronmikroskopbild på ett eutektikum som mest liknar ett fint gammalt rosettfönster i någon känd katedral, Chartres t ex.

*

Och så till sist januarinattens stjärnhimmel.....Nähä, inte det. Bara ett elektrondiffraktogram, sorry.

Ganska fint ändå tycker jag, kan gott få vara en stjärnhimmel, är det inte Plejaderna där borta....

*

Det var det det. Ha en finfin vecka!

TÄVLINGSBILDEN

***

Vad jag kommer ihåg har jag under mitt liv lämnat in tre bilder till tävling - alla till klubbmästerskapen i Ludvika Fotoklubb i mitten på 50-talet - en med ett diagonalt båtspår i vattnet nedanför Svinesundsbron, en på Blötbergets gruvlave i kvällsljus och så den här - som jag då kallade "Gamlingen", en bildtitel som jag är lite ambivalent till idag, den känns aningens nedlåtande - kan det vara för att jag snart är där? Året är 1955, morfar är några år över 80, jag fyller 75 i år

***

Men historiedetaljerna lämnar jag gärna åt sidan, den här bilden (undrar om den inte fick ett hedersomnämnande?) tycker jag alltmer om ju mer jag tittar på den. Morfar står på grusplanen utanför Nedre Ulleruds kyrka i sommarsolen alldeles ensam, undrar om jag inte redan då anade den ensamhet som följer med hög ålder - hustrun Olga död sedan något eller några år, barnen utspridda i Sverige, vännerna döda eller i varje fall försvunna ur synhåll. Han är klädd i finkostym med väst och hatt mitt i sommaren men håller hatten i handen - för värmens skull eller för att vi nyss kommit ut ur kyrkan, jag minns inte. Rak i ryggen som han alltid varit men totalt chosefri. Jag kan fortfarande höra hur kyrkogårdsgruset knastrar under mina fötter.

***

Vi bodde ju trångt när vi var hos dom i Deje på somrarna och efter att mormor dött delade jag sovrum med morfar. Efter att ha lyssnat på tio-nyheterna och efterföljande väder släckte han och inte mycket blev sagt, även om han alltid svarade när jag frågade om något. Och medan den stora svarta Moraklockan i köket lugnt och tryggt hördes ticka tog det inte många minuter innan jag sov. Från mornarna kommer jag väl ihåg ljudet av hur morfar striglade rakkniven på ett läderbälte innan han började raka sig. Alltid kniv, aldrig nymodigheter som rakhyvel. Jag sprang ut på balkongen för att dricka choklad medan svalorna svirrande flög över en som jag minns alltid blå sommarhimmel

***

Genom hela mitt liv har somrarna i Deje framstått som så nära paradiset man kan komma. Och mormor är nog den enda människan i världen jag varit helt trygg med. 

***

***

MED VINDEN I RYGGEN

***

Bara med vinden i ryggen gick det att fota idag. Tätt snöfall och hård blåst och som så ofta, i Torstorp. Redan efter halva vägen fick jag stoppa glasögonen i en av jackfickorna, ihärdigt snöande gjorde dom odugliga. Kameran hade jag innanför jackan och tog fram den då och då när jag hade vinden i ryggen

***

Förstoras!

***

Gillar dom mjuka färgerna som blir

Förstoras!

***

Efter kanske 1 1/2 timme ute i Torstorp vad det dags för en timmes skottning. I morse var det barmark!

***

FÄRGKOMPENSATION

***

Kanske inte vad ni tror. Jag vill bara kompensera er som läser min blogg för allt svartvitt i de senaste bloggarna. Vi behöver lite färg också, det här från samma promenad som i förra bloggen!

***

***

***

PERSPEKTIV FRÅN EN JÄRNVÄGSSTATION

***

Järnvägar - som gjorda för svartvitt och perspektivbilder. Dagens eftermiddagspromenad gick runt den nedlagda lilla stationen i Finspång och en bit på spåret mot Kimstad. Det går faktiskt fortfarande tåg på den smalspåriga järnvägen, kanske ett godståg om dagen, till industrierna  Siemens och Gränges. Men med den frekvensen och hastigheten (gissar på normalfart under 50 km/h) känns det helt riskfritt att promenera där.

***

För mycket länge sen - typ 60 år eller ungefär samma tid som i förra bloggen - tyckte jag det var spännande med tåg och stationer. Elektrifieringen av järnvägarna  gjordes ungefär samtidigt som jag började fotografera, och jag kommer väl ihåg de frustande ångloken och kolrökslukten. Första året i realskolan var 1954 och då var det ånglok till Stockholm, järnvägen gick alldeles bredvid läroverket. Vet också att jag i någon tidigare blogg berättat att jag många gånger rest med tåg dragna av ånglok och i vagnar med öppen perrong i ändarna där man kunde stå också under färd, just det var sannolikt i slutet på 40-talet. Oftast var det när vi reste från Falun till mormor och morfar i Deje, Värmland, och hem igen. Än har jag inte börjat att systematiskt gå igenom mina gamla svartvita analoga bilder men jag hoppas så småningom hitta åtminstone någon bild på ett ånglok

***

Sen dess har inte järnvägsintresset varit så stort, men som motiv är det fortfarande roligt. Och järnvägar och tåg står fortfarande som symboler för RESOR LÅNGT BORT för mig. Och järnvägsspåren leder UT I STORA VÄRLDEN. 

***

Rekommenderar förstoring!

***

***

***