Khalad Photography Blog
GATUFOTO KANSKE? - KRAMEN
***
Eftersom jag sällan - i princip aldrig - bestämmer i förväg vad jag ska fota funderar jag inte heller över vilka genres eller rubriker som passar mina bilder. Ändå kommer det för mig när jag bläddrar lite förstrött bland äldre bilder i kväll att det här nog borde kallas gatufoto.
Just i kväll har jag bläddrat i en mapp som jag tog för något år sen. Eftersom bloggen blivit lite av mitt hjärtas dagbok brukar bilderna vara nytagna men inte så idag. I nästan en veckas tid har den mesta tiden gått åt för sjukhusbesök och timmar/ nätter på akutmottagningar inklusive en sen ambulanstransport så lusten att fota har inte varit där. Mig själv är jag gärna öppen med men eftersom det här gäller I säger jag inte annat än att det inte ser ut att vara något allvarligt även om det varit många turer. I går och idag har jag dessutom varit flyttkarl och kört släp fram och tillbaka till Göteborg för att hämta hem äldsta dottern med möbler.
*
Jag tillbringade en solig septembereftermiddag i trakten av Slussen och just den här gången hade jag för en gångs skull bestämt mig för att fota människor så jag hade mitt 70-200 på. Och det gav resultat, jag har ett antal bilder jag gillar från den dagen. Som så ofta när jag fotograferar människor, även okända, blir det mer porträtt än klassiskt gatufoto. Kanske har ni sett någon av bilderna tidigare men då i färg. Men nu ska dom gälla för gatufoto, alltså måste det bli svartvitt :-)
*
*
***
DIMMAN I FÖRRGÅR KVÄLL/ FINSPÅNG
***
Jag var precis på väg att hoppa i säng i förrgår kväll när jag fick syn på dimman ute. Klockan vara nästan tolv, men jag grabbade tag i nattkameran och gick ut en vända. Med ISO på 10 000 var det ok att plåta utan stativ. Med dimma blir det ju motiv av allting så jag gick inte så långt. Först neråt Pirvägen. Passande nog kom en kvinnlig hundägare förbi som kanske undrade vad jag gjorde med kamera mitt i gatan och mitt i natten men det passade perfekt i motivet tyckte jag
*
*
Tom den idylliska lilla Metarvägen ser ju lite spännande ut med dimmans hjälp
*
***
PÅ SÖDER I ONSDAGS KVÄLL
***
Innan jag åkte från Stockholm och söder i onsdags kväll gick jag en vända på stan. Jag hade tänkt mig en kopp té och en ostmacka nånstans men tji fick jag, det var kalasväder och knökfullt överallt. Och det är väl tveksamt om te och ostmacka varit tillgängligt även om jag fått plats - öl eller ett glas vitt eller rött var det som gällde. Jag tog några bilder i stället och hade tänkt välja en men medan jag satt här vid datorn och tittade tyckte jag att det blev mer intressant att se vad som händer - det är sjutton sekunder mellan första och andra bilden, en sekund mellan andra och tredje. Skulle nog inte vara så svårt att skriva några korta historier om några av personerna här med utgångspunkt från dom tre bilderna, utspelade under arton sekunder totalt.
*
*
*
*
Ni som läst tidigare vet redan att det blev en ostmacka och en té och några godnattkramar ute i Täby i stället inna jag svängde hem till dalom igen
Men historierna får bli en annan gång, dags att hoppa isäng, imorgon åker jag till Stockholm på eftermiddagen för att lämna igen lånegodset, barnbarnen V och L. Och så tillbaka på kvällen förstås, typ 45 mil. Och på torsdag ska vi tillvästkusten, Resö närmare bestämt. Nya 40 mil och "nya" barnbarn så ni får stå ut - det kommer flera barnbilder!
***
GATUFOTO KANSKE?
***
Gatufoto är något jag sällan provar på. Inte för att jag har något emot gatufotobilder som sådana men det tar emot lite att fota andra människor med tanke att lägga in bilderna i en blogg - dom kanske inte alls vill synas i min blogg eller på nätet överhuvud taget. Det gäller alldeles särskilt mäniskor i utsatta situationer - som ju tex alla tiggare är, och alla invandrare också för den delen, vanliga gatufotomotiv. Tom alla vi "vanliga" människor är ju på sätt och vis utsatta när vi inte är till vår fördel och dessutom totalt ovetande om att vi blir fotograferade. Nu är det inte min mening att kritisera alla andra som verkligen gillar gatufoto, det här bara orsaken till varför det tar emot för mig när jag testar gatufoto. Och det gör jag ju då och då. Och jag finner det mindre svårt att fota människor som ser ut att må bra, åtminstone för stunden. Den här bilden tog jag i Uppsala efter något av våra Dagnyfikamöten för något år sen, kanske har den varit med förut. Medvetet lite ljus eftersom humöret hos kvinnan i förgrunden verkar vara bra där hon står vid sin cykel en vanlig lördagseftermiddag i Uppsala.
*
*
***