VÄNTETID

***

Optiker Persson är min optikerbutik i Norrköping Det har blivit många besök de senaste åren pga av gråstarr, glaukom och keratokonus. Eftersom jag åker in med lite reservtid för parkeringar och sånt blir det ofta 15-20 minuters väntetid. Nerslagen i en av besöksfåtöljerna passar det att använda kameran. 

*

*

***

PROFILEN

***

Han satt på Storgatan i Ludvika och njöt av septembersolen. Storgatan var på min tid både genomfartsled och den stora affärsgatan, alltid mycket folk. Numera är den delvis omgjord till gågata. Så mycket folk är det inte ändå.

*

*

***

PAUS

***

Pauser är bra. Från flera timmar långa siestor i den spanska sommarhettan till mikropauser på jobbet. Svärfar stod i ett transformatorprovrum på ASEA i Ludvika och kom hem för lunch mellan tolv och ett. Efter maten satte han sig alltid i fåtöljen bredvid radion, slog på den och lyssnade. Efter fem minuter hördes lätta snarkningar. Tio minuter senare ryckte han till och vaknade utan någon signal. Eller kanske var signalen att radion började läsa dagens börsnoteringar, jag kommer inte ihåg. På med hatt och rock och iväg. Jag är säker på att han inte hade orkat fyra timmar till utan den där sömnpausen, det var stressigt och högljutt.  Fast jag tror att paus utan cigg och energidryck är bäst.

*

i

*

***

HAGEBY - KROPPSSPRÅK OCH SÅNT

***

*

*

***

DAGENS IHOP-PLOCK

***

Som jag var på synkontroll (glaukom, nu varje halvår) på Kungsgatan i Norrköping måste jag ju passa på att ta några bilder från stan. Gatufoto är det nog men några spännande saker uppfångade jag inte precis, inte jagade jag kompositioner med lämpliga affischbakgrunder heller. Jag hade 20 minuter på mig innan jag måste vara på plats. Men jag fotar det jag ser, det är helt ok. De är väl så Daido Moriyama gör också, ändå ser mina bilder ser inte ut som hans, ännu. Han går nog dagarna, månaderna och åren i ända,. jag började här med 20 minuters fegfotande sittande på en stenbänk med kameran i knät

*

Första bilden fick bli svartvitt, det passade den lätt bistra minen. Med kameran  knäet kan han inte veta om jag fotade

*

Grabbarna som kom på cykel var mer avstressade, ingen instuderad stil att hålla koll på. Vanliga cyklar, det ger extrapoäng hos mi

*

Jag satt alldeles bredvid en av ingångarna till universitetet , kanske någon gasque eller nollning skulle planeras? Aktuellt och diskuterat transportmedel behövdes i alla fall 

*

Fast lite mer avancerade fordon rullade också förbi

*

Skorna var utvalda för att synas, det kunde jag ju inte säga nej till          

*

Annan style och outfit

*

Kuta för egen maskin är ju nyttigast

*

Till sist drog jag mig mot bilen efter förrättat värv. Här två blivande socionomer - årskurs 2 - som förbereder lite hjälp och uppgiftern för ettorna som just kommit till stan. Dess frågade jag också om dom hade en något emot att bli fotade, det hade dom inte.

*

***